9 Guadelouperäntan

Trots att Guadelouperäntan avskaffades år 1983 så tycker jag att det finns fortfarande skäl att ta upp historiken om hur den utformades och hur den avskaffades. Jag beskriver historien i kronologisk ordning.

Guadeloupe är en dubbelö som ligger i Små Antillerna, Västindien och som koloniserades av fransmännen år 1635. År 1810 erövrades dubbelön av engelsmännen som p den tiden befann sig i krig med Napoleons Frankrike. I samband med alliansen med England år 1813 lyckades den svenska kronprinsen Karl Johan få britterna att lämna ifrån sig ön till Sverige. Frågan om äganderätten blev emellertid oklar när det gällde relationerna mellan svenska staten och familjen Bernadotte. Många personer tyckte att det borde vara självklart att äganderätten borde tillfalla den svenska staten eftersom det var den svenska statens och dess armé som England var intresserad att samarbeta med i deras kamp mot Frankrike. Det var ju många svenska bondpojkar som fick offra sina liv i detta nästsista Napoleonkriget och det var de svenska skattebetalarna som fick betala mobiliseringen och underhållet av den svenska armén. Totalt dödades 256 svenskar i denna krigskampanj. 180 dog mot fransmännen den 19 oktober 1813 vid Leipzig och 76 dog mot danskarna den 7 december 1813 vid byn Bornhöft (dessa siffror är hämtade från boken Napoleon av Herman Lindqvist). Kronprinsen Karl Johan och hans anhängare tyckte däremot att äganderätten av Guadeloupe borde tillfalla kronprinsen som ersättning för egendomsförluster i Frankrike och Italien som kunde drabba kronprinsen till följd av hans förräderi mot kejsaren Napoleon.

Den 3 mars 1813 blev Guadeloupe svensk koloni genom Stockholmsfördraget. Dock redan den 30 maj 1814 vid Parisfreden begärde Frankrike som villkor för att acceptera fredsvillkoren att få tillbaka Guadeloupe. England såg till att Sverige överlämnade till Frankrike ön Guadeloupe genom att ge till Karl Johan en betydande ekonomisk gottgörelse (24 miljoner francs eller 1 miljon pund). Denna summa borde Karl Johan därefter överlämna till den svenska staten när han kom tillbaka till Stockholm eftersom Guadeloupe borde vara en svensk koloni och inte hans privata egendom. Trots detta såg Karl Johan till att svenska staten fick disponera halva summan, för att betala Sveriges utlandsskuld, mot en årlig ersättning till familjen Bernadotte så länge dem sitter i den svenska tronen (det är denna ersättning som kallas för Guadelouperäntan). Den andra halvan gick direkt ner i Karl Johans ficka.

Riksdagen hade många gånger (1908, 1957, 1972, 1978, 1980, 1981 och 1982) avslagit flera förslag om utredning av den summa som kungen årligen fick av Guadelouperäntan. Motiveringen till avslagen var att det inte vore rimligt att staten skulle utredda något som gällde en påstådd kunglig brottslighet år 1814. År 1957 ville två riksdagsmän i en motion kräva enbart en offentlig redovisning av Guadelouperäntan. Tyvärr blev det ingenting eftersom det var endast 11 socialdemokrater som voterade för motionskravet.

År 1983 avskaffades dock den årliga Guadelouperäntan efter protester från personer med ett utvecklat sinnelag för social rättvisa. Guadelouperäntan utgick med ett belopp om 300 000 kronor fram till år 1983 då den ersattes med en uppräkning av anslaget till Kungliga hovstaten (kungahuset förlorade alltså inte ett öre efter denna förändring). Att dåtidens kungafamiljer under 169 år tog emot dessa blodspengar tycker jag är mycket osmakligt eftersom Karl-Johan utnyttjade svenska soldater att gå ut och dö i krig för att han och hans efterkommande skulle bli ännu rikare. Att den svenska riksdagen under alla dessa 169 år inte hade något emot att dåtidens kungafamiljer som redan är mångmiljonärer skulle ta emot dessa blodspengar är ett tydligt tecken på hur lågt människor kan gå för att försöka vara populära i vissa kretsar.

Dagen då Karl-Johan återvände till Sverige var han säkert extra glad eftersom han hade med sig en stor privat förmögenhet. Dock kan jag inte tänka mig att de 256 svenska familjerna som förlorade sin far, sin son, sin make eller sin broder var lika sorglösa och glada. De hade lidit en oersättlig och ovärderlig förlust som de aldrig kunde vinna tillbaka. Många av dessa familjer skulle därefter med största sannolikhet ha svårigheter att försörja sig eftersom familjens överhuvud hade plötsligt ryckts ifrån dem för alltid och blivit tvungna att bli beroende åtminstone under en period av andras människors välgörenhet.

Mer om Guadelouperäntan kan man läsa i boken En furstlig svindel som är skriven av Sten Sjöberg år 1978. Denna bok bidrog säkert till att Guadelouperäntan avskaffades några år senare (1983).

Till sist tycker jag att det är skamlöst och oförskämt av vissa rojalister att påstå att vi är skyldiga att ge kungafamiljen ett högt apanage eftersom det var Karl Johan Bernadotte som betalade en stor summa pengar av sin egen ficka för att betala Sveriges utlandsskuld. Antingen vet inte dessa rojalistfundamentalister hur det verkligen låg till eller så spelar de ovetande.

1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
2. Det är billigare att ha en president som väljs av riksdagen.
3. Företräder kungen alla?
4. Monarkins historia är inget att skryta om.
5. Som jag ser det så liknar monarki mer ett lotterispel.
6. Jag är mycket tveksam till om monarkin har någon större betydelse för den internationella Sverigebilden.
7. Jag skulle önska ha en statschef som ofta besöker "fronten".
8. Detta att kungafamiljen är så populärt ska man ta med en nypa salt.
9. Guadelouperäntan.
10. Det hör inte hemma i en demokrati att man ärver ett offentligt ämbete.
11. Valkonungadöme.
12. Monarkin innebär att medlemmarna av en viss familj från födseln fråntas sin självbestämmanderätt.
13. Det finns ingen anledning till att kungafamiljen ska vara Sveriges rikaste bidragstagare.
14. Hovleverantörsprodukter.
15. Den symboliska makten.
16. Hur många av Sveriges regenter har egentligen varit kvinnor?
17. Allt fler länder avskaffar monarkin till förmån för ett genuint och äkta demokratisystem.
18. Har kungen någon talan i den svenska politiken?
19. Våra kungliga slott.
20. Ambassadörsposter.
21. Alla ska vara lika inför lagen.
22. De tre försvarsgrenarnas högsta grader.
23. Som det är nu strider successionsordningen faktiskt mot regeringsformen.
24. Jean Baptiste Bernadotte.
25. All diskriminering är enligt svensk lag förbjuden.
26. Bra konkurrens ökar kvalitén på produkter och tjänster.
27. Monarkin kränker statschefens mänskliga rättigheter.
28. Man skall inte särbehandla sina barn.
29. Opersonlig statschef.
30. Monarkin bryter mot FN: s Barnkonvention.
31. Vi kan inte ha en statschef som är diktaturanhängare.
32. Jävsituationen.
33. Opinionsundersökningar.
34. Man skall inte ha en statschef som inte står för det han säger.

Olika demokratiska frågor
Skolfrågor
VM-kval i fotboll
World cup qualification in football

Bibliografi

Tillbaka till startsidan