29. Opersonlig statschef
Tyvärr orsakar det nyvarnade statschefsystemet att man får en opersonlig statschef eftersom man inte vet vad han/hon tycker och tänker om viktiga saker. Just nu får inte vår statschef diskutera en del viktiga saker eftersom det kan uppfattas som att han tar en politisk ställning. Däremot får han ta upp självklara saker som till exempel vattnets betydelse för sjöfarten. Här skall man inte glömma att om folket eller folkets representanter får välja sin statschef så återspeglar en president majoriteten av befolkningen och är alltså mer personlig än en monark.
Vår statschef borde ha möjligheten att åtminstone kunna uttala sig om vissa saker som samtliga partier är överens om. En tystlåten nationalsymbol är inte mycket att hurra för. Statschefen borde t.ex. kunna debattera om följande saker som rör de vanliga människorna: den låga etiken och moralen när det gäller att göra rätt ifrån sig, korruptionen (som enligt vissa smygrasister enbart är ett utrikesproblem), jämställdheten, mobbningen, drogproblemet, segregationen och utanförskapen, svartjobbandet, rasismen (där smygrasismen och den omvända rasismen också borde behandlas), det flata och slappa rättssystemet, demokratifrågor (något som en odemokratisk vald statschef tyvärr inte kan ta upp av uppenbarliga skäl), skolsystemet, hedersmord och andra fördomar. När det gäller smygrasismen så har jag den personliga erfarenheten att det finns många svenskar som har inställningen "jag har ingenting emot invandrare bara jag slipper umgås med dem". Dock har jag delvis förståelse för deras inställning eftersom det finns många invandrare som är otacksamma till sitt nya hemland och beter sig på ett mycket olämpligt sätt. Personligen tycker jag att alla invandrare som begår grova brott skall efter avtjänat fängelsestraff utvisas på livstid från landet.
Representanter för de olika partierna borde tillsammans med statschefen träffas och ange vilka ämnen och inom vilka ramar statschefen ska jobba inom tre månader. Efter tre månader träffas de igen och utvärderar perioden som gick och därefter ger de nya uppdrag eller låter några av de gamla gälla för nästa tre månader också. Statschefens uppgift skall vara att på ett så aktivt och engagerat sätt som möjligt jobba för att få bort eller minimera de problem som han/hon ska arbeta med. Detta kräver att statschefen uttalar sig ofta i olika medier som TV, radio och tidningar för att försöka skapa en opinion och att han/hon är en person med breda erfarenheter av det samhälle vars högste representant han/hon skall vara. Statschefsjobbet borde alltså vara ett ansträngande och mödosamt jobb dels för att hålla lata lycksökare borta från ämbetet dels för att det inte ska ges till en gammal gubbe/gumma som lever på gamla meriter. Härmed är det uppenbart att det är mycket viktigt att statschefen alltid är den rätta personen för jobbet. Detta är mycket enklare att åstadkomma om folkets representanter har möjligheten att välja landets statschef än att låta slumpen avgöra det.
Här är det viktigt att personer som har släktskap med kända politiker inte behandlas på ett gynnsammare sätt än de andra statschefskandidaterna. Många människor vill att nepotismen ska upphöras i den svenska politiken. Tyvärr finns det personer med höga politiska poster i dagens statsmakt som med största sannolikhet har släktingar att tacka för att de har fått sina poster. Fenomenet kallas för "den politiska adeln" och om man vill veta mera om detta oacceptabla fenomen ska man läsa boken med samma titel som är skriven av Anders Isaksson. I denna bok kan man bland annat läsa följande: Nu som förr gäller det att födas in i rätt familj, gifta sig med rätt partner och placera sig själv i de rätta nätverken. I partierna och deras närstående organisationer utgör börd, släktskap och personliga kontakter ett socialt kapital som jämnar vägen till både politiska jobb och höga befattningar i förvaltningen. Här ser vi alltså att kompetens och engagemang inte alltid är de viktigaste kriterium för att en person skall lyckas få ett politiskt jobb eller en annan hög befattning.
Enligt vissa har också riksdagen och regeringen blivit en lekstuga för mäktiga och penningstarka intressegrupper där intressen och personliga vinster prioriteras framför principer. Principer har nästan aldrig stått högt i kurs i monarkin Sverige. Kontakter och intressen har varit viktigare. Denna inställning har sitt ursprung från kungadömets tid och som tyvärr för det svenska folket fortfarande råder i stor grad, dock inte i samma höga grad som i kungadömets tid.
Olika demokratiska frågor
Skolfrågor
VM-kval i fotboll
World cup qualification in football
|
|
Peter-Nikitas Samiotakis e-post: [email protected] |
|