24. Jean Baptiste Bernadotte

Ett av huvudmotiven för valet av Jean Baptiste Bernadotte till Sveriges tronföljare som ägde rum 1810 var de ekonomiska förmåner hans representant utlovade den svenska staten om valet föll på Bernadotte. Dessa ekonomiska utfästelser infriades aldrig och då kan man fråga sig om det var lagligt att han fick behålla tronen. Om det inte var lagligt (det finns inga tecken på att någon undersökning har gjorts, mörkläggning kanske?) hade han och följaktligen hans ättlingar inte någon rättighet till den svenska kronan. Enligt konungaförsäkran som ägde rum den 8: e oktober 1810 besvor Bernadotte författningen med villkor att nationen skulle vara löst från sin ed om han bröt sin.

Ett av de andra huvudmotiven för valet av Bernadotte var att han hade en nära relation med Europas mäktigaste person på den tiden, den franska kejsaren Napoleon Bonaparte. Dock fick medlemmarna av den svenska riksdagen inte veta något om de interna stridigheterna som pågick mellan Napoleon och Bernadotte. Om de hade vetat detta skulle troligtvis Bernadotte aldrig blivit vald till Sveriges tronföljare.

Jean Baptiste Bernadotte kom från en borgerlig släkt och var innan han blev kronprins en av Napoleons generaler. Han fick tillåtelse från Napoleon att lämna sin post som general för att bli vald till Sveriges tronföljare av två anledningar. Den första var att Napoleon gärna ville bli av med honom eftersom han inte kom så bra överens med honom. År 1809 hade Napoleon värderat sin före detta fästmös make färdigheter så här nedsättande: "Bernadotte är en intrigant, som jag inte kan lita på. Det var nära att han förlorade för mig slaget vid Jena, han var medelmåttig vid Wagram, han kom aldrig fram till Eylau när han kunde ha gjort det, och han gjorde inte vad han kunde vid Austerlitz".

Den andra anledningen till att Napoleon tillät Bernadotte att lämna sin generalpost för att bli kronprins i Sverige var att Napoleon ville alliera sig med Sverige för att tillsammans strida mot Ryssland. Här ska man inte glömma att många svenskar hade samma förhoppningar som Napoleon eftersom de önskade att Sverige med hjälp av dåtidens stormakt Frankrike skulle strida mot den "ryska björnen" för att återerövra Finland som hade förlorats ett år tidigare (1809). Förlusten av Finland till Ryssland anses av vissa vara den största nationella katastrofen i svensk historia - eftersom Finland hade tillhörd Sverige under cirka 600 år - och som orsakade kung Gustav IV Adolf abdikation och landsförvissning.

En av anledningarna till att Napoleon inte var så förtjust i Bernadotte beror på de händelser som ägde rum under striderna mot preussarna i Jena och Auerstedt under oktober 1806. Under dessa strider spelade Bernadotte en mycket misstänksam och skum roll när han behåll den första armékåren, som Napoleon hade anförtrott honom att leda, passivt och utanför striderna trots att hans armékår befann sig nära och mellan Jena och Auerstedt. Bernadotte borde ha skickat sin armékår för att undsätta kejsarens trupper i Jena eller fältmarskalkens Davouts trupper i Auerstedt. Bernadottes oacceptabla passivitet ledde till att kejsarens och Davouts trupper hade större förluster än nödvändigt eftersom om första armékåren hade anlänt så hade striderna slutat mycket tidigare (Davouts trupper hade förluster på över 7000 man). Här är det bra att betona att Napoleon hade delat sin armé i olika armékårer där varje armékår marscherade några kilometer från varandra i parallell riktning. När en armékår stödde på fiendens huvudstyrka var den tillräckligt stark för att kunna stå emot under några timmar. Under dessa kritiska timmar skulle de andra armékårerna, som hade blivit informerade tack vare snabba ryttare, omedelbart marschera mot slagfältet för att omringa och förinta fienden. Det var mot denna heliga princip som Bernadotte bröt mot under dessa avgörande timmar.

Bernadotte slapp militärdomstolen delvis tack vare sin fru Désirée Clary. Désirée uppvaktades flitigt av Napoleon innan hon hade gift sig med Jean Baptiste. Napoleon och Désirée hade varit förlovade men Napoleon övergav henne när han träffade Joséphine de Beauharnais som han senare gifte sig med. Genom att Désirée kände Napoleon väl och omfattades av hans obrutna sympati kunde hon i flera sammanhang uppträda som medlare i mottsättningar mellan Napoleon och Jean Baptiste Bernadotte. Napoleon måste troligtvis haft skuldkänslor för henne eftersom han övergav henne när de var förlovade. Enligt vissa så är det möjligt att Jean Baptiste Bernadotte fick sin befordran till marskalk av Frankrike och furstetitel av Ponte Corvo i Italien genom Désirée Clary goda förhållande till kejsaren Napoleon. Det var samma Désirée Clary som senare skulle bli Sveriges drottning under namnet Desideria. Dock var hon inte så förtjust i sitt nya hemland Sverige som hon kallade för "vargarnas land". Hon lär också ha sagt att Sverige har två årstider "den vita vintern och den gröna vintern".

Att Napoleon hade förtroende för Désirée Clary medförde inte att han hade förtroende för hennes make och efter händelserna i oktober 1806 ska han ha haft Jean Baptiste Bernadotte under konstant uppsikt. Vad som skulle hända om Jean Baptiste Bernadotte ställdes inför en militärdomstol kan man bara spekulera om. Troligtvis skulle han dömts för högförräderi inför fienden eftersom han lät andra franska enheter kämpa för sitt liv medan han själv behåll sina egna enheter i passivitet och overksamhet istället för att hjälpa dem stridande enheterna.

Med tidens gång skulle det visa sig att Jean Baptiste Bernadotte var en landsförrädare som istället för att alliera sig med Frankrike, när han var svensk kronprins allierade sig med Preussen, Storbritannien, Österrike och Ryssland och skickade sina svenska trupper mot sitt moderland Frankrike och dess allierade Danmark. Detta gjorde han för att han inte kunde nöja sig med den svenska kronan utan eftersträvade att också erövra den franska (det sägs att den ryska tsaren Alexander I stödde under en tid Bernadottes planer till att bli fransk kung). Dock blev han aldrig fransk kung eftersom de allierade ansåg till sist att huset Bourbon (som hade styrt Frankrike mellan 1589-1792, och som fortfarande styr i Spanien) hade rätten till den franska kronan. Därför installerade de Ludvig XVIII av ätten Bourbon som fransk kung. En annan anledning till att Bernadotte inte blev fransk kung var faktumet att han övergav sin katolska tro till förmån för den lutheranska när han blev vald till Sveriges tronföljare (fransmännen skulle aldrig acceptera att ha en lutheran som kung).

Jean Baptiste Bernadotte var för sista gången i sitt moderland 1814 då Napoleon var besegrad och förflyttat till ön Elba. Anledningen till att han aldrig kom tillbaka till sitt moderland kan troligtvis bero på att hans säkerhet inte kunde garanteras. Han hade ju trots allt förrått en av Frankrikes största personligheter genom tiderna kejsaren Napoleon Bonaparte, sitt moderland Frankrike, och Frankrikes mäktigaste institution dvs. den katolska kyrkan enbart för sin personliga vinnings skull. Den franska kungafamiljen Bourbon var troligtvis inte heller speciellt förtjusta i honom eftersom de såg honom som en obekväm rival till tronen.

Till sist skall man inte glömma att år 1814 sålde Bernadotte provinsen Pommern (hade tillhört Sverige sedan 1648) till Preussen. Enligt somliga stoppade kronprinsen cirka en miljon kronor i egen ficka efter denna affär.

  1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
  2. Det är billigare att ha en president som väljs av riksdagen.
  3. Företräder kungen alla?
  4. Monarkins historia är inget att skryta om.
  5. Som jag ser det så liknar monarki mer ett lotterispel.
  6. Jag är mycket tveksam till om monarkin har någon större betydelse för den internationella Sverigebilden.
  7. Jag skulle önska ha en statschef som ofta besöker "fronten".
  8. Detta att kungafamiljen är så populärt ska man ta med en nypa salt.
  9. Guadelouperäntan.
  10. Det hör inte hemma i en demokrati att man ärver ett offentligt ämbete.
  11. Valkonungadöme.
  12. Monarkin innebär att medlemmarna av en viss familj från födseln fråntas sin självbestämmanderätt.
  13. Det finns ingen anledning till att kungafamiljen ska vara Sveriges rikaste bidragstagare.
  14. Hovleverantörsprodukter.
  15. Den symboliska makten.
  16. Hur många av Sveriges regenter har egentligen varit kvinnor?
  17. Allt fler länder avskaffar monarkin till förmån för ett genuint och äkta demokratisystem.
  18. Har kungen någon talan i den svenska politiken?
  19. Våra kungliga slott.
  20. Ambassadörsposter.
  21. Alla ska vara lika inför lagen.
  22. De tre försvarsgrenarnas högsta grader.
  23. Som det är nu strider successionsordningen faktiskt mot regeringsformen.
  24. Jean Baptiste Bernadotte.
  25. All diskriminering är enligt svensk lag förbjuden.
  26. Bra konkurrens ökar kvalitén på produkter och tjänster.
  27. Monarkin kränker statschefens mänskliga rättigheter.
  28. Man skall inte särbehandla sina barn.
  29. Opersonlig statschef.
  30. Monarkin bryter mot FN: s Barnkonvention.
  31. Vi kan inte ha en statschef som är diktaturanhängare.
  32. Jävsituationen.
  33. Opinionsundersökningar.
  34. Man skall inte ha en statschef som inte står för det han säger.

De olika partiernas åsikter om monarki kontra republik.
Olika riksdagsledamöters åsikter om monarkin.

Kommentarer till moderaternas inställning.

Kommentarer till kristdemokraternas inställning.

Kommentarer till folkpartiets inställning.

Kommentarer till socialdemokraternas inställning.

Kommentarer till vänsterpartiets inställning.

Kommentarer om valet 2002

Avslutningskommentarer

Ett förslag på hur en demokratisk statschef skall väljas

Monarkins 10 budord


Olika demokratiska frågor

Skolfrågor

VM-kval i fotboll

World cup qualification in football

Bibliografi

Tillbaka till startsidan

Peter-Nikitas Samiotakis

e-post: [email protected]