Dessa NGO:er har öppnat framgångsrika dörrar för miljöaktivister runt om i världen. Intresserade människor med gemensamma avsikter kunde samlas och gå vidare gemensamt. Dessa ideella organisationer har hittills löst flera sociala och ekologiska problem med bra resultat. Det finns allt från kvinnoföreningar med ett fåtal medlemmar som samlas för att träna eller vara med att lösa små problem till stora NGO:er som sysslar med havsmiljön, fattigdom, klimat, mm. Dessa organisationer som är ideella kan utvecklas i olika former, bl a som kooperativa verksamheter.

I grund och botten är detta inget nytt fenomen då en stor del av det svenska samhället som vi idag tar för givet har växt fram och utvecklats genom olika NGO:er. I samband med industrialismens intåg i landet på 1800-talet uppstod många behov utifrån de förändringar som samhället genomgick. Olika folkrörelser uppstod som sedan har utgjort ryggraden av det svenska samhället; exempelvis kampen om allmän rösträtt, arbetarrörelsen, fackföreningsrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen mm. Allihop som ett svar på olika behov. Idag har vi nya behov som behöver hitta sin plats i samhället.

Även i tredje världen har under de senaste 50 åren en mängd smågrupper (tiotusentals) organiserats kring lokala behov och problem. Olika så kallade basgrupper på 5-50 personer har formats av den berörda befolkningen för att lösa problem där myndigheterna tidigare inte velat eller kunnat fullfölja uppgiften att tillgodose basbehoven. Ofta har dessa initiativ utvecklats till kooperativ i olika form som sedan har gett ett ytterligare mervärde till samhället och nationen.