Det talas negativt om samhällen som Hjällbo, Bergsjön och Biskopsgården i Göteborg, Rinkeby och liknande i Stockholm, Rosengård i Malmö, mm. Folket som bor i sådana områden räknas som den förlorade generationen och för deras barn ser det inte ut att finnas någon framtid. Dessa stadsdelar har under senaste åren speglats så fördomsfullt och föraktfullt med så många negativa epitet.

Det talas då och då positivt om dessa förorter och stadsdelar som mångkulturella bostadsområden, där man får besöka världens kulturer på ett och samma ställe. Men de projekt som genomförts har aldrig hjälpt till att de boende (med invandrarbakgrund) kan förändra livet till en bättre nivå och förhöja sitt sociala anseende. Massor av aktiva folk som varit idérika och hade tänkt ut fantastiska drömplaner för sig själva och sina barn (när de flyttade till Sverige) har fått se sin situation blivit omvandlad till ett bidragsberoende och passivt arbetssökande. Deras status är lägst tänkbara i Sverige och det finns inga tecken som visar någon framgång och eventuella förändringar i deras framtidsliv.

Det talas jämt positivt om att invandrartäta områden är kulturrika. Invandrarna bär med sig nya imponerande livsstilar, lagar exotisk, smakfull mat och läckerheter och arrangerar annorlunda och spännande dans och musik, mm. Det framhävs också att invandrarna är duktiga att starta egna små företag, bl a livsmedelsbutiker, gatukök, kiosk, taxibolag, mm. Invandrarna kallas i flera fall för idérika, men tyvärr visar verkligheten att deras idéer inte får stöd att genomföras eftersom idéerna verkar realiseras först om de styrs av icke invandrare.

Det talas om att de flesta som bor i dessa stadsdelar och förorter räknas in i statistiken bland kriminella, narkomaner och andra grupper med sociala problem. Det talas sällan om att nya bra idéer finns bland dessa invandrare som är avstängda från samhället och inte kan synas i massmedia. Bra idéer (kanske samma idéer i en annan version) framhävs alltid då de kommer från icke invandrare när de varit framgångsrika, däremot talas det om invandrarna när det gäller något brott och när det saknas något exempel bland de med sämst social status, som alkoholister, bidragsberoende, prostituerade, och liknande. De flesta som har råd (och får möjligheter) flyttar gärna från dessa bostadsorter och de andra som stannar kvar eller väljer att flytta in i dessa orter kan delas in i två skilda grupper:

1. De som inte har råd med bättre bostadsort och har blivit passiva.
2. De som är positiva, vill göra något för stadsdelen och är aktiva.