1. ¨Ansiktslyftning¨ gällande ortsbestämda terapier i olika stadsdelar (ekologiskt anpassade bostäder i Gårdsten, gatuillumineringar i Bergsjön, mm).
2. ¨Genterapi¨ utgår från en feltolkning av integration. Enligt denna tolkning är invandrarna tvungna att assimilera sig och anpassa sig till den svenska levnadsstilen, vilket inte är vad begreppet integration egentligen betyder.
3. ¨Obduktion¨ avseende stadsdelar som har fått nödvändiga transplantationer av olika komponenter, samt akuta botemedel men ändå inte visar några tecken på förbättringar. Då tror planeraren på autopsi för att undersöka orsakerna till stadsdelen som är på väg att förlamas eller dö.
4. ¨Borthugga¨ cancersjuka stadsdelar från samhället genom att inrama några SD:ar, genom att skapa dåligt fungerande förebilder för dessa. Resultatet blir att området omnämns som ett fängelse för de boende, vilket påverkar boendet som förhinder gällande flyttning till önskeområden, mm.

Det som kan kompensera frågorna och råda bot på diagnoserna kan vara en kombination av olika kirurgiska metoder. Dessa anpassas till en viss stadsdel med sina egenskaper och integreras med övriga samhället i kommunen till en helhet. Man kan aldrig få samma resultat i samhället när man transplanterar erfarenheter från en förmögen SD till en med svag ekonomi eller tvärtom.

För rätt kirurgisk behandling i en SD krävs samarbete mellan stadsplanerare, myndigheter och de boende. Dagens SD:ar med sina ursprungliga strukturer räcker inte för de behov som samhället kräver idag. Dagens samhällsutveckling (datoriserade livsstilar, annorlunda levnadsnivåer, miljön i fokus, mm) kräver definitivt nya aktivitetskomponenter och färska möjligheter.

Idag räcker det inte att bosätta folket i ett område, utrusta det med 1800-talets transportmedel, och liknande redskap. Idag behöver en riktig stadsdel utrustas med nya komponenter. Dessa kan aldrig anordnas av myndigheterna på egen hand. Det som blev resultat av Rio-konferensen 1992, dvs Agenda 21-arbete, utspreds globalt via NGO-grupper (dvs icke statliga organisationer) och liknande samhällsbaserade gruppverksamheter med stöd av myndigheter. Detta ger botemedel till de farligaste sjukdomarna som invaderar stadsdelarna en efter en, vilka vi kallar fängelser, isolerade förorter, mm, vilket ger segregationen.