Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
Vad är det, som kännetecknar Sverige 1789, och som utgör förutsättning för en revolution? I samhällets överbyggnad har vi då ännu en ståndsriksdag, där första ståndet, aristokratin, spelar en ledande roll. Vi har en lagstiftning, som hindrar lantmannen att anställa obegränsat antal tjänare, och som dessutom är oklar, när det gäller ägande- och dispositionsrätt till jord, och som därför bereder svårigheter att skapa stora godskomplex och storföretag. Storköpmän, bruksägare och storlantbrukare strävar efter ökad politisk makt, inte på grund av börd utan på grund av sitt ägande. Dessa håller på att formera en borgarklass tvärs över ståndsgränserna. Denna borgarklass har intresse av dels en social revolution, som omskapar samhället, dels en politisk revolution, som störtar de gamla makthavarna, aristokratin.
av Per Jonsson
Denna artikel bygger på avhandlingen »Finntorparna i Mången. Jord, människor och rättsuppfattning i förproletär bergslagsmiljö« och har tidigare offentliggjorts i tidskriften Folkets historia nr. 1/1990.
Medan publiciteten kring 200-årsminnet av franska revolutionen har varit betydande, har det skrivits föga om den svenska motsvarigheten, händelserna i samband med riksdagen i Stockholm under första halvåret 1789. Stellan Arvidsson har dock, om än i förbigående, i Ordfront magasin konstaterat, att det finns påfallande överensstämmelser mellan omvälvningen i Sverige 1789 och franska revolutionen. Han nämner därvid detroniseringen av adeln, böndernas fulla frigörelse och tredje ståndets framryckning[Not]. Men listan på överensstämmelser skulle kunna göras mycket längre än så.
Vad är det, som kännetecknar Sverige 1789, och som utgör förutsättning för en revolution? I samhällets överbyggnad har vi då ännu en ståndsriksdag, där första ståndet, aristokratin, spelar en ledande roll. Vi har en lagstiftning, som hindrar lantmannen att anställa obegränsat antal tjänare, och som dessutom är oklar, när det gäller ägande- och dispositionsrätt till jord, och som därför bereder svårigheter att skapa stora godskomplex och storföretag. Storköpmän, bruksägare och storlantbrukare strävar efter ökad politisk makt, inte på grund av börd utan på grund av sitt ägande. Dessa håller på att formera en borgarklass tvärs över ståndsgränserna. Denna borgarklass har intresse av dels en social revolution, som omskapar samhället, dels en politisk revolution, som störtar de gamla makthavarna, aristokratin.
Detta kan utgöra förklaring till, att vi finner så många överensstämmelser mellan händelserna i Frankrike sommaren och hösten 1789 och det, som hände i Stockholm några månader senare.
Denna text är hämtad ur Per Jonssons artikel »Finntorparen Pål Hindersson och 1789«, vilken tidigare offentliggjorts i tidskriften »Folkets historia« nr. 1/1990.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
