Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
När det gäller finntorpare, som Pål Hindersson, möts man inte sällan av frågan: Ägde de sina hemman eller torp? Det är omöjligt att svara på en sådan fråga med ett reservationslöst ja eller nej. Frågan kräver en motfråga: Vad menar du med ägande? Menar du, att de hade rätt att bruka sin jord och tillgodogöra sig dess avkastning, ett göra inteckningar i den, att lämna den i arv och att på vissa villkor avyttra den, då ägde Pål Hindersson sin hemmansdel i Mången, ungefär i samma utsträckning, som skattebönder före 1789 ägde sina skattehemman.
När det gäller finntorpare, som Pål Hindersson, möts man inte sällan av frågan: Ägde de sina hemman eller torp? Det är omöjligt att svara på en sådan fråga med ett reservationslöst ja eller nej. Frågan kräver en motfråga: Vad menar du med ägande? Menar du, att de hade rätt att bruka sin jord och tillgodogöra sig dess avkastning, ett göra inteckningar i den, att lämna den i arv och att på vissa villkor avyttra den, då ägde Pål Hindersson sin hemmansdel i Mången, ungefär i samma utsträckning, som skattebönder före 1789 ägde sina skattehemman. Mången var sedan 1652 i jordeboken skattlagt som ett s.k. stadgehemman, och detta innebar bl.a., att dess åbor hade ärftlig besittningsrätt, s.k. röjselrätt. Mångens kamerala status ändrades sedan 1749, då det infördes i jordeboken som kronohemman. Åborna hade dock likafullt kvar sin röjselrätt, och den behöll de också efter 1771, då hemmanet tillsammans med nitton andra kronobergshemman skattköptes av Hälleforsverkets intressenter. Röjselrätten betraktades som fast egendom och innefattade byggnader, odlad jord och slåttermarker. Skatterätten var också fast egendom och innefattade samma byggnader, samma jord och slåttermarker. Enligt den föreställning om äganderätt, som är förhärskande i dag, är det alltså omöjligt att reservationslöst besvara frågan: Vem ägde hemmanet Mången, Pål Hindersson eller Hälleforsverkets intressenter?
Pål Hindersson och de andra finntorparna betalade räntan, grundskatterna för sina hemman, inte direkt till kronan utan till Hällefors silververk. 1686 hade nämligen Karl XI donerat räntorna på dessa hemman till Hällefors silververk. Åborna betalade sedan räntan i form av dagsverken eller senare i kolleveranser, men hur mycket kol, de skulle leverera, bestämdes av bergstingsrätten, vilket medförde, att de fick betala betydligt större ränta än kronans behållna bönder.
[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Innehåll] [Index]
Nästa: Vad betydde året 1789 Opp: Finntorparen Pål Hindersson och Bakåt: Pål Hindersson.
Denna text är hämtad ur Per Jonssons artikel »Finntorparen Pål Hindersson och 1789«., vilken tidigare offentliggjorts i tidskriften »Folkets historia«. nr. 1/1990.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
