Till vilken hemlig avkrok i detta hav, där vissa landbildningar ännu är föga kända, hade doktor Antekirtt valt att förlägga sitt liv? Det finns öar i hundraden och holmar i tusenden i denna väldiga bassängs vidder. Det vore fåfängt att försöka räkna uddarna och de små havsbukterna. Hur många folkslag av olika ras, sedvänjor och politiskt tillstånd trängs icke på dessa kuster, där mänsklighetens historia har satt sin prägel sedan mer än tjugu århundraden --- fransmän, italienare, spanjorer, österrikare, turkar, greker, araber, egyptier, tripolitanier, tunisier, algerier, marockaner --- samt till och med engelsmän på Gibraltar, Malta och Cypern! Tre ofantliga världsdelar omsluter det med sina kuster: Europa, Asien och Afrika. Var hade då greve Mathias Sandorf, som hade blivit doktor Antekirtt --- ett namn, vilket hölls så kärt i Orienten --- var hade han funnit sitt avlägsna residens, där hans nya livs program vecklade ut sig?

Jules Verne:
Mathias Sandorf.

III:1. Medelhafvet.

Senaste ändring af någon fil: Sön 14 Okt 2007 16:06:44 CEST
Detta kapitel senast ändradt 7 Apr  2006  

Tredje delen.

III:1. Medelhafvet.

»Medelhafvet är skönt --- i synnerhet genom tvenne egenskaper: dels
dess så harmoniska inramning, dels luftens och ljusets liflighet och
klarhet...  Sådant det är, så härdar det menniskan på ett
beundransvärdt sätt.  Det ger henne den sega styrkan, den största
motståndskraften; det skapar de varaktigaste raserna.«

Det var Michelet, der sade det, och dervid talade han rätt.  Men det
är lyckligt för menniskan, att naturen --- i afsaknad af en Hercules
--- har delat klippan emellan Calpe och Abyla för att skapa
Gibraltarsund.  Man måste äfven trots många geologers försäkranden
medge, att detta sund alltid har varit till.  Utan det hade der icke
varit något Medelhaf.  Afdustningen aflägsnar nemligen ur detta haf
tre gånger så mycket vatten, som floderna tillföra detsamma, och
förutan strömmen ifrån Atlanten, hvilken återskapar det genom sitt
flöde in igenom sundet, skulle det sedan flera århundraden endast
hafva varit en afart af Döda hafvet i stället för att i sin fulla rätt
kallas det mest Lefvande hafvet.

Det var i en af de mest afsides belägna och minst kända
tillflyktsorterna i detta väldiga Medelhaf, som grefve Mathias
Sandorf, vilken intill en bestämd tidpunkt och sitt verks fullständiga
fullgörande måste förbli doktor Antekirtt, hade fördolt sitt lif för
att fullt ut kunna draga fördel af sin falska död.

Der äro två Medelhaf på jordklotet --- det ena i den gamla verlden,
det andra i den nya.  Det amerikanska Medelhafvet, det är Mexikanska
golfen; den täcker icke mindre än fyra och en half million
qvadratkilometer.  Om än det latinska Medelhafvets yta mäter blott två
millioner åtta hundra åttiofem tusen fem hundra tjugutvå
qvadratkilometer och således hälften af det förra, så är det mer
omvexlande i sin allmänna utbredning, rikare på bugter, afgränsade
vikar och breda hydrografiska underafdelningar, hvilka hafva gjort sig
förtjenta af benämningen haf.  Sådana äro den Grekiska skärgården,
Kretahafvet norr om ön med detta namn, Libyska hafvet söder derom,
Adriatiska hafvet emellan Italien, Österrike, Turkiet och Grekland,
Joniska hafvet, hvilket sköljer Korfu, Zakyntho, Kefallenia(1) och
andra öar, Tyrrhenska hafvet vester om Italien, Eoliska hafvet
rundtenom Lipariska ögruppen, Lionbugten, Provencebugten, Genuabugten,
Liguriska halföarnas bugt, Gabesbugten, Tunisiska bugten, de begge
Syrterna, hvilka skära så djupt in emellan Kyreneiska halfön och
Tripolitanien på den afrikanska kontinenten.

Till hvilken hemlig afkrok i detta haf, hvarest vissa landbildningar
ännu äro föga kända, hade doktor Antekirtt valt att förlägga sitt lif?
Der äro öar i hundraden och holmar i tusenden i denne väldige bassängs
vidder.  Det vore fåfängt att försöka räkna uddarne och de små
hafsbugterna.  Huru många folkslag af olika ras, sedvänjor och
politiskt tillstånd trängas der icke på dessa kuster, hvarest
mensklighetens historia har satt sitt aftryck sedan mer än tjugu
århundraden --- fransmän, italienare, spanjorer, österrikare,
osmaner(2), greker, araber, egyptier, tripolitanier, tunisier,
algerier, marockaner samt till och med engelsmän på Gibraltar, Malta
och Cypern!  Tre ofantliga verldsdelar omsluta det med sina kuster:
Europa, Asien och Afrika.  Hvar hade då grefve Mathias Sandorf, som
hade blifvit doktor Antekirtt --- ett namn, hvilket hölls så kärt i
Österlanden --- hvar hade han funnit sitt aflägsna residens, hvarest
hans nya lifs program vecklade ut sig?  Det var det, som Peter Bathory
snart skulle få erfara.


(fortsättning på kapitel III:1 följer här senare)

-- 

1 Korfu, Zakyntho och Kefallenia: hos Verne »Corfou, Zante,
  Céphalonie«.  De svenska namnen här äro de, som brukas i Nordisk
  Familjebok (andra upplagan).  Ö.a.

2 Osmaner (turkar): hos Verne »des Ottomans«.  Ö.a.

ŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻŻ
Detta kapitel senast ändradt 7 Apr  2006  

Innehåll:

Senaste ändring af någon fil: Sön 14 Okt 2007 16:06:44 CEST

Jules Verne (1828–1905): Mathias Sandorf. Roman (1863–1885).
Öfversättning år 2005 (tvåtusenfem) och 2006 (tvåtusensex) ifrån fransyska språket (med visst stöd af en rysk öfversättning) till mer eller mindre skånsk svenska af Erik Jonsson (1954– ).
Copyright © 2005–2006 Erik Jonsson.
Förvaras åtkomligt.
Uppgifterna om författarens och öfversättarens namn få ej aflägsnas, utplånas eller eljest göras oläsliga.
Bäst före nästa ändringsdatum.

Innehållsförteckning

Kartor

Andra sidor om »Mathias Sandorf«


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: