[Nästa] [Oppåt] [Bakåt]
Nästa: Arbetsåret 1754-1755. Opp: En förproletär stamfamilj. Bakåt: Anders Hindersson och Lisa
För att förstå sambandet mellan faktorerna produktion -- reproduktion måste vi ställa frågorna: Hur många utförde arbetet? Hur många skulle försörjas? Hur mycket fick de för sitt arbete?
Anders Hindersson utförde inte ensam det arbete, som finns dokumenterat under hans namn i brukens avräkningsböcker. Detta framgår redan av de mängder kol, som han vissa år krediterades för. 1767 uppges det, att han till Sävsjöverken levererat 82 stigar kol.[Not] Samma år har han vid Strömsdals bruk tjänat 154 daler kmt, vilket, om det utgör betalning för kol, bör ha motsvarat åtminstone 25 stigar.[Not] Även om vi utgår från den lägsta beräkning av arbetet, som gjorts av konsumenten, 4 dagsverken för en storstig (se sidan [*] här eller s. 128 i pappersboken), skulle 82 storstigar innebära arbete under 328 dagar, vartill kommer transporttiden.
Redan av anteckningarna i Sävsjöverkens avräkningsböcker kan vi sluta oss till vem en av Anders Hinderssons medarbetare varit. På debetsidan 1766 står för den 4 november: »1 rulle tobak mågen« och år 1767 står för den 1 juli: »1 rulle tobak Påhl«.[Not] Förklaringen är, att äldsta dottern Anna år 1760 hade gift sig med Pål Hindersson, som flyttat till Mången. Det är alltså han, som konsumerat 1 rulle tobak om året, och som är Anders Hinderssons medarbetare. 1770 har han fått eget konto.[Not]
Av schemat över Anders Hinderssons familj (s. 302 i pappersboken) framgår, att i familjen fanns 1767 ännu en manlig arbetskraft, sonen Hindrik, som den 24 april det året blev 23 år.
Även kvinnorna deltog i det tyngre arbetet eller i sådana sysslor, som sedan kommit att betraktas som förbehållna männen. I det ovan nämnda domstolsprotokollet från 1706 (sidan [*] här eller s. 35 i pappersboken) framkommer, att Anna Mattsdotter arbetade med att slå gräs tillsammans med sin bror Gösta. Det sägs inte, att hon gick efter honom och räfsade, som vi kanske hade väntat oss i överensstämmelse med senare tiders arbetsfördelning.[Not] Vi har också haft anledning att ställa frågan, om Lisa Larsdotter själv arbetat med kolning efter den förste makens död (ovan sidan [*] här eller s. 107 i pappersboken). Anders Hinderssons änka i tredje giftet, Maria Kristoffersdotter, har 1780 levererat 20 stigar kol.[Not] Enligt mantalslängden hade hon det året en piga, som kunnat hjälpa henne med kolningen. Otto Blixt uppger utifrån sitt 1800-talsmaterial, att det kunde förekomma, att kvinnor fick överta kolningen, om mannen blev sjuk eller dog. Vid mera arbetsintensiva moment var både kvinnor och barn också i normala fall sysselsatta. Det gällde t.ex. vid svedjandet av milbråten och vid utrivningen av milan.[Not] I en uppteckning från 1926 berättar en gammal kvinna, som levt i Mången i sin barndom (hon var född 1865), hur hennes mor hjälpte till vid utrivning och kom hem svart av sot över hela kroppen.[Not]
I det nämnda domstolsprotokollet från 1706 talas om »pigorna« Maria Larsdotter och Ingrid Larsdotter, som vid niotiden på kvällen var sysselsatta med lövtäkt. De uppges vara systrar. Om Maria var identisk med en dotter till Lars Olsson med detta namn var hon inte mer än sex år. Det vittnar i så fall om oerhört långa arbetsdagar för små barn. Om dåtida barnarbete yttrar sig E.F. Runeberg 1770: »Emedan vid lantbruket barnen varda så tidigt till arbete nyttjade, som deras späda krafter tillåta, så vill man här ibland arbetarnes antal upptaga barnen imellan 10 och 15 års ålder [ … ].«[Not] Min far, som var född 1892, fick redan i nedre tonåren hjälpa sin far med kolning, i synnerhet under kritiska perioder av kolningsprocessen, när det var risk, att milan skulle »slå«.[Not]
Även det kapitalistiska barnarbetet har som bekant kunnat förekomma långt ner i åldrarna.[Not] Det förkapitalistiska, agrara barnarbetet var dock av helt annan karaktär än barnarbetet i t.ex. fabrikerna. Det ingick nämligen som ett led i barnens utbildning. När Anders Hindersson som 21-åring kom till Mången, hade han inte bara sin »yrkesutbildning« bakom sig utan också flera års »arbetslivserfarenhet« hemma hos sin far i Grännsjön. »Barnen fostrades in i självhushållets gemenskap, för att de som vuxna skulle kunna utföra alla de arbetsuppgifter, som krävdes av en bonde eller bondmora [ … ].«[Not] Lisa Larsdotter och Anders Hindersson bestämde själva över produktionsprocessen och kunde därför se till att deras barn efter hand blev förtrogna med hela denna process, inte bara vissa detaljer. I allmänhet skedde barnarbetet under föräldrarnas omedelbara ledning, även om barnen också stundom på egen hand fick utföra dagsverken åt bruket. En oskattlagd torpare vid Mången, Samuel Jansson, har i avräkningsboken följande anteckning för juli 1779: »6 dagar med Mångsdammens dottning, vallflickan om 16 år, 18 skilling specie.«[Not]
Vi får alltså inte betrakta Anders Hindersson som ensam familjeförsörjare, då praktiskt taget hela familjen deltog i arbetet. Därför måste vi känna till familjens sammansättning och åldersfördelning, om vi skall kunna få en uppfattning om förhållandet produktion-reproduktion vid skilda tillfällen. Då emellertid familjens omfång varierade och därmed antalet arbetande liksom konsumtionsbehovet, har jag valt ut två år med olika familjeprägel, arbetsåren 1754-1755 och 1774-1775.
