Till minne av Peters älskling Sudden!

ROSENKNOPP

Lilla lutande rosenknopp
Vill du i dag ej vakna?
Vet du att solen har gått opp
och alla de andra blommor dig sakna
Solen brände för hett i går
inatt föll regnet i strömmar
Aldrig mer solen förmår att väcka dig ur dina drömmar!!
(Författare okänd)

REGNBÅGSBRON

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.
När ett djur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron.
Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans hela dagarna.
Där finns vattendrag med färskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma.
De gamla och sjuka blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.
De är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.
Varje dag springer de och leker, tills den dag kommer då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran.
Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt springer han iväg över det gröna gräset.
Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar.
Ni möts i en omfamning som varar för evigt.
Ditt ansikte blir slickat om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.
Sen korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig skiljas mer.....
(Författare okänd)

SUDDIRUDDEN

Sudden föddes i en by utanför Gällivare.
Den 3/3 1993.
Han var en blandning mellan jämthund, lapphund, collie och okänd far.Med andra ord en riktig fyrvägskorsning.
Han kom i mitt liv November 2000 och sen dess var inget sig likt.
Mitt hjärta trollband han från dag ett, och där kommer han alltid finnas kvar.
Jag fick känna honom i drygt 1½ år innan sjukdommen spräckte vår rosaskimrande bubbla.
Sudden hade haltat ett par dagar så vi beställde tid hos vetrinären. Antagligen en sträckning i höften.
Den 6/6-2002 vänder han sig om på altanen och bara ylar innan han faller ihop.
Jag lyfter upp honom på en solsäng och där ligger han resten av kvällen.
Han hoppar så småningom in till mig på kontoret på tre ben och lägger sig mellan mina ben.
Så fort jag rör mig utan att ta i honom tjuter han.
Peter har gått och lagt sig och ber mig bära in honom till honom.
När jag lägger honom på sängen säger Peter. Sista natten tillsammans gubben.
Jag visste dagen skulle komma men varför nu?
Hela natten gnyr han så fort han vänder sig eller någon av oss rör på oss.

BESKEDET

Då jag fortfarande inte trodde det var så allvarligt följde jag inte med till vetrinären.
Vilket jag i varje dag resten av mitt liv kommer att ångra.
Peter kommer hem några timmar senare och bara gråter.
Sudden yrar omkring på tre ben och jag frågar hur det gick?
Peter får ur sig cancer i benet.
Det går att bota säger jag.
Det är uppätet, benet är av säger han och då brister allt.
Han tog hem Sudden efter han fått morfin för att jag skulle få säga hejdå.
Ringer mamma
vi steker fläskfile eftersom vi inte hade hans favorit leverpastej hemma.
Jag ska till jobbet och Peter ska skjusa honom till hans sista vila.
Varför han inte hade mer ont på slutet, vet jag inte.
Han sprang med oss dagen före benet gick av.
Vetrinärerna vet inte heller.
Ingen expert i hela världen kunna rädda vårt lilla troll.
Saknar dig av hela mitt hjärta.

Hur kan en så liten hund förändra ett helt liv?

<BGSOUND SRC="iftomorr.mid" LOOP="INFINITE">

Hosted by www.Geocities.ws