Kalles självmord!


Hosted by www.Geocities.ws

Första sidan Djuren Blommor Minnessida Sudden Sigrid Bryr mig Månadens hemsida Efit Självmord Mina dikter Tsunami Djurplågeri Hagamannen Gåvor Länkar Gästboken

Untitled
Hosted by www.Geocities.ws

Linda Larsson.

14 år gammal tar Kalle livet av sig. Men varför väljer en 14 åring att ta livet av sig??
Varför vill en 14 åring inte längre leva utan väljer att ta sitt liv.
Att avsluta det varje människa fått som en dyrbar gåva??
Svaret finns nog bara hos honom! Vi andra kommer aldrig få svaren på frågan vi så ofta ställer oss!

Den 23 augusti 1997 ringer telefonen Kalle är död!
Trodde först inte att det var sant men oförståligt för många hade denna kille tagit sitt liv. Denna trevliga sympatiska killen fanns inte mer!
Varje år tar mer än 110 barn och ungdomar sitt liv. Kalle var en av dem. Han hängde sig i sitt skärp bakom konsum i lastbryggans staket.
Ingen såg att Kalle mådde dåligt ingen anade någonting Ingen av hans kamrater inte ens hans flickvän inte hans mamma såg något fel..
Vem skulle då se det??
Ingen förstod varför!! Alla stod som sorgsna frågetecken..
VARFÖR????
Ett samhälle var i sorg! Samhället stod stilla..

Eva Kalles mammas ord om kvällen från tidningen expressens bilaga...
" Det var första veckan på höstterminen, ungarna var hos vänner.
Vi satt på altanen för att äta sedan det mörknat.
så hörde jag en bil och ett skrammel från grinden som Anders satt upp för hundarna.
- Det är bara att komma in, ropade Anders.
Någon rörde sig sakta genom huset och plötsligt befann sig två poliser i dörröppningen. Jag bad dem komma ut på altanen.
- Det har hänt en olycka sa de.
Det var Kalle som tagit sitt liv.
Vi gick ut i nattmörkret och polismännen öppnade bagageluckan.
Där, bland polisens alla grejor låg Kalles ryggsäck. Polisen plockade upp den och gav den till mig. Jag sög tag i den och höll den krampaktigt mot mitt bröst.
Jag vände mig om för att gå in i huset men blev benlös.
Hosted by www.Geocities.ws

Så slutar Evas text i hennes inre fanns det inte mer, det blev tyst!! Kalles mamma lämnade Anders.
På en dag packade hon sina saker och flyttade med ungar och allt.
Hon läste allt om döden sorg och sorgearbete 100 tals böcker köpte hon.
Hon ville veta allt.
Hon säger att böckerna har hjälpt henne mer än något annat!
Samma dag som Kalle tog sitt liv hade flickvännen kommit och velat ta en paus i förhållandet och det var nog den utlösande faktoren.
Han var sviken av många.
Kalles pappa bröt relationen med honom efter skilsmässan och han kunde aldrig acceptera att Anders skulle vara en extra pappa.
Eva började leta efter en lägenhet. Under tiden bodde Kalle hos sin flickvän.
Men letandet gick inte fort nog för Kalle.
Hösten innan Kalle tog sitt liv reagerade Eva på att han inte alls var samma Kalle, han var mer inbunden men hon trodde det berodde på att han börjat intresserat sig för tjejer.
Men nu i efterhand vet hon att det var ett tecken..
Evas riktiga oro kom när Kalle kom hem med sönderbrända armar av cigaretter.
Eva kontaktade psykiatiska mottagningen. Hela familjen gick i samtal under våren.
Men Kalle orkade inte vänta på att det skulle bli bättre han valde döden ...
Kalle la sitt bälte runt ett högt staket för att komma högre upp från marken. Lördag den 23/7-1997 vid middags tid.
En kvinna som bodde i huset bakom konsum ringde polisen och berättade att att hon från köksfönstret tyckte någon stod konstigt vid lastbryggan.
När de kom dit hade Kalle varit död i flera timmar.
De sista 10 minuterna hade han försökt ta sig loss. Ville han verkligen dö??
Han hade en promille i blodet. Läkarna sa att det kunde vara en av de utlösande faktorerna.

statistiken säger om man vill tro på den att fyra av tio ungdommar tänkt tanken att ta sitt liv.
Den 6 september 1997 begravdes Kalle två dagar efter sin 15 års dag.

Kalle du kommer alltid vara saknad.
Ingen förstod
alla försökte men det fanns inga svar
Du var älskad
Du kommer alltid vara älskad
Men vet du?
Alltid kommer du finnas med oss.
Du lever vidare genom oss.
Kommer aldrig glömma dig
Linda 2003

Denna vecka har det skrivit om barnen som väljer att dö i aftonbladet. Idag handlade det om Kalle. Jag har skrivit en del ur artikel så ni ska veta hur Zarah hans flickvän känner/kände sig.
16/4-2004
Zarah är i dag 20 år det är snart 7 år efter Kalles självmord och hon har äntligen börjat se glädjen i livet igen.
Kalle och Zarah träffades i Nordmaling en bit in på höstterminen 1996. Kalle hade börjat åttan och Zarah sjuan.
Redan från början blev deras förhållande intensivt. Båda hade haft det jobbigt.
Zarahs föräldrar hade skilt sig och hon hade blivit utsatt för mobbning.
Kalles föräldrar hade skilt sig när Kalle var 4 och hans mamma Eva levde tillsammans med en annan man och Kalle trivdes inte hemma.
Kalle och Zarah blev varandras livlinor säger Eva.
De delade föraktet mot vuxna och sökte sig mer och mer till varandra och stängde ute omvärlden.
Zarah plockar fram breven som Kalle skrivit, breven Kalles mamma inte läst förän nu.
Hennes ögon svämmar över av tårar när hon läser vad Kalle skrivit till Zarah.
I breven säger han samma sak, om och om igen.
Hur mycket han älskar henne, hur mycket hon betyder för honom, hur värdelös han själv känner sig och hur rädd han är att hon ska lämna honom.
ur kuväret ramlar ochså en guldring med en sten i,det var en gåva av Kalle till Zarah, den ringen bar hon fram tills för två år sedan.
Efter ett halvår tillsammans våren 1997, förändras Kalle. han slutade med fotbollen, hockeyn och innebandyn.
Han ville bara vara med Zarah.
I början var det som om jag och Kalle hjälptes åt att bära en kasse med våra problem men plötsligt var det jag som bar en ryggsäck åt oss båda, säger Zarah.
Det var då Eva tog Kalle till Barn och ungdomspsykiatrin. Men Kalle förnekade att han skulle ta sitt liv.
- Mig är det inget fel på tyckte han.
Zarah började känna sig kvävd och ville ha en paus i förhållandet. Hon längtade efter tid för sig själv och med kompisarna.
När skolan började på hösten hade hon bestämt sig. Den här lördags morgonen en vecka in på terminen skulle hon säga det.
När Zarah berättade att hon ville ta en paus i förhållandet, Kalle blir utom sig av förtvivlan.
- Han sa att han skulle gå och hänga sig på en krok i den tomma lägenheten brevid och hämtade en stol. säger Zarah.
Hon hindrade honom och försökte få honom förstå vad hon menade, att hon inte ville göra slut. Men det spelade ingen roll.
Efter några timmar går Kalle han verkar då stabil.
Det var det värsta avsked Zarah varit med om.
Under eftermiddagen har de telefonkontakt ett par gånger och stöter på varandra på samhället.
Kalle ber en kompis köpa ut öl som han sveper i sig.
Han var lätt berusad. Vid middags tiden hänger sig Kalle.
När Zarah och en kompis senare går genom samhället får de syn på ett pådrag vid konsum. De ser folksamling, polisbilar med blåljus och en likbil.
- Jag förstod direkt säger Zarah.
Sedan ser hon Kalles sko sticka ut när de lyfter in honom i bilen.
Kalles mamma har aldrig lagt skulden på Zarah.
Men för Zarah har känslan av skuld varit tung.
Jag tar på mig skulden av att jag var 1 av kanske 10 orsaker.
Att min paus var den utlösande faktoren, men det berodde inte på det.
Under flera år levde Zarah i ett nattsvart kaos och visste inte själv om hon skulle orka vidare.
Hon har inte fått den hjälp hon behövde. Har haft sömnsvårigheter och och svåra mardrömmar.
Hon kan idag tänka på Kalle utan att bli ledsen.
Hon klandrar inte längre sig själv men sorgen kommer alltid finnas där..

Som en skör liten fågel är livet, Vårda den ömt.

1