Detta är fotnotsfilen till Per Jonssons artikel Svensk överhet och finska undersåtar. Om länk tillbaka till det textställe, noten gäller, saknas eller inte fungerar, torde man i stället gå till startsidan.
Sverige
»Sverige« är i likhet med »Finland« i ett historiskt perspektiv ett relativt begrepp. Först efter 1809 blev Sverige ett »avlångt« land, tidigare var det lika »brett« som det var långt. Det fanns ingen allmänt vedertagen uppfattning om var, gränsen gick mellan Finland och det övriga Sverige. Än som Österbotten räknades till Finland, ansågs det höra till Norrland. Elias Brenner, d. 1717, kunde t.ex. skriva: »Från Finland begav jag mig till Österbotten«. (E. Aspeling: Elias Brenner, Helsingfors 1896, s. 31) Gränsen mellan Väster- och Österbotten, som ursprungligen var en gräns mellan två biskopsdömen, Uppsala och Åbo, har inte heller legat fast. Se Sten Wikström: Norrbotten, en studie om gränser, i Tornedalen 38, 1982. Tornedalsutredningen 1958 kan dock tala om »riksgränsens flyttning från vattendelaren mellan Kemi och Torne älvar till Torne och Muonio älvar«, s. 13! Någon riksgräns mellan Torne och Kemi älvar har veterligen aldrig existerat.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
svenskar
B. Rud. Hall: Kulturella interiörer från storhetstidens uppryckningsarbete, Stockholm 1915, s. 143; Richard Broberg: Invandringen från Finland till Sverige före 1700-talet i verklighet och tradition, Stockholm 1970, s. 102.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
förfoga«
Brevet avtryckt i Frantz D. Craelius: Beskrifning öfver Säfs socken, Fahlun 1830, s. 21 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
svenska
G. Göransson: Canutus Hahn, Lund 1950, s. 97 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
uttal
C.A. Gottlund: Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne år 1817, Stockholm 1931, s. 314.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
bruk«
Craelius a.a. s. 15.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
rättigheter
Se John Lind: Mellem »venska« og »vinska«, København 1989, s. 145
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
bröts
a.a. s. 137 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ägo
a.a. s. 196.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
språkstriden
a.a. s. 148.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
land
»I stormaktstidens Sverige hade finskan bättre hävdat sig som det ena av landets fyra gängse språk - tyskan och latinet som de två andra - medan det krympande och mera söderut och västerut orienterade Sverige speciellt under den s.k. frihetstiden gick mot en språklig enhetlighet …  den gustavianska tiden blev utgångspunkten för ett nytt nationellt tänkande med också språkliga drag … « Matti Klinge: Finska språket i Finland under 1800-talet, i De nordiske skriftspråkens utvikling, Oslo 1985, s. 8 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Lappska … «
Eric Tuneld: Geographie öfver Konungariket Sverige, Stockholm 1793-94, s. 24.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
till
Erik Lönnroth: Den stora rollen, Stockholm 1989, s. 198.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
modersmålet«
G. Schauman: Biografiska undersökningar om Anders Chydenius, Helsingfors 1908, s. 278.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
född
E.J. Hobsbawm: Imperiernas tidsålder, Stockholm 1989, s. 198.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Fädernesland«
Kongl. Vitterhets …  academiens handlingar, Fjerde delen, Stockholm 1795, s. 32.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
o.s.v.
a.a. s. 36.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
nationalitet«
Joukahainen, Första häftet 1843, s. 213.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
öga«
a.a. s. 191.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
staten«
a.a. s. 195.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
kunde
Eino Jutikkala: Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors 1963, s.  421.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
livegenskap
Anders Persson: 1808, Stockholm 1986, s. 123 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
anlägger
Se t.ex. Bondeståndets besvär vid riksdagen 1760-62 §127: »Som den allmoge i Finland, vilken ej förstår svenska språket, icke kan veta, om alla avgifter, vilka vederbörande uppbördsmän fordra …  böra verkligen utbetalas …  så är allmogens anhållan, att kvittensböckerna måtte på finska och svenska språket inrättas …  .«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1814
Om nationalstatsidén i historieforskningen se M. Klinge: Runebergs två fosterland, Borgå 1983, s. 7 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Pommern
Så hos Tuneld a.a. s. 24 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
öarna)
Fredsfördrag emellan Hans Maj:t Konungen af Swerige samt Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland 1809. Att Ålandsöarna nämns, kan bero på, att dessa av svenska regeringen i mars 1808 överförts från Åbo och Björneborgs län till Stockholms län. Persson a.a. s. 35.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
tullhinder
Se fredsfördraget artikel XVI och Handels och Wänskaps Convention 1828.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
finskan
I Joukahainen, Tredje häftet, s. 24 klagas över, att sedan Finland har »upphört att såsom provins vara kedjat vid Sverige«, har likväl »det svenska språkets välde hellre till- än avtagit …  .«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
finne
Presteståndets protocoll 1823, s. 567 ff. Fastän Franzén var av en svenskspråkig familj, hade han också förfäder i den savolaxiska släkten Suhoinen. Då statsminister Olof Palme genom sin farmor var ättling till Franzén hade även han sålunda savolaxiskt ursprung. En medlem av släkten Suhoinen kom på 1600-talet till Värmland. Från honom härstammade genom sin mormor statsminister Tage Erlander. Se Arne Linnarud: Suhoinen. De äldsta grenarna av en värmländsk finsk släkt, Ystad 1987, s. 24 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
folk«
Bihang till Riks-Ståndens Protocoll 1823, 8:1, s. 303 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
undergå.«
Högvördiga Preste-Ståndets Protokoll vid Urtima riksdagen 1844, Första bandet, s. 327.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1918
Se K. Eneström: Svenska almanackor och kalendarier 1749-1879, Stockholm 1879; och Nils Slunga: Staten och den finskspråkiga befolkningen i Norrbotten, Luleå 1965, s. 165 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
rov.«
Om ryssfientlighet i den tidiga svenska liberalismen se A. Jansson: Den svenska utrikespolitikens historia, III:3, Stockholm 1961, s. 17 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
land«
Andra kammarens protokoll 1874, Tredje bandet, s. 371.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
lämpligt … «
Andra kammarens protokoll 1878, Tredje bandet, s. 53 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Norrbotten
Andra kammarens protokoll 1881, Första bandet, s. 26 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
modersmål
Slunga a.a. s. 60 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
folk«
Nils Elvander: Harald Hjärne och konservatismen, Uppsala 1961, s. 345.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
årtionde
G. Björlin: Några ord om vår försvarsfråga, Stockholm 1890, s. 69 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Sangis
Caroli Linnæi Iter Lapponicum, Stockholm 1975, s. 177: »När jag miste Sangis, miste jag ock mitt modersmål; i Säivis var pura finnar, dem jag ej förstod.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1823
F.W. von Schubert: Reise durch Schweden … 2, Leipzig 1823, s. 116.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1962
H. Tenerz: Ur Norrbottens finnbygds historia, 1962, s. 12.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
riktningar.«
Kungl. Maj:ts propositioner 1898, s. 46 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Atlanten
Se därom Knut Einar Eriksen och Einar Niemi: Den finske fare, Oslo 1981.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
oroande
Se Lind a.a. s. 74 ff, s. 164 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
riktning
Folke Lindberg: Den svenska utrikespolitikens historia, III:4, Stockholm 1958, s. 112.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
angrepp
a.a. s. 139.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
räknades
a.a. s. 269. L.W. A. Douglas talade om »denna rasstrid, där den germaniska rasen kämpade på liv och död mot den slaviska och den romanska … « Enligt Douglas hörde »de lappska och finska folkstammarna mera till Ryssland än till Skandinavien«. Hur vi förlorade Norrland, Stockholm 1889, s 17 ff. Uppfattningen om finnar som en lägre ras ligger väl också bakom svenska myndigheters omdömen, där finska invandrare betecknas som »opålitliga och i många fall brottsliga individer«. Se Thomas Hammar: Sverige åt svenskarna! Invandringspolitik, utlänningskontroll och asylrätt 1900-1932, Stockholm 1964, s. 363.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
folken.«
Betänkande …  rörande folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norbottens län, Stockholm 1921, s. 41.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
rasen
Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet 1916, s. 174.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
språk
Jmfr. även med den uppfattning, som 1939 framfördes av Stig R:son Mark, som menade, att förfinskningen i vissa delar av Finland vore »vida mera att hänföra till språket än till rasen …  Man stöter …  oupphörligen på finsktalande personer med rent nordiskt utseende …  Den svenska nationalitetsrörelsen i Finland måste inrikta alla sina krafter på en allomfattande biologisk undersökning … « Det svenska minoritetsproblemet i Finland, Stockholm 1939, s. 28.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
värn
Elvander a.a. s. 345. Tanken finns tidigare hos M. Weibull: »Så föll det på Sveriges lott att fullborda den germaniska stammerns gärd åt världsutvecklingen … « Gustav II Adolf, Stockholm 1881, s. 3.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
tillvaron.«
Elvander a.a. s. 426 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
folk«
Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet 1917, s. 6.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
försvinna
Betänkande ... rörande folkskoleväsendet i Norrbottens län 1921, s. 105 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
modersmålet
a.a. s. 106, s. 383 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
finska
a.a. s. 350 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
språket
Ryktet har haft sin källa i en diskussion i finsk press med jämförelser mellan Åland och den svenska finnbygden. Slunga a.a. s. 38.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
handlar
Kristen gemenskap 1929, s. 13.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
gäller.«
a.a. s. 18, s. 21 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Finland
a.a. s. 195.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Oslokonventionen
a.a. s. 117.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
förtryck
Samråd i kristid, Stockholm 1986, s. 79.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
språknationalisterna.«
Andra kammarens protokoll 1935, 9, s 5. ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
fortsättningsskolan
S. Klockare - E. Wande: Finska språket i Tornedalen, Stockholm 1982 s. 39. Svenska Dagbladets årsbok 1937, s. 51 f. Redan 1936 hade dock utkommit Finsk läsebok för fortsättningsskolor i Tornedalen, utarbetad av Björn Collinder.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
här))
Svensk författningssamling 1975:594
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
finskspråkiga.«
Stockholms-Tidningen 29/1 1984.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
etc
Sydsvenska Dagbladet 25/1 1984.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Denna text är hämtad ur Per Jonssons föreläsning »Svensk överhet och finska undersåtar«., vilken tidigare offentliggjorts av Finsk-ugriska institutionen, Lunds universitet, i skriftserien »Finsk-ugriska småskrifter«., häfte 8 (1991).
Copyright © 1991 Per Jonsson.
Copyright © 1999 Erik Jonsson.
Fullkomlig överensstämmelse med den tryckta texten garanteras icke.
Det är icke tillåtet att visa denna sida inom ram (s.k. frame) på annan WWW-sida.

Senast rättad 18.11.2002


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).