Gammalt inlägg (Internationell solidaritet och Läkarförbundets krav)
Inlägg från slutet av 1990-talet
Om en regering offentligt meddelar att man skall mörda ett
antal människor i ett annat land, då blir det väl förstasidesnyhet i våra
tidningar? Och kraftfulla fördömanden på ledarsidorna? Nej, inte när det gäller
Israel. I min rikstidning finner jag bara en notis på sidan 9 med rubrik
”Klartecken till hårdare metoder”. Varken i rikstidningen eller
lokaltidningen någon kritik på ledarsidan.
Vi skulle behöva pluralism i vår mediavärld.
När nu några politikeraffärer är aktuella bör man kanske
påminna om att vårt lands politiker i stort torde vara oerhört mycket
hederligare än folk i allmänhet. De undersökningar som gjorts angående
svenskarnas svartjobbande, falskdeklarerande och försäkringsbedrägerier tyder
på att procentsiffran för ohederlighet är tvåsiffrig. Så hög frekvens
ohederlighet finner man knappast bland politikerna.
Ledarna för alla Frisk o Svettis runtom i vårt land gör en
fantastisk insats. Mycket arbete lägger de ned bl.a. på att sätta ihop lämplig
musik. Men varför väljer ni huvudsakligen sådan kommersiell musik för tonåringar
som dygnet runt strömmar ur radions P3 och reklamkanaler? Även till
seniorjympa! Och varför bara engelska texter?
Varför överhuvud sång och inte bara bra musik?
Skulle inte någon musik från äldre tider vara användbar?
Visst finns det avsnitt i musik av t.ex. Vivaldi, Bach och Mozart som skulle
kunna användas. Eller New Orleans-jazz från 1920-talet? Eller svensk schlager
från 1940-talet?
Och visst skulle andra språk än engelska duga? Det finns
ungefär 5000 språk i världen. Sång och musik finns på åtskilliga språk -
utöver engelska. Frisk o Svettis borde inte bidra till den amerikanska
kulturimperialism som hotar många länders egen kultur.
Härmed utlyser vi ett kulturpris till den som först sätter
ihop och använder ett jympapass med musik som måste vara minst 50 år gammal
och innehålla högst en engelskspråkig sång.
Priset utgörs av ett presentkort på 500:- gällande på SJ
eller i cykelaffären.
Efter EU-mötet finns det
anledning fundera över våra medias våldsfixering.
Vår värld är orättvis – och orättvisorna ökar.
Miljontals människor dör i onödan av sjukdomar och undernäring . Miljöproblemen
tornar upp sig och våra makthavare har inte lyckats åstadkomma en ekologiskt hållbar
utveckling. En vänligt leende president Georg W Bush gör uttalanden om
klimatet, som visar att han är en global gangster.
Inför EU-toppmötet hade hundratals människor från många
organisationer arbetat i månader för
att åstadkomma en stor fredlig manifestation och nå ut med budskap om att en
annan värld är möjlig. Man organiserade ett mycket omfattande program med
seminarier, föredrag, konserter osv. Man planerade och genomförde tre stora
fredliga demonstrationer.. Tiotusentals människor avsatte några dagar av sin
ledighet till att framföra sitt budskap. Bland organisationer som deltog i
aktiviteterna fanns inte bara socialister. Där fanns bl.a. Centernej till EU,
Framtiden i Våra Händer, Fältbiologerna, Förbundet småbrukare, Göteborgs
Afrikagrupp, Göteborgs ickevåldsnätverk, Miljöförbundet Jordens Vänner,
Miljöpartiet de gröna, Svenska föreningen för Nordisk Folkriksdag, Rädda
Barnen, Amnesty och Attac. Bland tälten fann man även informatörer från
Moderaterna och Folkpartiet.
Men media valde att så gott som uteslutande informera om en
liten grupp våldsverkare. Man anar
att redaktionsledningarna tänkte:
”Kravaller, hurra. Nu ska vi sälja lösnummer”.
Behövs demonstrationer och alternativfestivaler? Och behövs oberoende
medias rapportering från dessa?
Det kapitalstarka nätet kring SAF och Timbro, med ensidig
inriktning på kapitalägarintressen och materiell ekonomisk utveckling i de
rika länderna, behöver inte gå ut och demonstrera. De behöver inte ägna sin
fritid åt att förbereda seminarier eller skriva insändare. De har makten över
de flesta av våra tidningar. Deras ledarskribenter öser dagligen det
nyliberala evangeliet över oss. Och de har pengar till ideologiska
helsidesannonser.
Men de som argumenterar för internationell solidaritet gentemot den rika
världens egoism, som sätter framtida generationers välfärd framför dagens
miljöförstörande lyxkonsumtion behöver och som menar att rättvis handel är
viktigare än börsuppgång och valutaspekulationer, de behöver ägna fritid åt
opinionsbildningen. Och hoppas på att media ska rapportera åtminstone något
om deras budskap.
Det är beklagligt att några tycks mena att våld behövs för att
tidningarna ska bli intresserade.
Det är utmärkt att DN Resor tar upp flygresornas miljöeffekter.
Och charterhotellens miljöinsatser (eller avsaknad av dylika) är naturligtvis
viktiga. Men man silar mygg och sväljer kameler om man miljödeklarerar resor
med uppgifter om hotellen men utelämnar uppgifter om flygresan. De senaste
uppgifterna om klimatet borde stämma alla till eftertanke. Jag tror de flesta
svenskar är medvetna om att bil och flyg itne är bra för miljön men ganska
okunniga om hur mycket man kan resa inom sitt rättvisa miljöutrymme. DN Resor
skulle kunna göra en mycket stor insats genom att regelbundet informera om de
olika transportslagens inverkan på växthuseffekten. Ni skulle kunna göra ett
reportage om hur mycket koldioxid som en veckas charterresor släpper ut. Ni
skulle kunna göra en tabell över olika resmål och ange hur stor del av sitt
miljöutrymme en resenär förbrukar. I sin mest konkreta form skulle sådan
information kunna lyda: "Tar du flyget till Thailand
bör du avstå från alla bil- buss- eller flygresor i x antal år .- om
du ska hålla dig inom ditt miljöutrymme" DN skulle kunna leta mer
konsekvent efter miljövänliga alternativ. Det är ju inte ofta man läser om tågresor
i resebilagan. Om vi ska efterfråga miljövänliga resor måste vi ju
informeras om att de finns.
Som en kommentar till det kalla krigets upprustningsspiral frågade
någon på 80-talet: "Är människan för dum för att överleva? Man har
nu anledning ställa samma fråga när man ser hur människorna
- och speciellt opinionsbildarna - reagerar
inför hotet om stora klimatkatastrofer, orsakade av våra utsläpp av växthusgaser.
Det har beräknats att vårt "rättvisa
klimatutrymme" beträffande koldioxid är c:a 1700 kg per år och person. Översatt till transporter
motsvarar det ungefär 300 mil med flyg, 300 mil kortresor eller 750 mil långresor
med bil, 1000 mil stadsbuss eller 1800 mil med långfärdsbuss. Eller 25 000 mil
med tåg.
Den temperaturstegring som redan registrerats och de översvämningar
vi haft under hösten borde få oss att tänka till. Men de flesta tycks inte
bry sig. Överallt möter vi tecknen på aningslöshet inför transporternas
miljöeffekter. När det konstaterats att det blivit färre bilar på Öresundsbron
än beräknat ser man detta som ett problem. Det borde ju tvärtom vara glädjande.
När nya flyglinjer öppnas hurrar man - fastän man borde sörja. Tidningarnas
resebilagor domineras av miljöskadliga resor. I DN:s resebilaga nyårsafton räknar
jag till 30 annonser för 185 olika flygresor och sju annonser för nio något mindre miljöskadliga bussresor. Ingen
annons för miljövänlig tågresa. Den redaktionella texten handlar också mera
om långväga flygresor än om miljövänliga resor.
Och det är ju inte så konstigt - en charterresa med
flyg till Medelhavet är inte mycket dyrare än en tågresa tur o retur
Stockholm - Malmö. Vilket i sin tur delvis beror på att bensinen är för
billig. En kraftig höjning av priset på fossila bränslen torde vara den enda
åtgärd (utöver ransonering) som skulle kunna styra över så många resor från
flyg och bil till tåg, att det skulle få påtaglig effekt på våra utsläpp
av koldioxid. Alla som värnar om framtidens klimat borde självfallet bedriva
opi9nionsbildning för högre koldioxidavgifter. Men redan när det aviseras om
en ökning av bensinpriset med någon enstaka krona rycker de stora
opinionsbildarna ut och förklarar att det blir katastrof. Journalisterna lyckas
alltid hitta och göra ett reportage om någon
5-barnsfamilj som bor 10 mil från närmaste tätort och saknar buss och
måste använda bilen. Man frågar aldrig de tusentals tätortsboende. som av
bekvämlighet kör till jobbet varje dag, varför de inte kan ta bussen.
Och ledarskribenterna förklarar att utsläpp av växthusgaser
utgör ett problem bara om man stänger kärnkraftverk - inte om svenskarna
reser på fel sätt.
Är människan för dum för att överleva?
En av Parkinsons lagar säger ungefär att den tid som läggs
ned på ett ärende står i omvänd proportion till ärendets vikt. Samma gäller
nog tidningar och nyheter.
Tisdagen den 23 januari 2001 fanns en enormt viktig nyheter
som gällde hela mänsklighetens framtid, nämligen rapporten att det troligen
är för sent att förhindra den klimatförändring som våra utsläpp av växthusgaser
orsakar. Den fick inte ens placering på första sidan i våra tidningar!
Det är lättsammare att vara folkpartist, moderat,
centerpartist eller kristdemokrat än det är att vara socialdemokrat,. vänsterpartist
eller miljöpartist. Till följd av den snedvridna massmediasituationen kan nämligen
den förra gruppen dagligen få sina åsikter bekräftade såväl i sin
rikstidning som i sin lokaltidning. Dessa helt dominerande tidningar (alla
nyliberala men med olika oberoende benämningar) bestämmer dagordningen för
det politiska samtalet, bestämmer vilka händelser som ska kallas nyheter, vad
som är vettigt och vad som är ovettigt, vad som är realism och vad som är
flum. Majoriteten av oss som tillhör den andra gruppen får därför dagligen i
såväl vår rikstidning som vår lokaltidning veta att våra åsikter är
idiotiska, orealistiska eller t.o.m. ondskefulla.
Tänk om det vore tvärtom. Tänk om folkpartister, moderater
centerpartister och kristdemokrater dagligen skulle få höra att socialismen är
den enda vägens politik, att deras egna åsikter är löjliga osv. Tänk vad de
då skulle grubbla över yttrandefrihetens villkor och hur man skulle kunna ersätta
den mediala enfalden med mångfald.
Signaturen ”Sann demokrat” (HP 7/5) anser att USA i sina
engagemang runtom i världen leds av önskan att stödja demokrati. Det är inte
så underligt att sign. har denna åsikt. Liksom i USA basunerar de dominerande
media i Sverige ut en förenklad svartvit bild av världen. Men det finns även
i USA en opposition mot amerikansk självrättfärdighet.
Under några veckors vistelse i Berkeley, Kalifornien, har jag i vår
kunnat se och höra exempel på avvikande rapportering och protester. Från den
oberoende radiostationen KPFA i Berkeley hör man sådant som de bolagsstyrda
media förtiger. Studenterna demonstrerar mot polisvåldet, mot USA:s stöd till
Israels brott mot palestinierna, mot orättvisa rättgångar och dödsstraff mot
medborgarkämpar, mot övervåld i fängelserna, mot den nuvarande presidentens
miljövidriga politik osv.
Den senaste tiden har amerikanska media tagit upp ett avslöjande rörande
förre guvernören och senatorn (och möjligen blivande presidentkandidaten) Bob
Kerrey. Han hade fått tapperhetsmedalj för en insats i en Vietnamesisk by. I
verkligheten hade han låtit döda obeväpnade kvinnor och barn. I San Fransisco
Chronicle den 8 maj skrev Gerald Nicosia (författare till boken ”Home to War.
A History of the Vietnam Veterans Movement”) apropå detta: ” Tyvärr ställer
man fel frågor. Folk vill veta varför han tog så lång tid på sig att berätta
detta, eller om han talar sanning när han säger att han inte medvetet gav
order att döda civila. Frågan vi borde ställa är istället varför vi har
gjort det så svårt för de män och kvinnor som utkämpade Vietnamkriget att
berätta vad de verkligen upplevde …. Som jag ser det är det stora problemet
att vi aldrig vill erkänna att vi gör dåliga saker, att vi gör misstag,
allra minst när det närmast sig frågan om krigsförbrytelser…… Vårt
lands största svaghet är att vi aldrig har kunnat ta kritik. Vi är så angelägna
att sprida bilden av lyckliga, självmedvetna Good Guys till resten av världen
att vi inte kan inse att vi är ett långtifrån perfekt samhälle”
USA:s moderna historia är fylld av övergrepp mot andra folk. De mest
bestiala diktaturer har fått stöd, när det varit i USA:s intresse. William
Blums bok "CIA och USA:s verkliga
utrikespolitik” (Epsilon Press, 1998) berättar en del om den dystra del
av USA:s utrikespolitik, som de stora medierna inte skildrar. Den amerikanske
professorn Noam Chomsky har i flera böcker beskrivit det amerikanska
hyckleriet. Han finner att flertalet amerikanska presidenter troligen skulle bli
fällda om man mot USA skulle tillämpa liknande lagar rörande krigsförbrytelser
som de man t.ex. använde mot Nazityskland eller f.n. använder på Balkan.. Ett
av 1900-talets värsta folkmord, det på Östtimor (samtidigt med Pol Pots mördande
i Kambodja), stöddes av USA men skildrades inte i tidningar. radio och TV. Den
oberoende journalisten Amy Goodman, som blev vittne till Indonesiernas mord på
kvinnor och barn sade ”Att de inte dödade mig berodde troligen på att jag
kom från samma land som levererade deras vapen”
”Den som kontrollerar
det förgångna kontrollerar framtiden. Den som kontrollerar nutiden
kontrollerar det förgångna”
skrev George Orwell.
Det finns alltid anledning fundera på vem som kontrollerar
nutiden
I
direktsändning har vi alla sett en förfärlig terroristattack drabba tusentals
oskyldiga amerikaner. Ingen kan undgå att känna våndan när man ser hur människor
tvingas välja mellan att brännas ihjäl eller krossas ihjäl mot gatan. Självklart
är vi alla fyllda av medkänsla med offren.
I
nästa akt handlar det om att söka upp och straffa de skyldiga. Förövarna är
redan döda. Andra som är ansvariga för attackerna måste ställs inför rätta.
Det är viktigt att inte fler civila drabbas i det politiska efterspelet. Tyvärr
verkar det som om president Bush är inställd på att dels utföra avrättningar
av misstänkta utan föregående rättegång eller dom, dels ta död på
oskyldiga i olika typer av vedergällningsttacker.
Om
vi vill värna demokrati och mänskliga rättigheter kan vi inte bekämpa
terrorism med terrorism. Den demokratiska Västvärlden brukar anklaga sina
fiender för att tillämpa regeln ”Ändamålet helgar medlen”. Ska vi nu själva
använda den?
Vi
måste stå emot demagogisk utpressning: ”Den som inte är med oss är mot
oss” säger Bush. Han manar fram bilden av Det Goda mot Det Onda. Han är inte
medveten om att miljontals människor runtom i världen ser kampen mot USA:s många
brott som Det Godas kamp mot Det Onda. Att de flygare som frivilligt gick i döden
när de utförde terroristattacken också ansåg sig kämpa för Det Goda mot
Det Onda.
Internationellt
samarbete behövs för att spåra upp och bekämpa terrorismen. Men om USA får
bestämma hur kampen ska föras leder ont till ont.
Det finns många exempel på att det är lätt starta ett krig men svårt
att avsluta det. Det är oroande att en förkrossande majoritet av USA:s
kongress gav Bush fria händer att göra vad han vill. Det internationella
samfundet bör inte ge sådana klartecken åt Bush. Vi riskerar hamna på fel
sida i den rika världens krig mot den fattiga världen.
Man
bör komma ihåg att terroristattacken mot USA inte har gjort att Bush blivit en
bättre president, den har inte gjort USA:s utrikespolitik bättre, den har inte
minskat utan tvärtom ökat Israels terror mot palestinierna.
Vi
ska vara upprörda över att flera tusen amerikaner dog den 11 september. Men vi
bör också vara upprörda över den dagliga terror som fortgår sedan
decennier, där vi i den rika världen är skyldiga.. Igår, idag, imorgon och
alla dagar dör några tusen barn till följd av den orättvisa fördelningen av
jordens resurser. Och militär terror sätts in av rika stormakter om människor
försöker ändra på detta.
Alla
vill vi väl bekämpa terrorism. Talibanregimen – som hyser terrorister - hör
till de vidrigaste bland regimer. Men det är betänkligt om Sveriges regering
utan förbehåll ställer sig bakom luftangrepp mot ett av världens fattigaste
länder.
I Afghanistan befinner sig redan miljontals människor på flykt. Förstörelse
av infrastruktur kommer att leda till ytterligare svält och misär. I förlängningen
finns risk att Sverige stöder terror mot oskyldiga.
Tänk om EU förlade en stor
konferens om skatter till Göteborg och Skattebetalarnas förening tillsammans
med ett antal andra organisationer beslöt att i anslutning därtill ordna
seminarier och demonstrationer mot fastighetsskatten. Tänk om några högerextremister
blandade sig i demonstrationerna och använde våld mot polis. Tänk om polisen
av misstag fått för sig att det fanns beväpnade terrorister på det hotell där
bl.a. Per T Ohlson, Bo Lundgren och Björn Wolrath bodde. Att dessa jämte ett
sjuttiotal höjdare i svensk näringsliv av maskerade män med automatvapen blev
beordrade att ställa sig mot väggen med händerna på huvudet. Att alla sedan
– några i bara nattskjortan – blev tvingade att ligga på magen en timma
med ansiktet mot marken, på våt asfalt utanför hotellet. Att ett stort antal
poliser gick omkring och hotade, hånade och skrattade. Att Antonia Ax:son
Johnson blev kallad hora. Att ingen av dem var misstänkt för något olagligt.
Att de sedan fick order att försvinna – utan att kunna hämta sina tillhörigheter.
Att ingen från polisen sedan bad om ursäkt.
Tänk om detta hade hänt och
det sedan inte skrevs några upprörda rader på de stora tidningarnas
ledarsidor. Vad förvånade vi skulle bli.
Likhet
inför lagen vore inte illa. Likhet inför media skulle heller inte vara dumt
(Svar
till Tommy Lundkvist HP 26/9 2001)
TL
tycker det är ”befängda påståenden” att rika stormakter är skyldiga
till orättvis fördelning av jordens resurser och till att tusentals barn
dagligen dör av fattigdom och undernäring samt att rika stormakter utövar
militär terror.
Det
var Västeuropas länder som i kraft av sina vapen koloniserade Amerika, Afrika
och Asien. Kolonialismen innebar en ekonomisk exploatering av naturtillgångar
och arbetskraft – och på sina håll folkutrotning. De regler för världshandeln
som kolonialmakterna tvingade på U-länderna lade grunden till dagens ojämlika
värld, U-länderna har aldrig fått chansen till en rättvis handel.
Globaliseringen har skett på de rika ländernas villkor. Orättvisorna har ökat.
Och fattigdomen orsakar dagligen sjukdom och död för tusentals människor.
Kommande klimatkatastrofer, som framförallt orsakas av de rika ländernas ohämmade
användning av fossila bränslen, kommer att drabba många av de fattiga länderna
mycket hårt.
Frihetsrörelser i kolonierna slogs ned med brutalt våld av
de vita, demokratiska kolonialmakterna.. När kolonier äntligen blev fria hade
de inga demokratiska traditioner eller föredömen.. Koloniallmakterna hade inte
försökt införa någon demokrati hos dem. Självfallet bidrar nu korrupta
regimer till problemen i många U-länder.
TL
vill ha ett enda exempel som stöd för mina påståenden om stormaktsterror. För
några år sedan var katolska kyrkans utredning klar om åren av terror i
Guatemala – en terror var initierad, utrustad och betald av USA. Man fann att
140 000 människor hade mördats eller "försvunnit". Biskopen som
varit ordförande i kommissionen mördades själv fyra dagar efter att han tillkännagett
utredningens resultat. Guatemala är bara ett enda litet exempel. Man skulle
kunna räkna upp ett stort antal länder, t.ex. i Sydostasien och Latinamerika
och ge massor av konkreta exempel på den demokratiska Västvärldens (framförallt
USA:s) terror.. Istället vill jag föreslå att den som vill veta mera
tittar i böcker som William Blums ”CIA och USA:s verkliga
utrikespolitik”, Sven Lindqvists "Nu dog du -Bombernas århundrade",
John Pilgers: "Den dolda dagordningen" och Noam Chomskys "Makt, lögner
och motstånd"
Frige
Vanunu!
."Det
fanns ingen annan som skulle göra det, om jag inte gjorde det. Jag var rädd
men redo att betala priset” sade den unge ingenjören Mordechai Vanunu. Han dömdes
1986 i Israel till 18 års fängelse för att ha ”avslöjat den Israeliska
statens möjligheter att tillverka Kärnvapen".
Dagarna
före publiceringen av hans uppgifter lurades Vanunu i en fälla av Israels
agenter, drogades och fördes till
Israel. Rättegången mot honom hölls bakom stängda dörrar under rigorösa säkerhetsarrangemang.
I drygt 11 år satt han isolerad i en fängelsecell med måtten 2x3 meter. Hans
familj fick i början besöka honom 30 minuter varannan vecka och de hölls då
åtskilda av stålgaller.
Samma dag som Vanunu dömdes skrev 27 Nobelpristagare och ledande vetenskapsmän på ett upprop för stöd till Vanunu. 1987 tilldelades Vanunu det "Alternativa Fredspriset". 1990 antog Europaparlamentet en resolution där skrivningen var "Vi är chockade och oroade över behandlingen Vanunu befinner sig under". Europaparlamentet har därefter tagit ytterligare två resolutioner för att sätta press på de Israeliska myndigheterna.
Men Vanunu sitter fortfarande i fängelse – nu på 15:e året. Vi måste upprepa kravet att han ska släppas fri. Han är en symbol för humanism, och arbete för fred, frihet och solidaritet. Vår värld behöver människor som tar ansvar för hela världen i stället för en viss nation.
Svar nr
2 till Tommy Lundkvist (HP 8/10 2001)
Tommy Lundkvist vill ha fler exempel än Guatemala när det gäller den svarta sidan av USA:s utrikespolitik. Här är några andra:
Vietnam
1950-73, Kambodja 1955-73, Laos 1957-73, Haiti 1959-63, Ecuador 1960-63, Kongo
1960-64, Brasilien 1961-64, Peru 1960-65, Dominikanska republiken 1960-66, Kuba
1959 till 1980-talet, Indonesien 1965, Ghana 1966, Uruguay 1964-70, Chile
1964-73, Bolivia 1964-75, Irak 1972-75, Angola 1975 till 1980-talet, Zaire
1975-78, Östtimor 1975, Grenada 1979-84, Nicaragua 1981-90, Panama 1969-91,
Irak 1990-91, Afghanistan 1979-92 och Haiti 1986-94.
Självfallet
har USA många gånger gjort något bra – stött demokrati och givit humanitärt
bistånd. Men alltför ofta har man istället (med politiska, ekonomiska och
militära medel) saboterat folkliga regimer och stött diktaturer. Det har varit
ett stort avstånd mellan vacker retorik och fula handlingar. Övergreppen mot mänskliga
rättigheter har oftast skett via ombud. Endast undantagsvis har man öppet
ingripit med sin egen krigsmakt.
När
det inte längre finns mycket kvar att bomba i Afghanistan har USA ledig dödskapacitet.
Bush ser sig därför om efter nya bombmål. Han vill dock av hänsyn till världsopinionen
gärna ha några bevis för att det blivande offret utför eller planerar
terrorhandlingar.
Bush skulle
inte behöva leta länge. Det finns en stat som helt öppet, ibland inför
TV-kamerorna, utför terroraktioner. Men det är fel att bomba folk tillrätta,
det inser troligen Busch, när det gäller Israel, landet som dagligen
terroriserar palestinierna. Däremot inser han inte att han skulle kunna få
stopp på Israels terror om han bara slutade att stödja den
Bush lär inte läsa böcker. Annars skulle man rekommendera
honom att läsa Chomskys ”Skurkstater” Det skulle kanske rädda miljontals människoliv
Moderatledaren
är upprörd över att ärkebiskopen protesterat mot bombningar och orättvisor.
Om Jesus skulle dyka upp i Sverige år 2001 är det sannolikt att han skulle stämplas
som vänsterextremist och möjligen åtalas för uppvigling.
Det är nu enklare än någonsin att vara patriotisk och solidarisk med sitt land. Det gäller bara att frossa. Inte bara president Bush uppmanar sina landsmän att av patriotism köpa mera.
I vår del av världen lever vi i en lyx som mänskligheten aldrig tidigare skådat. Samtidigt lever - och dör - hundratals miljoner i fattigdom, sjukdom. elände och misär. Men vi sänder ju U-hjälp! Ja, men betydligt mindre än vad U-länderna betalar tillbaka till de rika i form av räntor.
Det går ett nettoflöde av resurser från U-land till I-land. Det är skamligt. Kanske särskilt vid juletid. Vi borde åtminstone lägga lika mycket i Röda Korsets bössa som vi lägger på julklappar.
Bin
Ladin , Sharon och Kissinger bör
gripas och ställas inför rätta för krigsförbrytelser resp. brott mot mänskligheten.
Rättegångarna måste vara öppna, de anklagade ska ha rätt till bra försvarare
och rättegången måste ske i ett land där de inte riskerar att avrättas. Man
bör inte uppmana FN att bomba USA och Israel i jakten på de efterspanade.
Vad man än kan säga om George
Bush – han har visat att Tobinskatten (skatt på valutatransaktioner) kan
fungera. Det går att frysa tillgångarna för dem som inte vill följa
reglerna. Fortsätt Bush, Världsbanken, EU och andra. Gå till attack - sätt
igång och inför Tobinskatten, beskatta på spekulationerna – och frys tillgångarna
i skatteparadisen, om så erfordras..