och

I den antika grekiska mytologin berättas om den vackra feniciska prinsessan Europa och Zeus, den viktigaste av de grekiska gudarna. Zeus blev förälskad i Europa och genom att förvandla sig till en tjur och blanda sig med boskapen i hennes fars hjordar, lyckades han få henne med på sin rygg – ”i full fart över land och vatten” – till ön Kreta. Där återtar Zeus sin riktiga gestalt och förklarar Europa sin kärlek och i sinom tid blir hon så mor till hans söner Minos och Rhadamantys.
Världsdelen Europa är den västra delen av den euroasiatiska kontinentmassan. Den begränsas i söder av Medelhavet och de pontiska bergen, i väster av Atlanten, i norr av Norra Ishavet och i öster av Uralbergen och Svarta havet. Europa består i dag av 44 självständiga stater med en sammanlagd befolkning på 725 miljoner människor.
·
När
och hur blev Europa det Europa det är i dag?
·
Existerar
det något 'typiskt europeiskt', en europeisk
mentalitet?
·
Hur
enhetligt är Europa som begrepp?
Om
vi börjar med den sista frågan, kan vi konstatera att begreppet Europa inte är
enhetligt när det gäller språk eller folkslag. Tvärtom – på den förhållandevis
lilla yta som världsdelen utgör talas ett otal språk och lever många olika folk.
Om vi bortser från Ryssland talas ca 52 språk i Europa, även om många av dem är
små och några troligen på väg att försvinna. Och lägger vi så till Ryssland och
OSS – Oberoende staters samfund – tillkommer ytterligare 30 språk. Bara i
Italien räknar man med att det talas tolv olika språk. Det är bara Island,
Danmark, Portugal, Nederländerna och Malta som är helt enspråkiga stater och då
avser man de ”gamla”, inhemska språken, inte alla de "nya" språk som har blivit
europeiska genom de senaste decenniernas stora
invandringar.
Språken
i Europa
tillhör fem olika språkfamiljer; den indo-europeiska, den finsk-ugriska, den
altaiska, den kaukasiska och den semitiska språkfamiljen. De flesta språken
tillhör den indo-europeiska familjen:
romanska, germanska, slaviska, baltiska och keltiska språk. Finska,
samiska, estniska och ungerska tillhör den finsk-ugriska språkgruppen, som är en
gren av de ural-altaiska språken. Dit hör bland andra turkiskan, som talas i
Turkiet men också av mindre folkgrupper i Bulgarien, Grekland, Bosnien och på
Cypern. I Georgien, Azerbajdzjan och Ryssland talas några iranska språk och
invånarna på Malta, till sist, talar en inhemsk variant av arabiska, som är ett
semitiskt språk.
Tre
världsreligioner är
representerade i Europa – judendomen, kristendomen och islam. I nästan alla
europeiska länder är kristendomen den största religionen. I Albanien och Bosnien
är islam huvudreligion. Stora muslimska befolkningsgrupper finns också i
Makedonien, Cypern, Jugoslavien (Kosova), Bulgarien och Ryssland. Mindre judiska
befolkningsgrupper finns i alla europeiska länder, lite större i Ryssland,
Ukraina, Moldavien, Bulgarien och Ungern.
Sedan år
330 är den kristna kyrkan uppdelad i en västlig och en östlig (ortodox)
kyrka längs en nord-sydlig linje, som följer gränserna till Ryssland,
Vitryssland, Ukraina, Rumänien, Jugoslavien, Makedonien och Grekland – en linje,
som har spelat en viktig roll i Europas historia.
Den
västliga, icke-ortodoxa kyrkan är i sin tur delad i två huvudriktningar sedan
början av 1500-talet, den romersk-katolska och den protestantiska. Exempel på
katolska länder är Italien, Spanien, Portugal, Frankrike, Polen, Österrike,
Irland och Belgien. Så gott som helt protestantiska är Estland, Lettland och de
nordiska länderna. Tyskland, England, Skottland och Nederländerna har en ganska
jämn fördelning.
När och
hur blir Europa det Europa som det är i dag?