|
Ungef�r en timme senare var Sara och Jesper tillbaka i Jespers l�genhet och Jesper hade best�mt sig f�r att prata med Sara om hur han k�nde. �Sara det �r n�got jag m�ste prata med dig om.�
��r det n�got speciellt?�
�Ja.�
�Vad?�
�Du vet hur mycket jag tycker om dig.�
�Jag tror d� det...men n�got s�ger mig att...det tydligen inte �r tillr�ckligt. �r det s�?�
�Ja...�
�Har du k�nt s� l�nge?�
�Ett tag.�
�Varf�r ber�ttar du det f�r mig nu? Var du tvungen att l�tsas inf�r Sylvie, Jonathan och Dan?�
�Det blev bara s� mycket n�r de helt pl�tsligt kom och jag ville ha din fulla uppm�rksamhet n�r jag ber�ttade det.�
��r du k�r i n�gon annan? Dan kanske? Hon skulle ju h�ra av sig.�
�Nej, det �r inte Dan.�
�Men n�gon �r det?�
�Tja. Jag vet inte. Kanske...�
�Vad menar du med det?�
�Jag tror att jag �r k�r i en annan, men jag �r inte s�ker.�
��r hon k�r i dig?�
�Jag vet inte. Ett tag trodde jag det, men nu vet jag inte l�ngre.�
�S� du �r inte s�ker p� att du �r k�r i den d�r andra... Varf�r ber�ttar du d� det f�r mig? Det kan ju lika g�rna vara s� att du gl�mmer bort henne snart och d� vill du ha mig tillbaka, men nu �r ju allt f�rst�rt!�
�Jag ville inte ljuga f�r dig. Vill du verkligen att jag skulle ha gjort det? Jag tycker att du �r v�rd n�gon som �r helt... N�gon som bara t�nker p� dig. som �r dig trogen! Inte en som jag, eller som jag �r f�r tillf�llet i alla fall. Jag kan inte sluta t�nka p�... Den andra tjejen. F�rl�t. Jag ville inte att det skulle bli s� h�r. Jag tycker v�ldigt mycket om dig, men mina tankar g�r hela tiden till den andre.�
�Jag f�rst�r. �ven om jag inte �r tacksam just nu, s� blir jag kanske det senare, n�r chocken har lagt sig.�
�Du tar det bra �nd�. Jag skulle inte ha tagit det lika bra.�
�Det �r chocken. Snart kommer den att sl�ppa. D� vill jag inte vara h�r! Jag hoppas att du f�rst�r varf�r.�
�Sj�lvklart. Jag hoppas att vi i alla fall kan forts�tta vara kompisar.�
�Vi f�r v�l se. Just nu vill jag bara h�rifr�n.�
S� gick Sara. Jesper k�nde sig tom. F�rst blev han dumpad av Jonathan, sedan dumpade han sj�lv Sara. Han satte sig ner p� golvet. Bredvid honom l�g Jonathans t-shirt. Jesper hade gl�mt att l�mna tillbaka den. Han tog upp den och luktade p� den. Den luktade Jonathan. Han h�ll den mot ansiktet och b�rjade sakta gr�ta. Han �nskade att allt hade varit annorlunda. Han saknade b�de Sara och Jonathan, men av olika orsaker. Jonathan saknade han eftersom han var f�r�lskad i honom och Sara saknade han f�r att hon hade varit en del av hans liv i ett �r. Men han var inte k�r i henne, han var k�r i Jonathan... L�ngsamt b�rjade inneb�rden av det p�st�endet g� upp f�r honom. Han var k�r i Jonathan... Han var homosexuell. Han var inte som alla andra, han var annorlunda, konstig och... Han var gay! Allt hade g�tt s� fort, han hade inte hunnit t�nka igenom vad som egentligen hade h�nt. Det hade inte varit en vanlig sommarflirt, det handlade om en n�stan 20 �r �ldre man, inte en j�mn�rig kvinna.
Jonathan hade ungef�r samma tankar, men han hade lite mer sv�rt f�r att f�rlika sig med dem. Han hade ju redan innan de blev ett par fr�gat sig sj�lv vad han egentligen k�nde f�r Jesper men det hj�lpte inte, allt hade g�tt f�r snabbt f�r honom ocks�. Han skyllde sina k�nslor f�r Jesper p� Sylvie. Hon var f�r dominant. Med Jesper hade han chansen att best�mma mer, eftersom han var 15 �r �ldre �n honom. Sylvie hade h�mmat honom och han k�nslor, l�nge. Det var d�rf�r han blev �k�r� i f�rsta b�sta person som var sn�ll mot honom och respekterade honom som han var. Det sa han ocks� till Dan, n�r hon fr�gade honom hur han kunde behandla Jesper som han hade gjort.
�Sluta skylla allt p� mamma. Nog �r hon best�mmande, men inte riktigt s� best�mmande. Dessutom s� s�ger du emot dig sj�lv. Varf�r blir man egentligen k�r? Vad �r det som g�r att man blir k�r? En bidragande orsak �r v�l att personen i fr�ga �r sn�ll och respekterar en f�r den man �r?!�
�Ja, men...�
�Inga men. Du sa ju att Jesper var sn�ll och respekterade dig f�r den du �r. Och du tycker om honom, det vet jag!�
�Men tycker han om mig lika mycket?�
�Vad tror du?�
�Jag vet inte.�
�T�nk lite! Hur reagerade han n�r du sa att du inte vill forts�tta. Att du bara ville vara v�n med honom?�
�Tja...han verkade ju inte h�lla med mig.�
�Precis! Han var v�ldigt ledsen. Han f�rs�kte d�lja det, men det m�rktes tydligt.�
��r du s�ker? Han f�rs�kte ju knappt s�ga emot mig.�
�Vad tror du skulle ha h�nt om han hade b�rjat s�ga emot dig?�
�Jag vet inte.�
�T�nk lite!!!! T�nk dig in i hans situation. Vad skulle du ha gjort om du var han?�
�Jag f�rst�r.�
�S�g mig �rligt pappa, hur mycket tycker du om honom?�
��rligt talat vet jag inte, men jag tror att jag �lskar honom. Det �r l�nge sedan jag k�nde s� h�r f�r n�gon. Om jag n�gonsin har gjort det...�
�D� tycker jag att du ska tala om det f�r honom.�
�Om det inte �r f�rsent.�
P� kv�llen ringde Dan till Jesper. Hon undrade om Jonathan hade ringt, men det hade han inte.
�Skulle han ha gjort det?� fr�gade Jesper.
�Han sa att han skulle det. Jag ska tjata lite mer p� honom.�
�Du pratade allts� med honom?�
�Ja. Jag sa ju att jag skulle g�ra det.�
�Vad sa han d�?�
��h, det �r b�ttre om ni pratar med varandra om det.�
�Kanske det.�
�Hur �r det annars? Jag vet att det bara �r n�gra timmar sedan som vi s�gs. Men jag t�nkte att� Ja, jag ville bara veta hur det var.�
�Jag och Sara har gjort slut. Jag gjorde slut med henne. Jag tyckte inte att det var r�tt av mig att vara tillsammans med henne, n�r jag egentligen vill vara med Jonathan. �ven om han inte vill vara med mig.�
�Var inte s� s�ker p� det.�
�Har han sagt n�got?�
�Hm, suck. Ja men... Han gillar dig. S� mycket kan jag i alla fall s�ga. Men hur mycket och vad han t�nker g�ra �t det, det f�r du prata med honom om.�
�Okej, jag f�rst�r.�
�Hur tog Sara det d�, n�r du gjorde slut?�
�Hon blev ledsen, f�rst�s.�
�Du d�, hur tog du det?�
�Jag f�rs�ker att klara av det. Det k�nns otroligt tomt. Jag kunde m� b�ttre.�
�Hur mycket ber�ttade du? Sa du att du var k�r i pappa?�
�Nej. Jag sa att jag mest troligt var k�r i en annan och tyckte inte att det var r�tt av mig att forts�tta vara ihop med henne.�
�Men du sa aldrig att det var pappa?�
�Nej. Jag t�nkte g�ra det men jag v�gade inte. Hon antog att det var en annan tjej. Jag tror att hon misst�nker dig.�
�Jag f�rst�r henne.�
�Ja, jag ocks�.�
�V�nta!� sa Dan pl�tsligt. �Jag m�ste kolla en sak.�
�Jag v�ntar�, svarade Jesper.
Han h�rde att det var ett fasligt liv i bakgrunden. Dan kom tillbaka i luren: �Jag m�ste sluta. Mamma och pappa br�kar om n�got. Jag vet inte om vad. �
�Okej.�
�Men du, jag ska tjata lite mer p� honom. Du ska nog se att han snart ringer dig.� |
|