�Vad �r det?�
�Kan jag dela rum med dig?�
�Men...�
�Jag vet, du och pappa skulle dela rum. Men nu �r det s� att han redan har somnat i �mitt� rum.�
�Men v�ck honom d�.�
��r det inte enklare om jag tar hans s�ng i ert rum?�
�Sj�lvklart. Du har r�tt.�
�Jag ska bara ta mina saker, s� kommer jag sedan.�
Dan gick in i rummet igen. Hon tog sin v�ska, st�ngde av TV:n, lade en filt �ver s�mntutorna och gick sedan ut.
N�sta morgon vaknade Jesper bredvid Jonathan. Han kom snabbt upp p� f�tter, sedan tittade han p� klockan. Han uppt�ckte att det redan var morgon. Han hade ju inte alls t�nkt sova d�r, han hade ju bara t�nkt stanna kvar en liten stund och sedan g� hem. S� b�rjade han t�nka efter. Det hade kanske inte varit s� hemskt �nd�. Han hade ju tillbringat natten med Jonathan! Han b�rjade kl� p� sig och under tiden vaknade �ven Jonathan.
�God morgon!� sa Jesper n�r han s�g att Jonathan hade vaknat.
�God morgon�, svarade Jonathan.
�Vi somnade visst�, fortsatte Jesper.
�Vi gjorde visst det.�
�Var det du som lade filten �ver oss.�
�Nej, jag trodde att det var du.�
�Vem...�
�Dan!�
Jesper h�ll med om att s� m�ste det vara, och gick in p� toaletten. S� knackade det p� d�rren och Sylvie kom in. Som tur var m�rkte hon inte att det var n�gon inne p� toaletten.
�God morgon �lskling. Och grattis p� f�delsedagen!� sa hon och gav Jonathan en puss p� kinden.
�Tack.�
�Varf�r har du samma kl�der p� dig som ig�r?�
�Jag r�kade somna med kl�derna p� ig�r kv�ll. Jag kommer snart och �ter frukost med dig. Jag ska bara byta om.�
�Okej. Jag och Dan v�ntar p� dig.�
�Okej... Nej. V�nta!�
�Vad d�?�
�Jag lovade att �ta frukost med Jesper. Jag skulle g� till honom direkt n�r jag hade vaknat. Ledsen!�
�M�ste du tillbringa s� mycket tid med honom? Vi har ju inte setts p� jag vet inte hur l�nge!�
�Vi far hem idag. �r det f�r mycket beg�rt att jag ska f� g�ra mitt jobb. Jag kom faktiskt hit f�r att jobba! Det �r fortfarande mycket som vi inte har prata om och mycket mer som jag har att l�ra mig.�
�Men...�
�Jag lovade Jesper ig�r. Jag t�nker h�lla mitt l�fte. Du och Dan kan v�l �ta frukost. Vi tr�ffas ju sedan.�
�Men kan ni inte tr�ffas efter frukosten?�
�Nej. Han ska till sina f�r�ldrar sedan.�
Sylvie gav med sig och gick iv�g. Jesper kom ut fr�n toaletten, tillsammans pustade de ut. �Det var n�ra!� sa Jonathan.
�Tur att hon inte m�rkte att jag stod d�rinne!�
De tittade tyst p� varandra, sedan gick Jesper fram till Jonathan och kysste honom. Sedan sa han: �Du har v�l inte �ndrat dig?�
Jonathan besvarade kyssen och sa: �Sj�lvklart inte.� Sedan kysste han Jesper igen. De stod l�nge och v�l och bara kysstes.
Tillslut sa Jesper: �Var vill du �ta d�? Hemma hos mig eller ute n�gonstans?�
De kom �verens om att se om de kunde hitta n�got trevligt st�lle som var �ppet. Om de inte hittade n�got skulle de g� hem till Jesper.
P� v�gen ut stoppades de av Sylvie. Hon var p� v�g till Jonathan f�r att fr�ga n�got, men n�r hon s�g Jesper gl�mde hon helt bort vad det var som hon skulle fr�ga, ist�llet sa hon: �Hej Jesper.�
�God morgon�, svarade Jesper.
�Men vad �r det med er tv� idag? Jesper, du har ju ocks� p� dig samma kl�der som ig�r!�
�Jag vet. Jag trodde att jag var otroligt sen och jag var helt �vertygad om att Jonathan satt och v�ntade p� mig. S� jag tog bara f�rsta b�sta kl�der och sprang hit.�
�Jag trodde att du skulle hem till Jesper och �ta frukost.�
�Vi best�mde oss f�r att �ta ute, s� Jesper h�mtade upp mig.�
�Men d� kan v�l jag och Daniella f� f�lja med?�
�Jag vet inte. Jag och Jesper kommer nog att snacka ganska mycket jobb.�
De diskuterade det ett tag och Sylvie fick tillslut sin vilja fram.
De hittade snabbt ett kaf� som var �ppet. De b�rjade prata om att det skulle bli tr�kigt att �ka hem igen. D� f�reslog Sylvie att de skulle stanna en dag till. Alla tyckte det var en j�ttebra id�. Jesper bj�d till och med dem till sitt f�delsedagsfika hemma hos sina f�r�ldrar. Det blev allts� inte samma frukost som Jesper och Jonathan hade t�nkt sig. De f�rs�kte smita undan efter de hade �tit, men inte heller det lyckades. Sylvie var p� dem som en igel. Hela dagen gick, utan att de fick vara ifred i mer �n n�gon minut d� och d�. B�da tv� tyckte att det var otroligt frustrerande, men vad kunde de g�ra, utan att Sylvie skulle misst�nka n�got.
Precis som Jesper hade trott s� tyckte hans f�r�ldrar att Sylvie och, speciellt, Jonathan var v�ldigt trevliga. De hade f�rst�s lite sv�rt i b�rjan med engelskan, �tminstone hans mamma, men efter ett tag gick det bara b�ttre och b�ttre. Dan ville se Jespers gamla rum s� han visade henne det. P� v�ggarna satt en massa olika fotografier. Hon fr�gade vad det var f�r fotografier. Han svarade att det var bilder p� olika st�llen i och omkring d�r de bodde. Hon tyckte att de var v�ldigt bra.
�Tycker du verkligen det?� fr�gade Jesper os�kert.
�Ja, annars skulle jag inte ha sagt det. Vem �r det som har tagit dem?�
�Jag.�
�Du �r ju j�tteduktig. Varf�r satsar du inte p� att bli fotograf ist�llet?�
�Jag vet inte. Jag tycker om mitt jobb.�
Dan var tvungen att h�mta de andra s� att de ocks� fick se vilken duktig fotograf Jesper var. Alla var �verens om att han hade talang.
Efter�t lyckades de �ntligen smita ifr�n Dan och, framf�rallt, Sylvie. De gick p� en promenad, sedan gick de hem till Jesper. D�r hann de vara i en halvtimme innan de blev st�rda, av Sara. De blev inte av med henne heller. Tillslut gav de upp, Jonathan b�rjade dra sig �hem�t�, det vill s�ga till hotellet. Jesper best�mde sig f�r att f�lja med honom tillbaka, s� skulle de i alla fall f� lite mer tid p� sig. F�rst ville �ven Sara f�lja med men d� sa Jesper: �Sn�lla Sara. Jag och Jonathan har inte haft en chans att f� prata med varandra ifred p� hela dagen. Det har hela tiden varit n�gon eller n�gra andra som vill prata om n�got helt annat �n vad vi skulle beh�va prata om. S� vi skulle vilja g� ensamma.�
�Men jag kan vara tyst�, envisades Sara. �Jag ska inte s�ga ett endaste ord. Jag lovar!�
�Det har ingen betydelse. Vi skulle vilja vara ensamma ett tag. Du kan stanna h�r om du vill, jag kommer tillbaka om en stund.�
�Okej d�. Men ta inte all f�r l�ng tid p� dig. F�r d� kommer jag att somna.�
�Tack. Vi ses om en stund.�
�Hej d�, sa hon och gav Jesper en puss p� kinden.
�Hej d�, sa Jesper, lite generat.
�Hej d� och tack!� sa Jonathan och ville iv�g p� direkten.
N�r de kom ut bad Jesper om urs�kt f�r att Sara hade st�rt dem.
�I s� fall skulle det ju var mitt fel att Sylvie har varit som en sugpropp p� mig hela dagen�, sa Jonathan tr�tt. �Det �r inte ditt fel att Sara kom. Det var v�l inte meningen att vi skulle f� vara ensamma idag.�
�Men vi kan v�l forts�tta att g� ett tag. Vi beh�ver ju inte g� direkt till hotellet.�
�En liten bit d�. Jag tror att Sylvie b�rjar sakna mig.�
De gick tyst sida vid sida, ingen av dem ville s�ga n�got, de nj�t bara av tystnaden. Alldeles f�r snart var de framme vid hotellet �nd�. Innan Jonathan gick in gav han Jesper en snabb kyss p� kinden, innan han gjorde det s�g han sig runt i fall att de var iakttagna. Sedan sa de godnatt till varandra.
