S�o Luis
Jag tog en buss fr�n Bel�m vid �ttatiden p� kv�llen som tog mig till S�o Luis p� tolv timmar. P� bussen tr�ffade jag tv� brassar i dryga tjugo�rs�ldern som jag �vade min nu marginellt b�ttre portugisiska p�. De ber�ttade bland annat om n�got som uttalades �Hocking Hio�. Jag var mycket f�rvirrad och f�rs�kte reda ut vad det var, ishockey var det f�rst�s inte men de beskrev det som en stor festival. Pl�tsligt gick det upp f�r mig att de menade �Rocking Rio�, en stor musikfestival och jag ins�g att jag skulle ha problem att v�nja mig vid det portugisiska uttalet. Detsamma g�llde ett omr�de i S�o Luis som skulle heta �Heavy V�. De pekade sedan ut det i min bok och det beskrevs som omr�de i den gamla stadsdelen som h�ll p� att upprustas och stavningen var inte �Heavy V� utan det engelska ordet �Reviver�.
Jag s�g fram emot att n� str�ndst�derna och hade d�rf�r best�mt mig f�r att bara g�ra en mellanlandning en natt i S�o Luis. Jag �kte d�rf�r under dagen tillbaka till bussterminalen och k�pte en biljett till Fortaleza. Jag vandrade sedan runt i stadsdelen Reviver d�r jag ocks� valt att bo. Resten av dagen tillbringade jag med att leta efter ett Internet-caf�. Efter att f�rg�ves ha f�rs�kt att f� ig�ng n�gra gratisterminaler p� ett shoppingcenter trots deras knorrande om att inte flytta om bland kablarna s� fick jag tillslut komma in i en skollokal d�r de var v�nliga nog att l�ta mig anv�nda en dator i tjugo minuter.
Efter att ha sk�ljt ned mitt grillspett med ett par �ttakronorsdrinkar fr�n utomhusbaren p� gatan s� gick jag till det enda livliga diskoteket. De hade ett intressant system med gratis intr�de men man fick ist�llet en talong d�r de skrev upp n�r man best�llde drinkar. Om man d� man l�mnade st�llet inte hade druckit f�r 30 kronor (vilket �r mycket om drinkarna kostar mindre en fem kronor styck) s� fick man betala resten �nd�.
Jag tr�ffade snart p� en 28-�rig S�o Luis-bo fr�n Rio de Janiero. Han pratade flytande engelska och presenterade mig f�r sina m�nga kvinnliga arbetskamrater. Han lyckades ocks� �vertala mig att f�lja med p� forr� (uttalas f�h��) vilket �r s�v�l en musikstil som en dans. Efter att vi avslutat v�ra kuponger s� f�ljde jag med i hans bil i h�g fart genom gatorna samtidigt som han mixtrade med stereon och r�kte cigaretter till viss oro f�r mig. Tyv�rr var forr�n st�ngd s� vi �kte tillbaka och fick nya talonger att g�ra slut p�. Han f�rs�kte ocks� �vertala mig att stanna till helgen d� det skulle vara n�gon stor musikfestival men dels hade jag ju redan min bussbiljett och dels kostade intr�det d�r hela 800 kronor s� jag valde att f�lja min plan.
Dagen efter d�sade jag p� rummet fram till utcheckningstiden 12.00. Sedan d�sade jag runt i staden och bes�kte utbildningslokalen f�r lite Internet f�r att sedan d�sa framf�r hotellets gemensamma TV fram till min kv�llsbuss avgick vid niotiden.
Fortaleza
Bussresan var den l�ngsta jag gjort sedan jag kom till Sydamerika. Det fick dock utm�rkt bra d� jag efter min slitsamma dag sov gott i nio timmar p� bussen och sedan l�ste i ytterligare n�gra timmar f�r att anl�nde strax efter klockan tre p� eftermiddagen till Fortaleza. Jag flyttade in p� ett billigt vandrarhem f�r 60 kronor per natt trots privat toalett. Jag ins�g dock vad jag betalat f�r d� man genom d�rren till korridoren hade insyn genom de glesa spj�lorna s� att man kunde se hela v�gen till toaletten som inte alls hade n�gon d�rr trots fyra (tomma) s�ngar p� rummet. Duschen var iskall, toalettstolen hade
Portugiserna koloniserade p� 1500-talet de �stra delarna av Sydamerika i vad som skulle bli Brasilien och spred d� �ven sitt spr�k som snart f�rgades av afrikanska spr�k och indianspr�k till att bli en variant som ganska kraftigt skiljer sig fr�n den europeiska portugisiskan. Spr�ket �r likt spanskan och en spansktalande kan ganska l�tt l�sa en portugisisk text men har sv�rt att f�rst� talet. Det kanske kan j�mf�ras med svenska kontra gr�tig danska.
Det sv�raste �r dock uttalet. Medan spanskan har ett n�rmast fonetiskt spr�k d�r man med enkla regler snart l�r sig att uttala rimligt korrekt s� har portugisiskan m�nga mystiska ljud, framf�r allt de nasala ljuden som vokaler med tilde (~) �ver sig skall uttalas med. Det l�ter ungef�r som om man h�ller f�r n�san. Av n�gon anledning s� f�rst�r ocks� spansktalande ganska v�l n�r man talar knackig spanska �ven om man slarvar lite med uttalet men det minsta fel i portugisiskt uttal och brasilianarna st�r bara och blinkar.
Ett annat dilemma �r att v�ldigt f� turister v�ljer att f�rs�ka l�ra sig portugisiska. Det finns d�rf�r f� skolor och �nnu f�rre bra, engelska l�rob�cker i spr�ket. De flesta tar sig fram hj�lpligt p� spanska man det �r alltf�r begr�nsat f�r att ens f�ra enklare samtal. Det finns ocks� n�got fler engelskkunniga brasilianare �n i andra stora delar av kontinenten.
Den brasilianska portugisiskan �r dock ett vackert spr�k och p� m�nga s�tt mer logiskt �n spanskan s� jag har best�mt mig f�r att g�ra ett f�rs�k att l�ra mig det.
Jag hade dock �ntligen n�tt str�nderna och firade detta med att f�rn�jt ligga och steka mig utan sololja i n�gra timmar. Att jag sedan inte kunde sova p� ryggen p� n�gra dagar �r s�dant man f�r ta. Stranden var hyfsat bra om man tog sig n�gon kilometer bort fr�n mitt hotell d�r det mest var stenar. Jag fick dock h�ra att str�nderna s�derut var betydligt b�ttre, flera m�nniskor jag st�tte p� tipsade mig om Jericoacoara som dock l�g �tta timmars bussf�rd norrut vilket var uteslutet efter min 18 timmars bussresa i motsatt riktning. De f�reslog ocks� Canoa Quebrada vilket l�g 3� timmes bussresa s�derut vilket l�t lockande.
P� l�rdagen hade gruppen Skank, en popul�r portugisisk grupp vilket jag inte minst ins�g efter�t d� jag s�g dem p� TV, en stor gratiskonsert. N�got annat som understr�k deras popularitet var den enorma folkm�ngden. Den tidigare n�stan folktomma stranden var full av folk som vandrade mot den rej�la scenen. Jag vandrade fram ganska l�ngt fram och v�ntade n�gon timme tills musiken kom ig�ng. Det var bra drag och m�nga sj�ng med i de riktigt bra l�tarna. M�nga roade sig ocks� med att singla ut uppdruckna vodkaflaskor �ver publikhavet eller sl�pa ut en och annan avsvimmad �sk�dare. N�gonting sade mig att de tv� handlingarna har n�got gemensamt.
Efter n�gon timme t�nkte jag strosa tillbaka men det var inte det enklaste och jag ins�g vilken fantastisk m�ngd m�nniskor som var d�r. D� jag �ntligen lyckats ta mig ut till v�gen s� var �ven den helt igenproppad av m�nniskor. Detta publikhav str�ckte sig m�nga hundra meter bort fr�n konserten d�r man bokstavligen fick tr�nga sig fram. Efter�t ber�ttade n�gon att det varit hundratusen m�nniskor p� plats, n�got som s�kert kan st�mma.
Jag valde sedan att flytta fr�n mitt skabbiga vandrarhem till ett betydligt b�ttre f�r en natt. Det kostade 200 kronor men jag hade d� TV med engelskspr�kiga kanaler, luftkonditionering och ett kylsk�p med billiga varor. Jag l�g n�stan hela dagen p� den stora s�ngen och �t chips, tittade p� CNN och vilade min br�nda rygg f�r att f� valuta f�r pengarna. Sedan st�llde jag in siktet p� n�sta strand.
Canoa Quebrada
Efter en trivsamt kort busstur kom jag in bland sanddynerna och fram till byn Canoa Quebrada. Detta visade sig vara det paradis som blivit beskrivet f�r mig. Byn har ett par hundra inv�nare varav mer �n h�lften �r f�re detta turister som bosatt sig d�r. F�r femton �r sedan var det en renodlad fiskeby utan elektricitet, rinnande vatten eller v�gf�rbindelser s� de fick b�ra in vatten �ver sanddynerna p� �snor. Mycket hade f�r�ndrats sedan dess och nu var turismen den absolut st�rsta inkomstk�llan. Det hade dock fortfarande kvar mycket av sin charm.
Det lilla huset jag hyrde f�r blotta 80 kronor per natt hade tv� v�ningar varav �verv�ningen var ett sovrum. Jag hade ocks� en liten tr�dg�rd med palmer, banantr�d och �rtv�xter samt, viktigast av allt, en trevlig h�ngmatta. Det ingick ocks� frukost uppe i Marcos hus. Jag hade f�rst t�nkt stanna i ett par n�tter men Marco intygade mig att jag s�kerligen skulle vilja stanna l�ngre vilket st�mde mycket v�l och jag kom att stanna i en hel vecka.
Stranden var vackert bel�gen nedanf�r byn och man fick kl�ttra ned l�ngs sanddynerna. H�r gjorde tidvattnet att man fr�n dag till dag och fr�n timme till timme inte visste hur stor den skulle komma att vara. Tidvis str�ckte sig stranden n�got hundratal meter ut fr�n sandv�ggen och tidvis hade man bara n�gra meter att g� p�. I den ena �ndan spelades forr�-musik p� h�g volym och s�ljare och restauranger flockades. P� den andra �ndan var det mycket lugnt och stilla. F�rutom stranden s� var ett stort n�je f�r �ven byns inv�nare att besk�da solnedg�ngen fr�n byns h�gsta sanddyn samt att ta sig nedf�r densamma p� sittande p� sl�dar eller st�endes p� sandboards.
�ven nattlivet var utm�rkt. Jag kom att bli stamg�st p� baren �Todomundo� (�versatt till svenska bokstavligen �Hela v�rlden�) d�r m�nga andra turister flockades. F�rsta natten kom jag i diskussion med tv� norrm�n i s�dana �mnen som man bara kommer in p� efter en st�rre m�ngd alkohol. Jag st�tte ocks� p� ett g�ng holl�ndare som var p� charterresa till Fortaleza men som tagit en taxi till byn och som jag kom att tr�ffa �ven de f�ljande kv�llarna.
Jag tr�ffade d�r ocks� tysken Klaus och fick h�ra lite byskvaller. Han ber�ttade om hur utbr�nd Marco var p� v�g att bli p� grund av st�ndigt alkohol- och kokain-intag
Det fanns m�nga andra tragiska personligheter i byn. Jag tr�ffade bland annat en 21-�rig tjej med otroligt d�ligt rykte som piranha (�versatt: piraya) vilket �r tjejer som �r ute efter att tr�ffa killar f�r att f� pengar. Inte direkt prostituerade men n�got �t det h�llet och inte s�llan b�rare av AIDS. Alltid intressant att prata med t�nkte jag och jag fick h�ra hennes mycket tragiska bakgrund som hon gr�tande ber�ttade f�r mig. Hennes mamma hade fyra �r tidigare blivit m�rdad av hennes alkoholiserade pappa som till hennes gl�dje fick ett l�ngt f�ngelsestraff. Hon hade ett par �r d�refter en schweizisk pojkv�n som ocks� k�nt pappan och som, f�rst�s mot hennes vilja, betalade 3000 USD f�r att sl�ppa ut honom ur f�ngelset efter bara tre �r s� nu hade han varit tillbaka i Canoa Quebrada och festat flera g�nger. Hon bodde nu ensam d� ingen av hennes sl�ktingar p� andra h�ll i landet ville ha med henne att g�ra och var utan jobb men hoppades p� att hennes 45-�rig �pojkv�n� fr�n �sterrike skulle �terv�nda och ta hand om henne men tr�ffade ibland andra killar och blev inte s�llan misshandlad av dem s�som senast skett natten innan.
Efter en vecka ins�g jag dock att det var dags att ta sig vidare. Jag tog d�rf�r sikte p� Natal, en popul�r stad f�r m�nga svenskar att �ka p� charterresa till medan holl�ndaren Bj�rn ist�llet k�pte en bussbiljett till Recife f�r att tr�ffa n�gon gammal bekant.