Coroico
Alessandro och jag anl�nde till Yolosa i m�rkret klockan fem p� morgonen efter drygt sexton timmars bussresa och tv� timmars f�rsening. Vi hade h�rt att det gick att �ka taxi till Coroico som l�g 17 kilometer upp l�ngs bergsv�garna och r�knade med att m�tas av en skara taxibilar med chauff�rer som hellre tj�nade pengar �n sov p� morgnarna, inte minst d� detta var den enda bussen p� dygnet fr�n Rurrenabaque. Detta visade sig dock vara fel, den enda bilen var en lastbil med en sovande chauff�r. Vi v�ckte honom vilket mest gjorde honom grinig och han p�pekade att han inte t�nkte k�ra om vi inte var minst fyra personer. Tillslut fick vi tag i en fransman och tv� danskor som f�ljde med till ett hutl�st pris av totalt drygt femtio kronor. Fransmannen svor h�gt och svingade in sin v�ska. Vi andra kl�ttrade tyst efter och tillsammans for vi iv�g till torget.
Coroico �r en bergsby vid foten av h�gplat�n som bland annat La Paz vilar p�. Byn ligger l�gt nog f�r att ha tropiskt klimat och djungelbev�xta, mjuka kullar men �nd� med utsikt �ver den vackra och sn�bekl�dda bergskedjan Anderna. Det �r ocks� en popul�r plats f�r turister d� den ligger som en l�mplig avbrottspunkt p� v�gen fr�n djunglerna. Det arrangeras ocks� mountainbike-turer fr�n La Paz ned till Coroico l�ngs den slingrande D�dens V�g som vi hade h�rt mycket talas om. Som exempel kan n�mnas finnen som bodde i
Vi hade blivit tipsade om hotell Esmeralda d�r vi ocks� tog ett rum. Det var det dyraste hotellet jag bott p� i Bolivia - svindlande 120 kronor per natt - men v�l v�rt vartenda �re. Jag hade en riktig dusch med tv� kranar d�r man kunde f� hett och samtidigt mycket vatten. En stor balkong hade utsikt �ver s�v�l Anderna som hotellets popul�ra swimmingpool. I hotellet fanns ocks� en restaurang med vettiga priser f�r en buff�.
Coroico �r en plats f�r avkoppling och n�je vilket passade oss v�l. Efter en rundtur i byn och ett par turer till
Sn�iga bergstoppar i Anderna.
D� tv� nu �verf�rfriskade fransm�nnen och vi tog oss till Disco Tropicana d�r en av dem valde att sova bort kv�llen. Sj�lv tr�ffade jag en s�t och trevlig l�karstudent fr�n La Paz som jag kunde prata flytande spanska med i mitt l�tt alkoholp�verkade tillst�nd. Tyv�rr kom hon att tillbringa tiden jag skulle komma att vara i La Paz i Sucre hos sin morbror.
Dagen d� vi l�mnade hotellet, efter tre n�tter d�r, fick jag l�na en penna i receptionen. Min f�rv�ning var stor d� detta visade sig vara en Visuell Data-penna, allts� f�retaget som jag startat och varit med att driva under de senaste fem �ren. Jag fr�gade vad de f�tt den ifr�n och hennes version var som g�va av en turist f�r tv� veckor sedan. Jag har sv�rt att tro p� den versionen men har sv�rt att hitta n�gon egen d� jag inte saknade n�gon.
Slutligen �kte vi iv�g fr�n Coroico med sikte p� La Paz. D�dens V�g �r en tre timmars bussresa omfattande 70 kilometers str�cka med 3000 meters stigning. V�gen var minst sagt svindlande men inte alls s� illa som vi f�tt ber�ttat f�r oss. P� sina platser k�rde bussen bara ett par decimeter fr�n branter p� s�kert flera hundratal meter, helt utan r�cken och tankarna gick till den somnande chauff�ren p� v�gen till Coroico.
La Paz
F�rsta anblicken av La Paz �r verkligen svindlande. Den ligger i en dal med bebyggelsen kl�ttrande upp l�ngs bergssidorna med flera kilometer fr�n kant till kant. Det mest svindlande �r dock kanske inte sj�lva La Paz utan El Alto. Detta var fr�n b�rjan en f�rstad f�r de fattiga b�nderna som flyttade in men har v�xt betydligt snabbare �n La Paz och sedan n�gra s� blev det officiellt en egen stad och de har nu ungef�r en miljon inv�nare vardera. La Paz ligger p� en h�jd av 3800 �ver havet men ovanf�r detta kl�ttrar El Alto vidare upp l�ngs bergskanterna, �nda upp till 4600 �ver havet. Fr�n La Paz centrum l�ngst ned i dalen upplevs El Alto som ett enormt hav av vackra stj�rnor men i verkligheten �r det de nakna lamporna som lyser upp Sydamerikas fattigaste stad.
Det �r n�stan om�jligt att g� vilse i La Paz. Var man �n �r s� kan man ta n�rmaste backe ned�t som med s�kerhet leder till centrum. Detta �r en l�ng gata som leder genom hela staden, �ven om den byter namn flera g�nger. Jag och italienaren Alessandro bodde strax ovanf�r denna gata i Hostal Ingavi. Detta st�lle skulle knappast godk�nnas av en brandmyndighet i Sverige. P� kv�llarna l�stes ytterd�rren med en grov k�tting och alla f�nster hade galler. Dessutom fick man vandra i svindlande korridorer och trappor f�r att n� v�rt rum. Vad som var mest st�rande var dock att n�r vi kom hem p� kv�llarna (l�s: morgnarna) s� fick vi banka p� d�rren i upp�t tjugo minuter innan vi lyckades v�cka n�gon som kunde l�sa upp h�ngl�sen.
Just denna s�gs ha afrikanska drag, vilket is�fall bevisar resande till andra kontinenter.
D� vi hade turen att k�nna Dominic s� hade vi en lokal partyguide i staden. Han hade jobbat p� den engelskspr�kiga tidningen Bolivian Times under flera m�nader och k�nde staden v�l. Bland annat tipsade han om baren Area 51 som s�lde tv�literskannor med Cuba Libre (rom och Coca Cola) f�r 40 kronor styck. D�r jobbade ocks� dansken Kristian sedan ett halv�r som fram�t kv�llen mycket riktigt p� gr�tig danska p�pekade att n�gon n�rvarande var �full som en svensk�. Ett annat tips f�r den partyintresserade i La Paz �r diskoteket Underground d�r det var ett enormt drag varje kv�ll med house- och techno-musik.
F�r �vrigt f�rl�pte dagarna i ett ofta gr�tt och regntyngt La Paz med ovanligt l�ga temperaturer och turister med snytpapper i n�varna. Vi strosade runt p� de olika markanderna i staden, d�ribland Mercado de Hechicer�a d�r de s�ljer torkade llama-foster som �r viktiga inslag i Aymara-indianernas andev�rld. En annan intressant marknad �r Mercado Negro. D�r s�ljs allt fr�n datorspel och kameror till cyklar och bilar. Det �r ett beryktat omr�de f�r de m�nga tjuvarna men den andra g�ngen jag gick dit s� hade jag redan s�nkt garden d� jag ju inte blev bestulen f�rsta g�ngen. N�r jag stod och pratade k�nde jag dock n�gon som st�tte till mig helt l�tt. Jag tittade dit och d�r stod n�gon skum, medel�lders, tatuerad man. Jag tittade bort och k�nde samtidigt p� min byxficka d�r jag hade min pl�nbok. Denna var kvar, men n�tt och j�mnt. N�gon hade skurit upp hela min ficka med rakblad och lyckats sk�ra en bra bit genom min l�derpl�nbok. Mannen var f�rst�s borta men ingen st�rre skada skedd. Jag fick dock tv� nya syssels�ttningar - leta efter skr�ddare och pl�nbokss�ljare.
Tiahuanaco
Inka-riket var ett enormt rike som str�ckte sig fr�n s�dra Colombia ned till mellersta Chile. Det fanns dock f�rst�s en tid f�re detta och om detta kan man l�ra sig mer av i Tiahuanaco.
Vi hade f�tt veta att det mest var en h�g med stenar om man inte hade en guide. Vi hade en guide som f�ljde med oss p� en heldagsutflykt till ruinerna. Tyv�rr var det fortfarande inte mycket mer �n en h�g med stenar. Jag hade bes�kt Maya-ruiner utanf�r Cancun i Mexico och i j�mf�relse var det sv�rt att bli h�nf�rd av Tiahuanaco. Mycket hade aldrig restaurerats eller ens utgr�vts p� grund av penningbrist. En av de viktigaste ruinerna hade n�gon galen spanjor gr�vt ett enormt h�l i p� jakt efter guld. D�refter hade mycket sten burits till den n�rliggande byn f�r att bygga en stor kyrka. Andra delar hade restaurerats men d�, enligt h�rs�gen, ofta utan vidare autenticitet. Det var dock fascinerande vilka enorma stenblock indianerna lyckats transportera �ver h�glandet fr�n bergskedjan m�nga kilometer d�rifr�n, vissa p� flera hundra ton.
Vi fick ocks� se n�gra rej�la stenskulpturer p� 2-3 meter. Dessa hade spanjorerna f�rs�kt f�rst�ra f�r att inte indianerna skulle forts�tta att dyrka dem. D� de inte lyckats hacka av huvudet (men �stadkommit ett decimeterdjupt hack) s� ristade de ist�llet in kristna kors p� armarna p� dem.
Med p� utflykten var bland annat en tjej fr�n London som anl�nt till La Paz klockan sex samma morgon i flyg fr�n London med mellanlandning i Miami d�r hon legat p� stranden i sex timmar. Tv� timmar hade hon varit i La Paz innan hon f�ljde med till Tiahuanaco och jag t�nkte tillbaka p� de d�siga dagarna vi haft den senaste tiden.
Vi bokade d�refter in oss p� en minibuss mot Titicaca, n�rmare best�mt byn Copacabana. Efter mycket f�rvirring och en ovanligt l�ng f�rsening inf�r bussavg�ngen med en kvinna som ans�g det vara stor tur att hon kunde arrangera s� att bussen som vi k�pt biljett till verkligen kunde avg� s� satte vi iv�g p� en blott n�gra timmars l�ng bussresa.