De ha tömt njutningarnas bägare till botten, men känna nu blott livsleda, och de lida, därför att deras goda anlag ej ha kommit till sin rätt. De ha plockat den europeiska civilisationens frukter, men dessa ha varit skämda och lämna en bitter eftersmak. Överallt i den nya ryska vitterheten träffa vi Onegins likar: hos Lermontov heter han Petjorin, hos Herzen Beltov (i romanen »Vem är den skyldige«); i Turgenevs romaner och berättelser figurerar han oupphörligt under många namn (Rudin, Bazarov m.fl.), och han får sin konstnärliga fulländning i Gontjarovs Oblomov. Men ännu i Dostojevskijs, Tolstojs och Tjechovs verk går Onegins ande igen.

generaldepoten/onegin/onegin_aj-footnode.html

...Onegin«

På ryska skrives namnet Jevgenij Onjegin (Anjä'gin). Även nu har övers. bibehållet den enklare beteckningen »Eugen Onegin«, redan populär genom Tjajkovskijs bekanta opera.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...Onegin«.

Det mindre vanliga förnamnet Eugen (Jevgenij) har Pusjkin måhända lånat från en ganska frivol sederoman av Izmajlov: »Jevgenij eller Följderna av dålig uppfostran och dåligt umgänge.« Det för övrigt okända släktnamnet »Onegin« har Pusjkin förmodligen bildat av namnet på sjön Onega, liksom Lermontov efter denna förebild gav sin »Hjälte från våra dagar« namnet Petjorin efter floden Petjora. Eller ligger månne däri en ordlek (njega = vällust, njutning)?

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).