metafysik-epistemologi
filosofi-vetenskap
teori-praktik
passivitet-aktivitet
Som f�rut s� �r v�nstra halvan associerad inb�rdes och i opposition till den h�gra halvan som ocks� �r associerad inb�rdes. Jag ska f�rklara mots�ttningarna en i taget.
Mots�ttningen mellan metafysik och epistemologi inneb�r att epistemologin st�ndigt ifr�gas�tter metafysikens sanningsanspr�k: "hur vet du det" medan metafysiken st�ndigt g�r epistemologin beroende av sig: en epistemolog m�ste f�ruts�tta existensen av n�gon intuitiv kunskap, vilket is�fall �r ett metafysikt faktum.
Det kan tyckas som om mots�ttningen inte skulle spegla mots�ttningen mellan buddism och hinduism (se f�rra sidan) men det finns en direkt parallell. Buddistfilosoferna h�vdar n�mligen att deras "fenomen som ger effekter" �r det enda som skulle kunna bli k�nt, eftersom kunskap om n�gonting �r en effekt av detta n�gonting. Buddisterna var ocks� tillr�ckligt epistemologiskt intresserade f�r att uppfinna en slutledningsmetod, som liknade Aristoteles syllogisml�ra, vilket hinduisterna inte gjorde, fast de var ju duktiga matematiker ist�llet.
Mots�ttnigen mellan filosofi och vetenskap �r undang�md inom v�sterlandet. Under Upplysningen s� var huvudkombatanterna Vetenskapen och Religionen och det fanns filosofer i b�gge l�gren. Men under 1800-talet s� slutade naturfilosofin att kallas s� och blev ist�llet naturvetenskap. Den romantiska naturvetenskapen dog ut. Efter Hegel s� var mots�ttningen mellan idealistiska filosofer och materialistiska vetenskapsm�n tydlig. Filosofin har sedan avsvurit sig varje form av metafysik f�r att ist�llet bli vetenskapsteori och diskutera medicinsk etik. I bakgrunden av dagens universitetsfilosofi luran en f�rutsatt materialistisk metafysik som man inte f�r lov att diskutera.
Inom de indiska traditionerna s� �r det aningen annorlunda. Buddisterna brukar ibland betona att buddismen inte ska ses som en religion utan �r en filosofi. med detta menar dom att gudars och �nglars eventuella existens �r helt ovidkommande f�r buddister. Buddister sysslar inte med dyrkan, d�rf�r att det inte beh�vs. Ingen gud kan hj�lpa en att uppn� nirvana.
Under den v�sterl�ndska antiken s� h�vdade Demokritos n�got liknande. Det finns fler likheter mellan buddismen och den antika atomismen. det fanns en kort period en buddistisk filosofisk skola som h�rdade att dharmas, de f�r�nderliga fenomen som verkligheten enligt buddismen best�r av, isj�lvaverket var av materiell natur. D�rmed s� hamnade de mycket n�ra en v�sterl�ndsk atomistisk st�ndpunkt. De antika atomisterna skulle mer �n tusen �r senare vara f�rebilder f�r den vetenskapliga revolutionen och �nda in i 1900-talet s� hade den vetenskapliga fysiken en naiv materialistisk atommodell som grund.
Hinduismen hade nirvana som huvudm�l f�rr i tiden men idag s� �r det nog vanligare att man hoppas att en eller annan gudom genom dyrkan ska f�rm�s att ta en till den ena eller andra himlen. Detta kallas bhaktifromhet och har uppst�tt j�msides med att kristendomen och islam har uppst�tt och utvecklats.
F�r en fortsatt f�rklaring s� f�r ni f�lja med till n�sta sida.