Svenska förares sittställning

En studie av förares sittställning vid
bilprovningen i Örnsköldsvik

Projektledare: Janne Zetterlund
Kör för livet
99-01-20

1. Bakgrund

Vår förening Kör För Livet har sedan 1987 bedrivit förarutvecklingskurser för bilförare. Under dessa kurser har vi vid ett stort antal tillfällen observerat att kursdeltagarnas sittställning påverkar manövreringsförmågan av bilen. Eftersom en stor del av våra kunder hade en sittställning som gjorde det svårt att manövrera fordonen i vissa trafiksituationer, så sökte vi efter en bra sittställning, och hittade slutligen den sittställning som Volvo Safety Driving School använder. Denna sittställning är den enda kända sittställnings och nackskyddsinställnings-instruktion som finns tillgänglig bland Sveriges förarutbildare. Vi gjorde en utprovning av sittställningen och upptäckte en avsevärd förbättring av förarnas möjligheter att manövrera sina fordon.

I vår utbildning ingår numera alltid ett moment där vi ställer in förarstolen åt våra kunder för en optimal sittställning. Vi har i detta moment kunnat konstatera att så gott som samtliga förare inte heller har sina nackskydd korrekt inställda. Inställningsmomentet genomförs alltså inte bara för att förarna lättare ska kunna manövrera sina bilar utan nackskyddets och stolens inställning är också mycket viktiga ur skyddssynpunkt.

I Sverige trafikskadas ca 50 000 personer årligen och ca 600 människor omkommer i trafiken. Till detta tillkommer även de personer som drabbas av whiplash-skador. De kollisioner som orsakar dessa skador är ofta av mindre allvarlig karaktär och omnämns sällan i massmedia. Whiplash-skador fås ofta genom kollision bakifrån och varje år blir ca 70 000 personer utsatta för just kollisioner bakifrån. Av dessa får 3000 personer besvär som föranleder besök hos läkare och 400 personer får någon form av invaliditet. Olyckorna kan medföra livslånga men

och är mycket kostsamma ur rehabiliteringssynpunkt. Ett korrekt inställt nackskydd kan avsevärt minska risken för whiplash. Stolens inställning är även viktig för att minska risken för andra skador vid kollisioner. Om svenska bilförare får kunskap om sittställningens betydelse vid manövrering av bilen, och använder dessa kunskaper, kommer vi sannolikt att minska skadorna vid trafikolyckor avsevärt. Detta i huvudsak vad gäller whiplash- och underglidningsskador. Vi kommer sannolikt också att få färre trafikolyckor genom att föraren får ökade möjligheter att manövrera sitt fordon vid en svår trafiksituation.
tillbaka

Syftet med undersökningen är att genomföra en kartläggning av hur svenska förare har sina stolar inställda och hur de använder bilsätets nackskydd. Vi vill även ta reda på om bilförarna har kunskap om hur stolen ska vara inställd, samt var de fått denna kunskap. Vidare ville vi undersöka hur förarens längd påverkar möjligheten att utnyttja stolens funktioner.
tillbaka

3. Metod

För att mäta hur bilförarna sitter i sina fordon genomförde vi en blindstudie där föraren ej fick information om syftet med studien innan alla mått var tagna. Endast personbilar och dess förare har ingått i studien. Mätningarna genomfördes vid Svensk Bilprovning i Örnsköldsvik. Mätpersonalen väntade vid bilprovningens kassa och frågade de kunder som kom in om de fick genomföra mätningar av denne i bilen. Detta gav ett slumpmässigt urval av mätpersoner. Bortfallet vid detta moment var mycket lågt, endast 1 person nekade. Föraren följdes därefter ut till bilen och ombads sätta sig i förarstolen. Mätningarna genomfördes under en relativt lång tidsperiod på nästan 12 månader. Mätpunkter och maximala eller minimala avstånd för vad vi anser vara acceptabla värden för att sitta i en korrekt sittställning har tagits fram genom egna erfarenheter, pilotstudier och i samråd med forskare på bl.a. Chalmers Tekniska Högskola.

Samtliga mått i mätbladet infördes tillsammans med uppgifter om förarens egenmått, ålder och kön mm. Totalt mättes 2024 personer. Mätvärdena från alla förare samlades slutligen i en databas i Access där vi kunnat ta fram önskade resultat. Vår bearbetning har främst skett i punktdiagram när det gäller nackskyddet och stapelform när det gäller sittställningen. I denna rapport redovisar vi främst totalresultatet från studien, dvs vi redovisar inte enskilda personers resultat.

Efter att mätningarna genomförts delades en broschyr om sittställningen ut och mätpersonalen hjälpte de förare som ville ha hjälp att ställa in stol och nackskydd på ett korrekt sätt. All bearbetning av resultatet grundar sig på den kända sittställnings och nackskyddsinställnings-instruktion som finns tillgänglig bland Sveriges förarutbildare.

Med begreppet sittställning menar vi personens egna mått i relation till bilens inredning och de inställningar, av främst förarstolen, som gjorts. Med en korrekt sittställning menas att förarstol, nackskydd mm är inställt på ett sådant vis att ett maximalt skydd och god manövreringsförmåga ges. I samband med de senare mätningarna så genomfördes även en enkät där förarna fick svara på frågor om dennes kunskap och uppfattning om sittställningen. Antalet respondenter uppgick till 151 personer och även denna del av studien har bearbetats i Access.
tillbaka

Studien visar att svenska förare har stora brister i sitt kunnande både om hur de ska göra för att ställa in sin stol samt i vilka vinklar, avstånd och höjder stol och nackskydd bör vara inställda för en bra sittställning. Förarna har inte heller kunskap om sittställningens betydelse för manöverförmågan av bilen, samt sittställningens betydelse ur skyddssynpunkt.

För att ge ett fullgott skydd bör nackskyddet höjdmässigt ha en inställning på minst 5 cm ovanför hålet i örat och inte ligga längre bak än 5 cm från huvudet. Vi har konstaterat att 89 procent av förarna som vi mätt har nackskyddet felaktigt inställt.

Handledsavståndet innehåller också intressanta uppgifter om förarens sittställning. När föraren lägger upp sina utsträckta händer på rattens ovansida ska handleden ligga precis över kanten på ratten. Handledsavståndet bedöms då som 0. Hela 43 procent av de förare som mätts hade en större avvikelse än + - 2 cm i avståndet till handleden.

Spridningsdiagrammet visar att 89 procent av bilförarna inte har nackskyddet placerat i den position som bedöms som korrekt för att ett maximalt skydd ska ges utifrån de förutsättningar respektive nackskydd har.

Vi kan också konstatera att de flesta bilarna, ca 70 procent, har ojusterbara nackskydd som i sin grundinställning ofta är alltför lågt inställda för föraren. Avståndet mellan huvud och nackskydd är för stort hos 70 procent av förarna. Medelvärdet för nackskyddets inställning

ligger på minst 3 cm för lågt och 3 till 8 cm för stort avstånd mellan huvud och nackskydd. Medelvärdet är märkt med O i nedanstående diagram.

· Förare som är godkända inom alla gränsvärden 10,88 %

· Förare med enbart för lågt inställt nackskydd 19,4 %

· Förare med för stort avstånd mellan huvud och nackskydd. I vissa fall för lågt 69,7 %

Detta kan i flera fall hänföras till en felaktigt inställd stol men också till att förarna saknar kunskap om hur nackskyddet skall vara inställt. I den enkät som genomfördes i samband med mätstudien så anser 77 procent av förarna att nackskyddet var "lagom" inställt. De förare som hade ett korrekt inställt nackskydd uppgick dock endast till 25 procent. Detta visar att förarna har bristande kunskap om hur nackskyddet ska vara inställt.

Personernas längd påverkar i mycket stor grad förarens möjlighet att ha ett korrekt inställt nackskydd. Av 53 mätade förare som var över 190 cm långa var det endast 1 person som var inom godkänt mätområde, alla utom 2 förare hade för lågt inställda nackskydd. I studien kan vi även se att dagens bilpark i regel har nackskydd som är konstruerade för förare som är kortare en 160 cm. Av de förare som är kortare än 160 cm var det hela 34 procent som hamnade inom området för godkänt nackskydd.

Bilmärket har också stor betydelse i hur förarens nackskydd är placerat i förhållande till huvudet. Presentationen av procentsatser nedan visar bilmärket i relation till uppmätta värden, samt mätpersonalens uppfattning av det huvudsakliga problemet av inställningen.

25 procent av Volvoförarna hamnar inom området som är godkänt vilket vi förklarar med att Volvo i många modeller har höga nackskydd som inte kan justeras ned. Peugeot har däremot nackskydd som inte går att höja tillräckligt för att ge ett fullgott skydd. Ovan angivna värden visar tydligt att vissa bilmärken, med tanke på nackskyddet, är tillverkade främst för korta personer.
tillbaka

Av de 2024 mätade personerna är det 43 procent som har större avvikelse än + - 2 cm handledsavstånd till ratten. De flesta sitter för långt ifrån ratten och med ryggstödet alltför tillbakalutat.

354 st av 2024 kontrollmätta förare körde Volvo. Hela 65 procent av alla Volvoförare hade ett handledsavstånd inom godkänt kontrollområde. 2 procent av förarna satt alltför nära ratten och hade därigenom ett för kort handledsavstånd. Att sitta alltför nära ratten kan innebära ökad risk för skador på bl.a. bål och ansikte vid kollision. Procentsatsen för förare inom godkänt kontrollområde för hela studiens population låg på 57 procent.

4.3 Sittställning

Ett alltför stora handledsavstånd kan ibland härledas till en körställning som i många fall nästan kan bedömas som liggande. Denna sittställning beror sannolikt på okunnighet om hur man skall sitta i en bil. Vi kan i detta fall inte urskilja några skillnader i sittställningen mellan olika bilfabrikat. Skillnaden mellan män och kvinnor är däremot mätbar genom att kvinnor oftare sitter närmare ratten än män.

Långväxta personer har ofta svårt att få en korrekt sittställning eftersom justeringsmöjligheterna för en bra sittställning inte ligger inom ett tillräckligt stora intervall och långa förare därigenom inte har möjlighet att justera sin sittställning på ett korrekt sätt. Bilar med justerbar ratt erbjuder dock dessa förare en mer flexibilitet och möjlighet till en bättre sittställning.

Efter de genomförda mätningarna hjälpte mätpersonalen förarna att justera in stolen till en korrekt sittställning. Vid samtal med förarna framkom då att få förare har kunskap om hur och varför det är viktigt med en korrekt sittställning.

I den enkätundersökningen som genomfördes under den senare delen av mätningarna visar att det råder stor brist på hur en riktig sittställning skall se ut samt varför det är viktigt att ha en korrekt sittställning. Hela 58 procent av respondenterna hade anpassat sin sittställning endast genom egen utprovning. 42 procent av de tillfrågade förarna svarade att de lärt sig sitta i den aktuella sittställningen genom information från trafikskolan
tillbaka.

5. Diskussion

De mätresultat som framkommit i denna studie omfattar i stora sett endast en grund i hur bilförare ställer in stol och nackskydd. Studiens huvudsakliga uppgift är att konstatera dels hur inställningarna ser ut i olika bilmodeller och människogrupper. Dels se hur kunskapen om dessa inställningar är bland undersökningsgruppens bilförare samt att kartlägga om förarna använder de inställningsmöjligheter som de olika bilmodellerna ger.

Vidare ger studien ett grundmaterial till andra forskargrupper att arbeta vidare på i till exempel skade- och skadeförebyggande forskning. En tankeställare är att bilförare är mycket okunniga när det gäller inställning av stol och nackskydd. Förare och biltillverkare tycks också vara okunniga om vikten av sittställningens betydelse både vad gäller körförmåga och skadehänseende vid en trafikolycka eller ett olyckstillbud.

En annan reflektion är att bilförarna inte känner tillräcklig motivation att ha korrekta inställningar eftersom de sällan är direkt inblandade i olyckstillbud. Om vi skulle genomföra en liknande studie bland förare inom motorsporten skulle vi få helt andra värden på hur stol och nackskydd är inställda. Denna skillnad beror sannolikt på att dessa förare ofta utsätts för tillbud och har en hög motiveringsgrad.

En annan reflektion är att det i dag inte finns tillräckligt med informationsmaterial och kunskapsspridning om stols och nackskyddsinställning. Vi ser Svensk Bilprovning som en mycket lämplig källa som spridare av dessa kunskaper. Det skulle vara ett utmärkt tillfälle att besiktningsmannen vid provkörningen av bilen också visar den korrekta sitt och nackskyddsinställningen. Efter avslutad besiktning kan besiktningsmannen också hjälpa föraren att göra erforderliga justeringar efter bil och person. Vi har också en bild av att kostnaderna för personskador på halsrygg är mycket stora. Användningsområdet till allt insamlat material kan användas inom olycks- och skadeforskning.

Bilindustrin kan också använda mätresultaten för att få en bild av bilförarna kunskaper och noggrannhet med stolsinställningen.
tillbaka

6. Användning av resultaten

Allt insamlat material finns att tillgå på CD-ROM-skiva i Access för fri användning. I denna rapport redovisar vi totalresultatet från studien men det går att få fram delresultat på personers längd, åldersfördelat. bilmärkesrelaterat, knävinkelrelaterat och könsfördelat. Vi kan också korsköra dom faktiska mätvärdena med mätpersonernas svar på enkät frågeformulären.
tillbaka

7. Framtida forskning

Framtida forskning gällande sittställningens betydelse anser vi vara mycket viktig. Vi vill göra en jämförande studie mellan förare inom motorsporten och "vanliga förare". Detta skulle framför allt kunna utröna om en högre frekvens av tillbud gör förare mer motiverade att ha en korrekt sittställning.

Utifrån de erfarenheter vi inom Kör För Livet har, så vet vi att sittställningen har en stor betydelse för olika faktorer inom bilkörning. Vi anser det därför även vara mycket viktigt att gå vidare med forskning kring sittställningen. Detta för att man med vetenskapliga metoder bör utröna hur en optimal sittställning ser ut och hur stor påverkan sittställningen har ur både skyddsynpunkt och manöverbarhet.

En pilotstudie av Whiplash-skadade patienter visade att av 17 uppmätta förare så hade samtliga mer än -10 cm i handledsavstånd. Eftersom förarna sannolikt inte justerade sin sittställning som ett resultat av olyckan kan detta visa på att risken för whiplash skador ökar vid en felaktig sittställning. Det vore därför även av intresse att göra studier med förare som varit utsatta för kollisioner. Kanske skulle den kunskapen minska risken för förare i framtida kollisioner.
tillbaka

I Sverige trafikskadas ca 50 000 personer årligen och ca 600 människor omkommer i trafiken. Till detta tillkommer caXXX personer som drabbas av viplersskador, dessa olyckor är ofta av mindre allvarlig karaktär och omnämns sällan i massmedia, Dessa olyckor medför ofta livslånga men och ger en väldigt kostsam att rehabilitera. Om Sveriges alla bilförare får en korrekt kunskap och använder dessa kunskaper vid bilkörning om hur sätet och nackskyddet skall vara inställt kommer vi sannolikt att minska skadorna vid trafikolyckor avsevärt detta i huvudsak vad gäller viplers och underglidningsskador. Vi kommer sannolikt också att få mindre trafikolyckor beroende på att en korrekt sittställning ger ökade möjligheter för föraren att manövrera sitt fordon vid en trafiksituation. De mät resultat som åberopas i denna studie har insamlats vid en blind studie vid Svensk bilprovning i Örnsköldsvik. Även en ankätstudie om vart och hur föraren fått sina kunskaper om sin sittställningar genomförts på 50 % av totala studien.

Således kan vi konstatera att det bör tas fram informationsmaterial om sittställning och nackskyddsinstälning. Ett bra sätt att överföra dessa kunskaper är att låta Svensk bilprovning visa, utbilda och sprida informationsmaterial vi den årliga kontrollbesikningen. I övrigt föreslår vi också att det tas fram kanpanjmatriäl och genomförs en kraftfull insats för att åskådliggöra vikten av en riktig sittställning och nackskyddsinställning.