»FISCH, Gennadij Semjonovitj (1903-1971), rysk sovjetisk författare. Medlem i SUKP sedan 1943. Diktsamlingar; berättelser om Sovjetkarelen (»Kiimasjärvis erövring«, 1932, »Hos svenskarna«, 1966); essäböcker om de skandinaviska länderna.«
.
- Gennadij Fisch: »Vi kommer tillbaka…« («My vernjomsa, Suomi!»). Romanen om »Fläskupproret« (»Läskikapina«). Skogsarbetaruppror i januari år 1922 under ledning av det underjordiska Finlands Kommunistiska Parti.
- Gennadij Fisch: »Kiimasjärvis erövring« om Antikainens räd i januari 1922. Rysk text och svensk text (tydligen översatt ifrån annan förlaga) motställda spaltvis för jämförelse (samma två texter i tre olika utföranden) samt en ny svensk översättning efter den ryska texten.
- Gennadij Fisch: »Ilmarinen och Antikainen. Kalevalas ombud.« («Ilmarinen i Antikajnen. Deputat Kalevaly.») Om Toivo Antikainen, skidlöparräden till Kiimasjärvi och boken »Kiimasjärvis fall« m.m.
- Gennadij Fisch: »Det tredje tåget« («Tretij pojezd»). Järnvägsroman. Handlingen utspelar sig under inbördeskriget i Finland 1918. Finska rödgardister kör ett godståg till Sibirien för att hämta brödsäd till Finland.
- Gennadij Fisch: »Två tredje tåg och ett första.« («Dva tretich pojezda i odjin pervyj»). Efterord till järnvägsromanen »Det tredje tåget«. Texten anknyter även till personer och händelser i »Kiimasjärvis erövring« och »Vi kommer tillbaka« m.m.
- Gennadij Fisch: »På Kalevalas mark« («Na zemlje Kalevaly»). Berättelse från 1944 om sovjetiska partisaner bak fiendens linjer på karelska fronten under det Stora fosterländska kriget.
- Gennadij Fisch: »Åren har gått …« («Tjerez gody») Fisch reser till Finland och Sverige och träffar där bl.a. svenskar, som bodde och arbetade i Karelen på 1930-talet, och finnar, som deltog i »Fläskupproret« 1922 eller var rödgardister 1918. Denna text är efterord till novellen »På Kalevalas mark«.
- Gennadij Fisch: »Motstöt« («Kontrudar»). Kort roman ifrån 1942 med handlingen förlagd till karelska fronten under det Stora fosterländska kriget.
- Gennadij Fisch: »Lång spaning« («Dalnij poisk»). Berättelse från 1944 med handlingen förlagd till karelska fronten under det Stora fosterländska kriget. En grupp partisaner skall ta sig in bakom fiendens linjer för att spränga ett elverk.
- Gennadij Fisch: »Vägen till Segezja« («Po doroge v Segezju»). Berättelse från 1960 med handlingen förlagd till karelska fronten under det Stora fosterländska kriget. En grupp partisaner kämpar sig hem till basen tillsammans med en kamrat, som skall ställas inför rätta för mord, en sårad kamrat på bår och en tysk fånge.
- Gennadij Fisch: »Karelska flickor« («Karjelskije djevusjki»). Novell med handlingen förlagd till karelska fronten under det Stora fosterländska kriget. Två kvinnliga partisaner av vepsisk härkomst skall efter ett uppdrag bak fiendens linjer ta sig hem till basen med viktiga upplysningar om fienden.
FISCH, Gennadij Semjonovitj (1903-1971), rysk sovjetisk författare.
Medlem i SUKP sedan 1943. Diktsamlingar; berättelser om Sovjetkarelen
(»Kiimasjärvis erövring«, 1932, »Hos
svenskarna«, 1966); essäböcker om de skandinaviska länderna.
Ur Fremdsprachige Schriftsteller, Leipzig 1972:
Fisch, Gennadi Semjonowitsch, f. 10.4.1903 i Odessa;
rysk-sovjetisk skriftställare. Son till en ingenjör. F., som efter
revolutionen arbetade i Komsomol och studerade filologi i Leningrad,
ägnade sina dikter och berättelser åt sin valhembygd Karelen. I sin
roman »Padenije
Kimasosera« (1932, Die Eroberung von Kiimasjärvi)
behandlade han kampen emot vitfinnarna.
Intervention; i Karelskije dewuschki (R., 1943,
Karelische Mädchen) och Po doroge w Segeshu (1960,
ty. Die Schuld des Partisanen, 1961) skildrar han episoder ur kampen
på karelska fronten i det Stora Fosterländska Kriget.
Länkar med anknytning till skådeplatserna.
Berättelserna av Gennadij Fisch utspelar sig i Karelen och Finland.
De ryska texter, vi har tillgång till, betecknar vanligen orter i
Karelen med deras ryska namn. Däremot brukas i den svenska
översättningen »Kiimasjärvis erövring« liksom
i den norska «Erobringa av Kiimasjärvi»
merendels finska geografiska namn. Även för övrigt tämligen goda
kartböcker har magra upplysningar om Karelen, så att det kan vara
svårt att para ihop ryska ortnamn med finska och kontrollera, huruvida
det verkligen är fråga om samma platser i de olika utgåvorna, vilket
man märker, att det inte alltid är. En del kartor,
ortnamnsförteckningar och annat material på Världsväven kan emellertid
vara till nytta:
Övriga länkar
Innehåll:
Om länkarna på denna och Generaldepotens öfriga sidor:
- Vi gå själffallet icke i god för
innehållet i de på Generaldepotens sidor inlänkade
främmade sidorna, eller att länkarna alls fungera.
Länkarna tillhandahållas till upplysning för
Generaldepotens besökare och länkningen innebär
på intet sätt något godkännande af
länkmålens innehåll.
- Vi kunna icke garantera inlänkade främmade
sidornas innehåll och kunna derför ej heller utlofva, att
deras innehåll är sannfärdigt, riktigt, korrekt,
äkta, autentiskt, lagligt, politkorrekt, allvarligt menadt,
fullständigt, anständigt, lämpligt, rumsrent och/eller
passande för något som helst ändamål.
- Vi kunna icke garantera, att innehållet på
någon af de inlänkade främmade sidorna ej bryter emot
någon lag eller bestämmelse i Sverige, Europeiska Unionen,
Ryska Federationen och/eller andra stater och statsförbund
på jordklotet och/eller annorstädes.