efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method
Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861
Åttatioandra Lektionen. Quatre-vingt-deuxième Leçon.
Gifva andledning, skäl. Donner lieu (de).
Gifven honom ingen Ne lui donnez pas
anledning att beklaga sig! lieu de se plaindre!
Lemna något till ens afgörande.
Åberopa sig på S'en rapporter à quelqu'un.
någons vittnesbörd.
Jag öfverlemnar det till
edert afgörande. Je m'en rapporte à vous.
Jag vädjar till eder.
Ett godt köp. Un bon marché.
Hålla sig vid (till) något. S'en tenir à.
Blifva (stå) vid en sak.
Jag håller mig vid det anbud, Je m'en tiens à l'offre
som Ni gjort mig. que vous m'avez faite.
Jag tviflar icke derpå, Je ne doute pas que
att Ni är min vän. vous ne soyez mon ami.
Jag tviflar icke, Je ne doute pas
att han skall göra det. qu'il ne le fasse.
Utstå, vara blottställd för. Essuyer.
De voro blottställda för Ils essuyèrent
platsens hela eld. tout le feu de la place.
Listigt (genom frågor) utlocka Tirer les vers du nez à quelqu'un.
någons hemligheter.
Jag har genom frågor utlockat Je lui ai tiré les vers du nez,
hans hemligheter och på et par ce moyen
detta sätt gjort mig noga je me suis mis au fait
bekant med alla hans de toutes ses
angelägenheter. affaires.
Underkasta sig. Bekväma sig till. En passer par.
Ni skall blifva tvungen Vous serez obligé
att underkasta eder d'en passer par
allt hvad han vill. tout ce qu'il voudra.
Tjock, tät. Épais; épaisse.
Ett tjockt moln. Un nuage épais.
Ett tjockt skägg. Une barbe épaisse.
Ett utbrott. Un éclat.
Ett gapskratt. Un éclat de rire.
Utbrista i ett gapskratt. Partir d'un éclat de rire.
Utbryta, utbrista. Éclater.
Gapskratta, utbrista Éclater de rire.
uti gapskratt.
Glansen, skimret. L'éclat.
Göra uppseende. Faire de l'éclat.
Upplysa, lysa. Éclairer.
Låta slå sig. Se laisser battre.
Låta sig falla. Se laisser tomber.
Låta skymfa sig. Se laisser insulter.
Låta sig dö. Se laisser mourir.
Återskicka, bortskicka. Renvoyer.
Berömma, prisa. Vanter.
Berömma sig sjelf, skryta. Se vanter.
Gån dit! Allez-y.
Låtom oss gå dit! Allons-y.
Gå! Va.
Gå dit! Vas-y. (Se Lekt. 70, Not. 2.)
Gå bort, gå din väg! Va-t'en.
Må han gå dit; låt honom gå dit! Qu'il y aille.
Må de gå dit; låt dem gå dit! Qu'ils y aillent.
Gån bort; gån eder väg! Allez-vous en.
Låtom oss gå härifrån! Allons-nous en.
Må han gå sin väg; låt honom gå! Qu'il s'en aille.
Gifven mig! Donnez-moi.
Gif mig det! Donnez-le-moi.
Gif honom det! Donnez-le-lui.
Gif honom derav! Donnez-lui-en.
Låt honom betala eder! Faites-vous payer.
Låtom oss resa, gå! Partons.
Låtom oss äta frukost! Déjeûnons.
Må han gifva det åt mig! Qu'il me le donne.
Må han vara här kl. 12! Qu'il soit ici à midi.
Skicke han det till mig! Qu'il me l'envoie.
Han må tro det! Qu'il le croie.
Sluten, upphören! Finissez.
Må han sluta! Qu'il finisse.
Anm. Om två Imperativer äro förenade genom en af konjunktionerna et,
ou, så kunna de pronominala objekterna (Se Anm. B Lekt. 70) föregå den
sednare imperativen, fastän satserna äro jakande.
Betala mig boken, eller Payez-moi le livre, ou
lemna mig den tillbaka! me le rendez.
Låt honom taga det! Qu'il le prenne.
Låt henne säga det! Qu'elle le dise.
Staren. Le sansonnet.
Om jag nu förelade eder frågor, Si je vous posais maintenant des questions
sådana som jag ställde till comme celles que je vous adressais
eder mången gång under våra quelquefois dans nos
första lektioner, hvad premières leçons, que
skullen I svara? répondriez-vous?
Vi funno i början dessa frågor Nous avons d'abord trouvé ces questions
en smula löjliga; men, fulla tant soit peu ridicules; mais pleins
af förtroende för eder lärosätt, de confiance en votre méthode,
besvarade vi dem, så godt det nous y avons répondu aussi bien que
lilla förråd af ord och nous le permettait la petite provision
regler, som vi då hade, tillät. de mots et de principes que nous
avions alors.
Vi märkte snart, att dessa Nous n'avons pas tardé à nous
frågor apercevoir que ces questions
voro beräknade att inskärpa étaient calculées pous nous
hos oss reglerna och inculquer les principes et
öfva oss att tala genom de nous exercer à la conversation par
motsägande svar, som vi voro les réponses contradictoires que nous
tvungna att derpå gifva. étions forcés d'y faire.
Nu kunna vi nästan underhålla Maintenant nous savons presque soutenir
ett samtal på Fransyska. une conversation en français.
Denna sats synes oss icke Cette phrase ne nous paraît
logiskt riktig. logiquement correcte.
Vi skulle vara otacksamma, Nous serions des ingrats,
om vi läte ett så präktigt si nous laissions
tillfälle gå oss ur händerna, échapper une si belle occasion
utan att betyga eder sans vous témoigner
vår lifligaste tacksamhet. la reconnaissance la plus vive.
I alla fall. En tout cas.
Infödingen. L'indigène; l'homme né dans le pays.
Den oöfvervinneliga svårigheten. La difficulté insurmontable.
Skriföfning 243.
Vill Ni dricka en kopp kaffe? (Nej) jag tackar eder, jag dricker icke
gerna kaffe. Då skall Ni taga ett glas vin. Jag har just nyss druckit
sådant. Låtom oss gå ut och gå! Det vill jag visst; men hvart skola vi
gå? Kom med mig uti min mosters trädgård; vi skola der finna ett
ganska angenämt sällskap. Jag tror nog det; men frågan är, huruvida
(c'est à savoir si) detta angenäma sällskap vill hafva mig med (voudra
de moi). Ni är öfverallt välkommen. Hvad fattas eder, min vän? Huru
finner Ni detta vin? Jag finner det förträffligt, men jag har druckit
tillräckligt (suffisamment). Drick en klunk (ett glas) till (encore un
coup)! Nej, för mycket är ohelsosamt (malsain); jag känner min
kroppsbeskaffenhet (mon tempérament). Fall icke! Hvad går det åt eder?
Jag vet icke; mitt hufvud svindlar (ma tête me tourne); jag tror att
jag dånar (tomber en défaillance (faiblesse)). Jag tror det äfven; ty
Ni ser nästan ut som ett lik (un mort). Hvad landsman är Ni? Jag är
Svensk. Ni talar så väl Fransyska, att jag tog eder för en infödd
Fransman (un Français natif). Ni skämtar. Förlåt, jag skämtar
icke. Huru länge har Ni varit i Frankrike? Några dagar. Allvarsamt
(sérieusement)? Ni tviflar kanske derpå, emedan jag talar Fransyska;
jag kunde den innan jag kom till Frankrike.Huru har Ni lärt eder den
så väl? Jag har gjort såsom den kloke staren.
Säg mig, hvarföre Ni alltid lefver i oenighet (être en discorde) med
eder fru, och hvarföre Ni sysselsätter eder med lönlösa handtverk (des
métiers inutiles)? Man har så mycken möda att (à) erhålla en tjenst
(un emploi); Ni har en god och försummar den. Tänker Ni (songer) icke
på (à) framtiden? Låt mig nu få tala i min ordning! Allt hvad Ni nyss
har sagt, synes förnuftigt: men det är icke mitt fel, att (si) jag har
förlorat mitt anseende (la reputation); det är min frus fel. Hon har
sålt mina skönaste kläder, mina ringar och mitt guldur. Jag är
öfverhopar (chargé) med skulder och vet icke, hvad jag skall göra. Jag
vill icke rättfärdiga (justifier) eder fru; men jag vet, att Ni äfven
bidragit (contribuer) till edert förderf (la perte). Fruarna äro i
allmänhet goda, om man låter dem vara det (on les laisse bonnes).
Skriföfning 244.
Dialog. Dialogue.
Läraren. Om jag nu ställde till eder sådana frågor, som jag gjorde
några gånger under våra första lektioner, såsom: Har Ni hatten, som
min broder har? Är jag hungrig? Har han trädet från min broders
trädgård o. s. v.? Hvad skullen I svara derpå`
Lärjungarne. Vi äro tvungna (être forcé) att tillstå, att vi funno
dessa frågor i början en smula löjliga; men, fulla af förtroende för
edert lärosätt, besvarade vi dem, så godt det lilla förrådet af regler
och ord, som vi då egde, kunde tillåta oss. Vi märkte verkligen snart,
att sådana frågor voro beräknade att inskärpa hos oss reglerna och
öfva oss att tala, genom de motsägande svar, som vi voro tvungna att
afgifva. Men nu, då vi kunna nästan underhålla ett samtal på det sköna
språk, som Ni lär oss, skulle vi svara eder: Vi kunna omöjligt hafva
samma hatt, som eder broder har; ty två personer kunna icke hafva en
och samma (une seule et même) sak. På den andra frågan skulle vi
svara, att vi omöjligt kunna veta, om Ni är hungrig eller icke. Hvad
den sista beträffar, så skulle vi säga, att det gifvers mer än ett
träd i en trädgård; och, när Ni frågar oss, om han har trädet från
trädgården, synes satsen oss icke logiskt riktig. I alla fall skulle
vi vara otacksamma, om vi lemnade ett så skönt tillfälle ur händerna,
utan att betyga (témoigner) eder vår lifligaste tacksamhet för den
möda, som Ni gjort eder. Genom dessa kloka sammanställningar (par ces
sages combinaisons) har Ni lyckats nästan omärkligt
(imperceptiblement) inskärpa hos oss språkets regler och öfva oss att
tala. På hvarje annat sätt lärdt, erbjuder detta språk för
utländingarne och till och med för de infödda nästan oöfvervinnerliga
svårigheter. (Se slutet af 24 Lekt.)
(Åttatioandra lektionen innehåller äfven en »Tabell öfver bildningen
af alla tidsformerna af de Fransyska verberna.«, men den utelämna vi
tills vidare.)
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).