efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method
Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861
Sextioåttonde Lektionen. Soixante-huitième Leçon.
Om Prétérit (parfait) Défini. (d. v. s. Passé simple)
Detta tempus för den förflutna tiden kan bildas derigenom, att man
förändrar Participe passé, såsom följer:
1. Konj. é uti första konjugationen till ai, as, a, âmes, âtes, èrent.
2. o. 4. Konj. i och u uti andra och fjerde konjugationerna till is,
is, it, īmes, ītes, irent.
3. Konj. u uti tredje konjugationen till us, us, ut, ūmes, ūtes,
urent.
Exempel:
parler tala parlé parlai parlas parla parlâmes parlâtes parlèrent.
finir sluta fini finis finis finit finīmes finītes finirent.
recevoir mottaga reçu reçus reçus reçut reçūmes reçūtes reçurent.
vendre sälja vendu vendis vendis vendit vendīmes vendītes vendirent.
Anm. A. Denna regel håller äfven stånd uti nästan alla oregelbundna
verber, med den skilnaden endast, att, när Participe passé ändas på is
eller it, dessa ändelser likaledes förbytas i Prétérit défini till:
is, is, it, īmes, ītes, irent.
Exempel:
Sentir, känna, senti sentis sentis sentit sentīmes sentītes sentirent.
mettre, lägga, mis mis, mis, mit, mīmes, mītes, mirent.
dire, säga, dit dis, dis, dit, dīmes, dītes, dīrent.
Undantag från regeln utgöra följande oregelbundna verber:
Couvrir, täcka, couvert; couvris, couvris, couvrit, couvrīmes,
couvrītes, couvrirent.
Offrir, erbjuda, offert; offris, offris, offrit, offrīmes, offrītes,
offrirent.
Ouvrir, öppna, ouvert; ouvris, ouvris, ouvrit, ouvrīmes, ouvrītes,
ouvrirent.
Souffrir, lida, souffert; souffris, souffris, souffrit, souffrīmes,
souffrītes, souffrirent.
Tenir, hålla, tenu; tins, tins, tint, tīnmes, tīntes, tinrent.
Venir, komma, venu; vins, vins, vint, vīnmes, vīntes, vinrent.
Mourir, dö, mort; mourus, mourus, mourut, mourūmes, mourūtes,
moururent.
Vêtir, kläda, vêtu; vêtis, vêtis, vêtit, vêtīmes, vêtītes, vêtirent.
Voir, se, vu; vis, vis, vit, vīmes, vītes, virent.
Prévoir, förutse, prévu; prévis, prévis, prévit, prévīmes, prévītes,
prévirent.
Ceindre, omgjorda, ceint; ceignis, ceignis, ceignit, ceignīmes,
ceignītes, ceignirent.
Asteindre, binda, astreint; astreignis, astreignis, astreignit,
astreignīmes, astreignītes, astreignirent.
Craindre, frukta, craint; craignis, craignis, craignit, craignīmes,
craignītes, craignirent.
Empreindre, aftrycka, empreint; empreignis, empreignis, empreignit,
empreignīmes, empreignītes,-irent.
Enfreindre, öfverträda, enfreint; enfreignis, enfreignis, enfreignit,
enfreignīmes, enfreignītes, -irent.
Épreindre, utpressa, épreint; épreignis, épreignis, épreignit,
épreignīmes, épreignītes, épreignirent.
Feindre, låtsa, feint; feignis, feignis, feignit, fegnīmes, feignītes,
feignirent.
Joindre, förena, joint; joignis, joignis, joignit, joignīmes,
joignītes, joignirent.
Oindre, smörja, oint; oignis, oignis, oignīmes, oignītes, oignirent.
Peindre, måla, peint; peignis, peignis, peignit, peignīmes, peignītes,
peignirent.
Plaindre, klaga, plaint; plaignis, plaignit, plaignīmes, plaignītes,
plaignirent.
Restreindre, återhålla, restreint; restreignis, -is, restreignit,
restreignīmes, restreignītes, restreignirent.
Teindre, färga, teint; teignis, teignis, teignit, teignīmes,
teignītes, teignirent.
Cuire, koka, cuit; cuisis, cuisis, cuisit, cuisīmes, cuisītes,
cuisirent.
Conduire, ledsaga, conduit; conduisis, conduisis, conduisit,
conduisīmes, conduisītes, conduisirent.
Construire, bygga, construit; construisis, construisis, construisīmes,
construisītes, construisirent.
Détruire, förstöra, détruit; détruisis, détruisis, détruisit,
détruisīmes, détruisītes, détruisirent.
Enduire, öfvertrycka, enduit; enduisis, enduisis, enduisis,
enduisīmes, enduisītes, enduisirent.
Induire, förleda, induit; induisis, induisis, induisit, induisīmes,
induisītes, induisirent.
Instruire, undervisa, instruit; instruisis, instruisis, instruisit,
instruisīmes, instruisītes, instruisirent.
Introduire, införa, introduit; introduisis, introduisis, introduisit,
introduisīmes, introduisītes, -isirent.
Réduire, inskränka, réduit; réduisis, réduisis, réduisit, réduisīmes,
réduisītes, réduisirent.
Séduire, förföra, séduit; séduisis, séduisis, séduisit, séduisīmes,
séduisītes, séduisirent.
Traduire, öfversätta, traduit; traduisis, traduisis, traduisis,
traduisit, traduisīmes, traduisītes, -isirent.
Luire, lysa, lui; luisis, luisis, luisit, luisīmes, luisītes,
luisirent.
Nuire, skada, nui; nuisis, nuisis, nuisit, nuisīmes, nuisītes,
nuisirent.
Coudre, sy, cousu; cousis, cousis, cousit, cousīmes, cousītes,
cousirent.
Écrire, skrifva, écrit; écrivis, écrivis, écrivit, écrivīmes,
écrivītes, écrivirent.
Źtre, vara, été; fus, fut, fūmes, fūtes, furent.
Faire, göra, fait; fis, fis, fit, fīmes, fītes, firent.
Naīte, födas, né; naquis, naquis, naquit, naquīmes, naquītes,
naquirent.
Vaincre, besegra, vaincu; vainquis, vainquis, vainquit, vanquīmes,
vainquītes, vainquirent.
Observeras.
Af ofvanstående förteckning synes, att somliga oregelbundna verber
följa andras konjugation. Sålunda konjugeras tre verber fullkomligt
lika med couvrir, täcka, nemligen: offrir, erbjuda; ouvrir, öppna;
souffrir,lida. Såsom tenir, hålla, går venir, komma. Tolf verber böjas
på samma sätt som ceindre, omgjorda; tio såsom cuire, koka; och ett,
nuire, skada, lika med luire, lysa. - Detta är icke händelsen blott i
Prétérit Défini, utan äfven i alla andra tempora. Det är derföre af
väsendtlig vigt, att lärjungen väl inpräglar dessa verber uti minnet i
den ordning, som de äro här uppförda, emedan de största svårigheterna
derigenom lättast besegras.
Om bruket af Prétérit Défini.
Prétérit Défini, tidsformen för den fullt förflutna tiden, uttrycker
alltid, utan bibegrepp af varaktighet, en handling fulländad vid en
bestämd förfluten tidpunkt, som antingen genom ett adverb, en
adverbial-sats eller någon annan omständighet angives.
Jag hade slutat läsa, J'avais fini de lire,
då han inträdde. quand il entra.
Ni hade förlorat eder börs, Vous aviez perdu votre bourse,
då jag fann min egen. quand je trouvai la mienne.
Anm. B. Dessa exempel visa, att Plusqueparfait, liksom
plusquamperfektum i Svenskan, bildas af Imparfait af hjelpverbet och
participe passé af det verb, som konjugeras.
Vi hade ätit middag, Nous avions dīné,
då han ankom. lorsqu'il arriva.
Konungen hade utnämnt Le roi avait nommé
en amiral, då han hörde un amiral, quand on lui
talas om eder. parla de vous.
Sedan jag hade rakat mig, Après m'être rasé,
tvådde jag mitt ansikte. je me lavai la figure.
Sedan de hade värmt sig, Après s'être chauffés,
gingo de i trädgården. ils allèrent au jardin.
Så snart klockan ringde, Dès que la cloche sonna,
uppvaknade Ni. vous vous réveillâtes.
Så snart de ropade mig, Dès qu'ils m'appelèrent,
steg jag upp. je me levai.
Så snart han blef färdig, Aussitôt qu'il fut prêt,
besökte han mig. il vint me voir.
Så snart vi fingo Aussitôt que nous eūmes
våra penningar, kommo vi notre argent, nous
öfverens om det. convīnmes de çela.
Så snart han fick sin häst, kom Aussitôt qu'il eut son cheval,
han att visa den för mig. il vint me le montrer.
Sedan de flera gånger hade Après avoir essayé plusieurs fois,
försökt, lyckades ils parvinrent
de göra det. à le faire.
Så snart jag fick se honom, Aussitôt que je le vis,
erhöll jag hvad jag behöfde. j'obtins ce dont j'avais besoin.
Så snart jag talade med honom, Aussitôt que je lui parlai,
gjorde han hvad jag il fit ce que je
sade honom. lui disais.
Saken var snart förbi L'affaire fut bientôt faite.
(öfverstånden).
Anm. C. Plusqueparfait uttrycker en handling, som tilldragit sig en
kortare eller längre tid före en annan, likaledes föregången handling.
Om Prétérit Antérieur.
Detta tempus bildas af Prétérit défini af hjelpverbet och Participe
passé af det verb, som konjugeras. Det begagnas (såsom dess namn
antérieur, föregående, tidigare, antyder) för att uttrycka en handlig,
somegt rum omedelbart före en annan, likaledes förfluten handling, och
har sin användning mestadels blott efter en af konjunktionerna:
Så snart (som). Aussotôt que. Sitôt que. Dès que.
Sedan. Après que.
Då. Lorsque. Quand.
Icke förr - (än). Pas plus tôt (que).
Knappt - (förrän). À peine - (que).
Prétérit antérieur betecknar äfven en handling såsom hastigt
verkställd.
Exempel.
Så snart jag hade slutat mitt Aussitôt que j'eus fini mon
arbete, bar jag det ouvrage, je le
till honom. lui portai.
Så snart jag hade klädt mig, Aussitôt que je me fus habillé,
gick jag ut. je sortis.
Då de hade slutat att spela, Quand ils eurent achevé de jouer,
började de att sjunga. ils se mirent à chanter.
Då jag hade ätit middag, Quand j'eus dīné,
slog klockan tolv. midi sonna.
Så snart gästerna hade Dès que les convives se
församlat sig, furent assemblés,
började måltiden. le repas commença.
Jag hade snart slutat äta. J'eus bientôt fini de manger.
Sedan soldaterna hade plundrat Après que les soldats eurent pillé
staden, nedergjorde de utan la ville, ils égorgèrent sans pitié
förbarmande qvinnor och barn. les femmes et les enfants.
Knappt hade vi ankommit, À peine fūmes-nous arrivés,
förrän man förde oss qu'on nous conduisit
till konungen. chez le roi.
Han hade icke förr Il ne nous eut pas plus tôt
varseblifvit oss, än aperçus, qu'il
han kom emot oss. s'avança vers nous.
Skriföfning 212.
Hvad gjorde Ni (que fītes-vous), då Ni hade slutat edert bref? Jag
gick till min broder, som förde mig på theatern, der jag hade det
nöjet, att finna en af mina vänner, som jag icke hade sett på tio
år. Hvad gjorde du, sedan du hade stigit upp i går morse? Då jag hade
läst brefvet från den Polske grefven, gick jag ut för att se furstens
theater, som jag icke ännu hade sett. Hvad gjorde eder fader, då han
hade ätit frukost?`Han rakade sig och gick ut. Hvad gjorde eder vän,
sedan han hade varit ute och gått? Han gick till baronen. Skar baronen
köttet, sedan han hade skurit brödet? Han skar brödet, sedan han hade
skurit köttet. När reser Ni? Jag reser först (ne-que) i morgon; ty,
innan jag reser, vill jag ännu en gång besöka mina goda vänner. Hvad
gjorde edra barn, då de hade ätit frukost? De gingo ut och gingo med
sin käre lärare (précepteur). Hvart gick eder farbroder, sedan han
hade värmt sig? Han gick ingenstädes. Sedan han hade värmt sig, klädde
han af sig och gick till sängs. Huru dags steg han upp? Han steg upp i
soluppgången. Väckte Ni honom? Jag behöfde icke väcka honom; ty han
steg upp före mig. Hvad gjorde eder kusin, då han erfor sin bäste väns
död (la mort)? Han blef ganska bedröfvad (très affligé) och lade sig,
utan att säga ett ord. Rakade Ni eder, innan Ni åt frukost? Jag rakade
mig, då jag hade ätit frukost. Gick Ni till sängs, då Ni hade ätit
qväll? Då jag hade ätit qväll, skref jag mina bref, och sedan jag hade
skrifvit dem, gick jag till sängs. Hvaröfver (de quoi) är Ni
bedröfvad? Jag är bedröfvad öfver denna olyckshändelse. Är Ni
bedröfvad öfver eder slägtinges död? Jag är ganska bedröfvad
deröfver. När dog eder slägtinge? Han dog förliden månad. Öfver hvem
klagar Ni? Jag klagar öfver eder gosse. Hvarföre beklagar Ni eder
öfver honom? Emedan han har dödat den vackra hund, som jag hade fått
af en utaf mina vänner. Hvaröfver beklagar sig eder farbroder? Han
beklagar sig öfver det, som Ni gjort. Har han klagat öfver brefvet,
som jag skref till honom i förrgår? Han har klagat deröfver.
Skriföfning 213.
Hvarföre har Ni icke stadnat längre i Holland? Då jag var der, var det
dyrt att lefva, och jag hade icke nog penningar, för att stadna der
längre. Hurudan väderlek var det, då Ni var på vägen till (de) Wien?
Det var ganska fult väder; ty det blåste och snögade och
hällregnade. Hvar har Ni varit, sedan jag såg eder sist? Vi uppehöllo
oss länge på hafsstranden, ända tills ett skepp ankom (jusqu'à
l'arrivé d'un), som förde oss (amener) till Frankrike. vill Ni
fortsätta eder berättelse (Lekt. 59)? Knappt hade vi ankommit till
Frankrike, förrän man förde oss till konungen, som mottog oss ganska
väl och skickade oss tillbaka till vårt land. En bonde, som hade sett
att gubbar (les viellards) betjenade sig af glasögon (lunettes,
plur. fem.) för att läsa, gick till en optisk instrumentmakare (un
opticien) och begärde ett par (en demanda). Bonden tog då en bok, och,
sedan han öppnat densamma, sade han, att glasögonen icke voro
goda. Optikern satte på honom ett annat par (une autre paire) af de
bästa, som han kunde finna i sin bod (la boutique); men, då bonden
ändock (toujours) icke kunde läsa, sade handelsmannen till honom: "Min
vän, Ni kan kanhända icke läsa?" "Om jag kunde läsa," svarade bonden,
"skulle jag icke behöfva edra glasögon." - Henrik den Fjerde, mötande
en dag i sitt palats (le palais) en man som var honom obekant (qui lui
était inconnu) frågade honom, hvem han tillhörde. "Jag tillhör mig
sjelf," svarade denne man. "Min vän," sade konungen, "Ni har en dum
herre." Berätta oss (racontez-nous) hvad som hände eder för några dar
sedan (l'autre jour)! Ganska gerna (très-volontiers), men med det
vilkoret (sous la condition) att I hören på, utan att afbryta
(interrompre) mig. Vi skola icke afbryta eder; Ni kan vara säker
derom. Då jag nyligen (dernièrement) var på spektaklet, såg jag den
Talande Taflan och den Gråtande (pleurer) Frun gifvas (voir
représenter). Som detta sednare stycke (la pièce) icke var mig
särdeles (pas trop) underhållande (amusant), gick jag på koncerten,
der musiken (la musique) förorsakade mig en häftig hufvudvärk (une
violenten migraine). Jag lemnade (quitter) då koncerten, under
förbannelser öfver densamma ( en le maudissant), och gick raka vägen
(droit) till dårhuset (à l'hôpital des fous), för att besöka min
kusin. Inträdande uti min kusins hospital, intogs jag af fasa (être
saisi d'horreur), i det jag såg flera dårar, som kommo emot mig
(s'approcher de quelqu'un), hoppande (sauter) och tjutande
(hurler). Hvad gjorde Ni då? Jag gjorde på samma sätt (autant), och de
började skratta (se mettre à rire) och drogo sig tillbaka.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).