Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Sextiofjerde Lektionen.	Soixante-quatrième Leçon.

Anm. A.  Hvad öfversättes i utropssatser med que, comme eller combien;
huru mycket, huru många med que elller combien.

Hvad Ni är god!			Que vous êtes bon!
Hvad han är enfaldig!		Qu'il est sot!
Huru mycken godhet har Ni icke!	Que de bonté vous avez!
	
Anm. B.  De sättes framför det på que och combien följande
substantivet; och icke uti Svenskan öfversättes ej i Fransyskan.

Hvad hon är enfaldig!		Qu'elle (eller comme elle) est sotte!
Hvad denne man är rik!		Que cet homme est riche!
Hvad denna qvinna är skön!	Que cette femme est belle!
Huru mycken godhet har		Que (eller combien) de bonté
	    Ni icke för mig!		vous avez pour moi!
Huru många förbindelser		Que d'obligations
	har jag icke till eder!		je vous ai!

Hafva förbindelser, stå uti	Avoir des obligations à quelqu'un.
      förbindelser till någon.
Jag står i stora		Je lui ai beacoup
    förbindelser till honom.		d'obligations.
Huru mycket folk! Hvad folk!	Que de monde! 
Hvad Ni är lycklig!		Que (comme vous êtes heureux!
Huru mycken rikedom		Que de richesses
	har icke denne man!		cet homme a!
Huru mycket penningar har	Que (combien d'argent 
     icke denne man		     cet homme a
	 förslösat i sitt lif!		 dépensé dans sa vie.

Vara någon förbunden		Être obligé à quelqu'un
		för något.		    de quelque chose.

Hafva att tacka någon		Être redevable à quelqu'un
		för något.		       de quelque chose.
Jag har honom att tacka derför.	Je lui en suis redevable.

Tacka.				Remercier
				(styr personen i ack. och saken i gen.).

Tacka någon för något.		Remercier quelqu'un de quelque chose.
Jag tackar eder för det besvär, Je vous remercie de la peine 
    som Ni gjort eder för mig.	   vous avez prise pour moi.

Anm. C.  När man tackas för något, svarar man:

Det är intet att tacka för.	Il n'y a pas de quoi.

Hvad är mer storartadt?		Qu'y a-t-il de plus grand?
Finnes det något grymmare?	Y a-t-il de plus méchant?
Kan det finnas något skönare?	Est-il rien de plus beau?

Huru stor?			De quelle grandeur?
Huru hög?			De quelle hauteur?
Huru djup?			De quelle profondeur?

Anm. D.  Vid utsägandet af ett föremåls mått eller utsträckning brukas
i Fransyskan verbet avoir, hafva, der man i Svenskan begagnar vara,
och prepositionen de står före det substantiv, som uttrycker
måttet. Ex.:

Huru högt är hans		Combien sa maison
	  (hennes) hus?			a-t-elle de haut ou de hauteur?
Det är ungefär femtio fot	Elle a environ cinquante pieds
		      högt.		       de haut ou de hauteur.
Vårt hus är trettio fot		Notre maison a trente pieds
			bredt.		de large ouc de largeur.
Detta bord är sex fot		Cette table a six pieds
		långt.			de long ou de longeuer.
Denna flod är tjugu fot		Cette rivière a vingt pieds
		    djup.			      de profondeur.

Kroppsväxten, längden		La taille.
	      (af en person).
Huru lång är denne man?		De quelle taille cet homme est-il?
Han är sex fot lång.		Il a six pieds de hauteur.
Huru är denna flicka växt?	De quelle taille cette fille est-elle? 
Hon har en smärt och fin växt.	Elle a la taille svelte et fine.
Huru var barnet klädt?		Comment cet enfant était-il habillé?
Det var grönklädt.		Il était habillé de vert.
Mannen med den blåa rocken.	L'homme à l'habit bleu.
Qvinnan med den			La femme à la
	    röda klädningen.		 robe rouge.

Sann				Vrai.

Är det sannt, att hans		Est-il vrai que sa
	hus har brunnit?		maison est brûlée?
Det är sannt.			C'est vrai.
Är det icke så?			N'est-ce pas?
       Ju - eller huru?
       (är det ej sannt?)		(n'est-il pas vrai?)

Kanhända, kanske.		Peut-être.
Jag går kanhända dit.		J'y irai peut-être.

Dela, utdela.			Partager.

Hvems.				À qui?

Hvems häst är detta?		À qui est ce cheval?
Det  är min.			C'est le mien, il est à moi.
Hvems hästar är detta?		À qui sont ces cheveuax?
Det är mina.			Ce sont les miens, ils sont à moi.
Hvems hus är detta?		À qui est cette maison?
Det är mitt.			C'est la mienne, elle est à moi.
Hvem tillhöra dessa hus?	À qui sont ces maisons?
De tillhöra mig, det är mina.	Ce sont les miennes, elles sont à moi.
Hvems barn är detta?		À qui sont ces enfants?
Det är min broders.		Ils sont à mon frère.

Springa, ila dit.		Accourir.

Många menniskor hade ilat dit;	Beaucoup d'hommes étaient accourus,
	men i stället för att		 mais au lieu
	släcka elden,			 d'éteindre le feu,
	företogo uslingarne		 les misérables s'étaient mis
	att plundra.			 à piller.
Ila någon till hjelp.		Accourir  au secours de quelqu'un.
Rädda.				Sauver.

Rädda någons lif.		Sauver la vie à quelqu'un.
Plundra.			Piller.
Börja något,			Se mettre à quelque chose.
	företaga sig något.
Har man lyckats utsläcka elden?	Est-on parvenu à éteindre le feu?
Man har lyckats göra det.	On y est parvenu.

Uret utvisar timmarne.		La montre marque les heures.

Utvisa, angiva.			Marquer, indiquer.

Träta, gräla.			Se quereller.

Träta med (på) någon.		Quereller quelqu'un.
Komma i gräl med någon.		Se quereller avec quelqu'un.

Tvista om något.		Disputer sur quelque chose.

Hvarom tvista dessa menniskor?	Sur quoi ces gens disputent-ils?
De tvista om hvem		Ils disputent à qui
	  som skall gå först.		      ira le premier.

Sålunda, så.			Ainsi.
Icke veta.			Ignorer.
Dagen före.			La veille de.

Dagen före denna dag		La veille de ce jour-là
		 var en Lördag.			était un samedi.
Dagen före Söndagen		La veille de dimanche
		är Lördagen.			est samedi.
Julaftonen.			La veille de Noël.
Påskaftonen.			La veille de Pâques.

Skriföfning 201.

Kan Ni icke blifva fri denne man (Lekt. 52)? Jag kan icke blifva fri
honom, ty han vill nödvändigt följa mig. Har han icke förlorat
förståndet?  Det kan hända (cela se peut). Hvad vill han eder (que
vous demande-t-il)? Han vill sälja mig en häst, med hvilken jag icke
vet hvad jag skall göra. Hvem tillhöra dessa hus? Det är mina. Är
detta edra pennor? Nej, det är min systers. Är detta (sont-ce là) de
pennor, med hvilka hon skrifver så väl? Det är desamma. Hvems bössa är
detta? Det är min faders. Tillhöra dessa böcker eder syster? De
tillhöra henne. Hvems vagn är detta? Det är min. Hvem är den man,
öfver hvilken Ni klagar? Det är han, (celui), som har en röd
rock. "Hvad är skilnaden (la différence) mellan ett ur och mig?"
frågade en dame en ung officer. "Madame," svarade denne: "ett ur
angifver timmarne, och hos eder (auprès de vous) glömmer man dem." En
Rysk bonde, som aldrig hade sett åsnor (un âne), sade, då han i
Frankrike såg flere sådane: "Min Gud, hvad det finnes för stora harar
(le lièvre) i detta land!" Huru många förbindelser har jag icke till
eder min käre vän! Ni har räddat mitt lif; utan eder skulle det hafva
varit förbi med mig. Hafva dessa uslingar gjort eder något ondt? De
hafva slagit och bestulit mig, och då Ni ilade till min hjelp, voro de
just i begrepp (ils allaient) att afkläda (déshabiller) och döda
mig. Jag skattar mig lycklig (je suis heureux) att hafva befriat er ur
dessa röfvares händer. Hvad Ni är god!

Skriföfning 202.

Skall Ni gå till herr Torstenssons i afton? Jag går kanhända dit. Och
edra systrar, skola de gå? De gå kanhända också. Hade Ni roligt på
koncerten i går? Jag hade icke roligt der; ty det var så mycket folk,
att man knappt kunde inkomma. Jag har med mig åt eder en vacker skänk,
med hvilken Ni skall blifva ganska nöjd. Hvad är det? Det är en
silkeshalsduk. Hvar är den? Jag har den i min ficka (dans ma
poche). Behagar den eder? Den behagar mig så mycket, och jag tackar
eder af hela mitt hjerta för densamma. Jag hoppas, att Ni ändtligen
vill emottaga (accepter) något af mig. Hvad ämnar Ni gifva mig? Jag
vill icke säga er det; ty om jag säger det för eder, skall Ni icke mer
hafva något nöje deraf, då jag gifver er det. Har Ni sett någon på
torget? Jag har sett mycket folk derstädes. Huru voro de klädda? Några
voro blåklädda, andra grönklädda, andra klädda i gula och flera i röda
kläder. Hvilka äro dessa män? Den, som är grönklädd, är min granne,
och mannen med den svarta rocken är den lärare, hvars son har gifvit
min granne ett slag med käppen. Hvem är mannen med den gröna rocken?
Det är en af mina slägtingar. Finnes det många filosofer i edert land?
Det finnes lika många der som uti edert. Huru passar denna rock åt
eder broder? Den passar honom utmärkt väl. Är eder broder lika stor
som Ni? Han är större än jag, men jag är äldre än han. Huru lång (de
quelle taille) är mannen? Han är fem fot och fyra tum (un pouce). Huru
högt är vår värds hus? Det är sextio fot högt. Är eder brunn djup? Ja,
min herre, han är femtio fot djup. "Det är ju många lärda (un savant)
i Rom, eller huru? (n'est-ce pas)?" frågade Milton en Romare. "Icke så
många, som då Ni var der, svarade (répondit) Romaren.

Skriföfning 203.

Är det sannt, att eder onkel har ankommit? Jag försäkrar eder, att han
har anländt. Är det sannt, att konungen har försäkrat eder om sitt
bistånd (de son assistance)? Jag försäkrar eder, att det är sannt. Är
det sannt, att de sextusen (mille antaget intet s i pluralis) man, som
vi väntade, hafva anländt? Jag har hört sägas det. Vill Ni äta middag
med oss? Jag kan icke äta middag med eder, ty jag har just nyss
ätit. Vill eder broder dricka ett glas vin? Han kan icke dricka; ty
jag försäkrar eder, att han alldeles nyss druckit. Hvarföre gräla
dessa män på hvarandra? De gräla derföre, att de icke veta hvad de
skola göra. Har man lyckats släcka elden? Man har ändligen lyckats
göra det; men man säger, att flera hus hafva nedbrunnit. Har man icke
kunnat rädda någonting? Man har icke kunnat rädda något, ty i stället
för att släcka elden, började uslingarne, som hade ilat dit, att
plundra. Hvad har händt? Det har händt en stor olycka. Hvarföre hafva
mina vänner rest utan mig? De väntade eder ända till klockan tolf; men
då de sågo (et voyant) att Ni icke kom, så reste de. Hvad heter dagen
före Måndagen? Dagen före Måndagen är söndagen. Hvarföre sprang icke
Ni eder granne, hvars hus har brunnit, till hjelp? Jag var alldeles
(entièrement) okunnig derom, att elden fattat uti hans hus (que le feu
eût pris à sa maison); ty om jag vetat det, skulle jag hafva ilat
honom till hjelp. (Se slutet af Lekt. 24.)

Innehållsförteckning


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: