efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method
Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861
Sextioförsta Lektionen. Soixante-et-unième Leçon.
Hvad har det blifvit
af eder faster? Qu'est devenue votre tante?
Hvart har eder faster
tagit vägen?
Jag vet icke hvad
det blifvit af henne.
Jag vet icke hvart Je ne sais pas ce qu'elle est devenue.
hon tagit vägen.
Hvad har det blifvit af Que sont devenues vos soeurs?
edra systrar?
Jag kan icke säga eder hvad Je ne puis pas vous dire ce
det blifvit af dem. qu'elles sont devenues.
Dö. Mourir. Mourant. Mort.
Jag, du, han (hon) dör. Je meurs, tu meurs, il (elle) meurt.
Skolen I dö? Mourrez-vous?
Jag skall dö. Je mourrai.
Mannen har dött denna morgon, L'homme est mort ce matin
och hans hustru et sa femme
har äfven dött. est morte aussi.
Vinet har god afsättning. Le vin se vend bien.
Vinet skall få god Le vin se vendra bien
afsättning nästa år. l'année prochaine.
Denna dörr går lätt igen. Cette porte se ferme facilement.
Detta fönster går Cette fenêtre ne
icke lätt upp. s'ouvre pas facilement.
Denna tafla synes Ce tableau se
på långt håll. voit de loin.
På långt håll, från fjerran. De loin.
Vinterkläder bäras Les vêtements d'hiver
icke om sommaren. ne se portent pas en été.
Detta säges icke; Cela ne se dit pas.
det kan icke sägas.
Detta kan icke begripas. Cela ne se conçoit pas .
Fatta, begripa. Concevoir.
Det är klart; det förstås. C'est clair.
Efter omständigheterna. Selon les circonstances.
Omständigheten. La circonstance.
Det kommer derpå an. C'est selon.
Det beror på.
Glad. Bien aise (de).
Nöjd, tillfreds. Content (de).
Ledsen, ond. Fâché.
Det är jag (ja). Je le suis.
Äro fruntimmerna vackra? Les femmes sont-elles bien?
De äro det (ja); Elles le sont;
de äro rika och vackra. elles sont riches et belles.
Är Ni ifrån Frankrike? Êtes-vous de France?
Jag är derifrån (ja). J'en suis.
Hvilken landsmaninna är hon? De quel pays est-elle?
Hon är från Frankrike. Elle est de France.
Skulle Ni vara ledsen, Seriez-vous fâché
om Ni vore rik? si vous étiez riche?
Jag skulle icke vara Je n'en serais pas fâché.
ledsen deröfver.
Vara ond (ledsen) öfver något. Être fâché de quelque chose.
Vara ond (ledsen) på någon. Être fâché contre quelqu'un.
Hvaröfver är Ni ledsen? De quoi êtes-vous fâché?
Är Ni ledsen att hafva Êtes-vous fâché de l'avoir fait?
gjort det?
Jag är ledsen deröfver. J'en suis faché.
Hederlig, anständig. Honnête.
Vanhederlig, oanständig. Malhonnête.
Höflig, artig. Poli.
Ohöflig, oartig. Impoli.
Lycklig. Heureux, heureuse.
Olycklig. Malheureux, malheureuse.
Lätt. Facile.
Svår. Difficile.
Nyttig. Utile.
Onyttig. Inutile.
Är det nyttigt Est-il utile
att skrifva mycket? d'écrire beaucoup?
Det är nyttigt. C'est utile.
Är det rätt att Est-il bien de
taga andras egendom? prendre le bien des autres?
Det är orätt. C'est mal.
Det är icke rätt. Ce n'est pas bien.
Väl, rätt. Bien.
Illa, orätt. Mal.
Hvartill tjenar (duger) detta? À quoi cela sert-il?
À quoi cela est-il bon?
Det tjenar (duger) till intet. Cela n'est bon à rien.
Hvad är detta? Qu'est-ce que c'est?
Jag vet icke hvad detta är. Je ne sais pas ce que c'est.
Hvad heter Ni? Comment vous appelez-vous?
Jag heter Carl. Je m'appelle Charles.
Hvad heter detta på Fransyska? Comment cela s'appelle-t-il en français?
Hvad kallas detta? Comment appelle-t-on cela?
Georg den tredje. George trois.
Anm. A. Efter Regenters namn brukas i Fransyskan grundtalen utan
artikel, der man i Svenskan begagnar ordningstalen.
Ludvig den fjortonde. Louis quatorze.
Henrik den fjerde. Henri quatre.
Anm. B. Premier, den förste, och second, den andre, bilda undantag
från denna regel; dock kan deux i sednare fallet äfven begagnas.
Henrik den förste. Henri premier.
Henrik den andre. Henri second eller deux.
Carl den femte talade flera Charles-Quint parlait couramment
Europeiska språk flytande. plusieurs langues
européennes.
Flytande (adverb). Couramment.
Snarare, hellre. Plutôt.
Hellre än att... Plutôt que de...
Hellre än att förslösa Plutôt que de dissiper
mina penningar, skall mon argent,
jag behålla dem. je le garderai.
Jag skall betala honom hellre Je le paierai plutôt que
än jag går till honom. d'aller chez lui.
Jag skall uppbränna rocken, Je brûlerai plutôt l'habit
hellre än att begagna honom. que de le porter.
Han har ankommit Il est arrivé
tidigare än jag. plus tôt que moi.
En halfsliten rock. Un habit à demi usé.
Göra saker ofullkomligt Faire les choses à demi.
(på hafs, ytligt).
Skriföfningar.
190.
Hvad har det blifvit af eder onkel? Jag vill säga eder, hvad det har
blifvit af honom. Här är stolen (la chaise), på hvilken han ofta
satt. Är han död? Han är död. När dog han? Han dog för två år
sedan. Jag är ganska sorgsen (affligé) deröfver. Hvarföre sätter Ni
eder icke? Om Ni vill stadna hos mig (auprès de moi), så skall jag
sätta mig; men om Ni går bort, så går jag med eder. Hvad har det
blifvit af eder faster? Jag vet icke hvad det har blifvit af
henne. Vill Ni säga mig hvad det blifvit af eder syster? Jag vill säga
eder hvad det blifvit af henne. Är hon död? Hon är icke död. Hvart har
hon tagit vägen? Hon har rest till Wien. Hvad har det blifvit af edra
systrar? Jag kan icke säga eder hvad det blifvit af dem; ty jag har på
två år icke sett dem. Lefva edra föräldrar ännu? De äro döda. Huru
länge är det, sedan eder kusin (fem.) dog? Hon dog för sex månader
sedan.
Hade vinet god afsättning förlidet år? Det hade ingen särdeles god
afsättning (pas trop bien); men nästa år skall det hafva bättre
afsättning, ty det skall finnas mycket deraf, och det skall icke
blifva dyrt. Hvarföre öppnar Ni dörren? Ser Ni icke, hur det röker in
här? Jag ser det, men Ni måste öppna fönstret i stället för
dörren. Fönstret går icke lätt upp; derföre öppnar jag dörren. När
skall Ni stänga igen den? Jag skall stänga igen den, så snart det icke
är (Lekt. 58) mera rök. Voren I ofta ute på fiske, då I voren på
landet? Vi voro ofta ute på fiske och jagt. Om Ni vill fara med oss åt
landet, så skall Ni se min faders slott. Ni är ganska artig, min
herre; men jag har redan sett detta slott.
191.
När har Ni sett min fars slott? Jag såg det under det jag reste (en
voyageant) förlidet år. Det är ett ganska vackert slott och synes på
långt håll. Huru säger man detta? Detta säges icke. Detta kan icke
begripas. Kan kan man icke uttrycka (dire) allt på edert språk? Man
kan uttrycka allt, men icke såsom på edert. Skall Ni stiga upp tidigt
i morgon? Det beror på (omständigheter): om jag går tidigt i säng, så
skall jag stiga upp tidigt; men om jag lägger mig sent, så skall jag
stiga upp sent. Skall Ni tycka om mina barn? Om de äro snälla, så
skall jag tycka om dem. Kommer Ni och spisar middag hos oss i morgon?
Om Ni låter anrätta de rätter, som jag tycker om, så skall jag äta
middag hos eder. Har Ni redan läst brefvet, som Ni erhöll i morse? Jag
har icke öppnat det ännu. När skall Ni läsa det? Jag skall läsa det,
så snart jag får tid.
Hvartill tjenar detta? Det tjenar till ingenting. Hvarföre har Ni
upptagit det? Jag har upptagit det, för att visa det åt eder. Kan Ni
säga mig, hvad det är? Jag kan icke säga er det, ty jag vet det icke;
men jag vill fråga (demander à; 40 Lekt.) min broder, han skall säga
det för mig. Hvar har Ni funnit det? Jag har funnit det på stranden af
floden, nära skogen. Märkte Ni det på långt håll? Jag behöfde icke
märka det på långt håll, ty jag gick utmed floden. Har Ni någonsin
sett något sådant? Aldrig. Är det nyttigt att tala mycket? Det kommer
derpå an; om man vill lära sig ett främmande (étranger) språk, så är
det nyttigt att tala mycket. Är det lika nyttigt att tala som att
skrifva? Det är nyttigare att tala, än att skrifva; men för att lära
ett främmande språk, måste man göra båda delarne (l'un et l'autre). Är
det nyttigt att skrifva allt hvad man säger? Det är onyttigt.
192.
Hvar har Ni tagit denna bok? Jag har tagit den i eder väninnas
kammare. Är det rätt att taga andras böcker? Det är icke rätt, jag vet
det; men jag behöfde den, och jag hoppas, att eder vän icke skall
blifva ond; ty jag skall återlemna den åt henne, så snart jag läst den
(58 Lekt. Anm. A.). Hvad heter Ni? Jag heter Vilhelm (Guillaume). Hvad
heter eder syster? Hon heter Leonora (Léonore). Hvarföre beklagar sig
Carl (Charles) öfver sin syster? Emedan hon tagit hans pennor. På hvem
klaga dessa barn? Frans (François) klagar på Leonora, och Leonora på
Frans. Hvem har rätt? De hafva båda (tous deux) orätt; ty Leonora
ville taga Frans' böcker, och Frans Leonoras. Åt hvem har Ni lånat
Racine's verk (les oeuvres de)? Jag har lånat åt Wilhelm den första
och åt Lovisa (Louise) den andra delen.
Huru heter detta på Fransyska? Det heter så (ainsi). Huru säger man
detta på (en) Tyska? Detta säges icke på Tyska. Har skräddaren burit
till eder eder nya rock? Han har burit den till mig, men den passar
icke. Skall han göra eder en annan? Han skall göra mig en annan; ty
hellre än jag bär denna, skall jag skänka bort (donner) honom. Skall
Ni begagna denna häst? Jag skall icke begagna honom. Hvarföre skall Ni
icke begagna honom? Emedan han icke passar mig. Skall Ni betala honom?
Jag skall betala honom hellre än att begagna honom. Hvem tillhöra
dessa vackra böcker? De tillhöra Vilhelm. Hvem har gifvit dem åt
honom? Hans fader. Skall han läsa dem? Han skall sönderrifva dem
hellre, än han läser dem. Hvem har sagt er det? Han har sagt mig det
sjelf (lui-même).
193.
Hvad är denna dam (la dame) för landsmaninna? Hon är Fransyska. Är Ni
från Frankrike? Nej, jag är ifrån Tyskland. Hvarföre lemnar Ni icke
edra kläder att lagas? Det lönar icke mödan, ty jag måste hafva nya
kläder. Är den rock, som Ni har, icke bra? Han är till hälften utnött
och duger till intet. Skulle Ni blifva ledsen, om eder moder ankomme i
dag? Jag skulle icke blifva ledsen deröfver. Skulle eder syster vara
ledsen, om hon vore rik? Hon skulle ej vara ledsen deröfver. Är Ni ond
på någon? Jag är ond på Lovisa, som har gått på operan, utan att säga
mig ett ord derom. Hvar var Ni, då hon gick ut? Jag var på min
kammare. Jag försäkrar eder, att hon är ganska ledsen deröfver; ty om
hon hade vetat, att Ni var på edert rum, så skulle hon hafva kallat
eder till sig, för att taga er med (pour vous emmener avec elle à) på
operan. Carl den Femte, som talade flera Europeiska språk flytande,
plägade (avait coutume de) säga, att man måste tala Spanska med
gudarne, Italienska med sin älskarinna, Fransyska med sin vän, Tyska
med soldater, Engelska med gäß (une oie), Ungerska (hongrois) med
hästar och Böhmiska (bohémien) med djefwulen (le diable). (Se slutet
af Lekt. 25.).
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).