Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Femtiosjunde Lektionen.	Cinquante-septième Leçon.

Om Participe Présent.

Participe présent kan bildas derigenom, att man förändrar ändelsen ons
i första person pluralis af Indikativens presens till ant.

Vi tala, talande.		1. Nous parlons, parlant.
Vi sluta, slutande.		2. Nous finissons, finissant.
Vi mottaga, mottagande.		3. Nous recevons, recevant.
Vi återlemna, återlemnande.	4. Nous rendons, rendant.

Följande fem verber utgöra undantag från denna regel:

Hafva, hafvande.		Avoir, ayant.
Vara, varande.			Être, étant.
Förfalla, förfallande.		Échoir, échéant.
Veta, vetande.			Savoir, sachant.
Sitta, passa; sittande.		Seoir, séant.

Anm. A Participe présent brukas, då två liktidiga handlingar tilläggas
samma subjekt, i stället för konjunktionerna under det att, då
o. s. v. med verbet uti finit form, eller preposítionerna vid, under
o. s. v. med det motsvarande verbal-substantivet på -ande eller -ende
i Svenskan. T. ex.

Mannen äter,			L'homme mange
       under det han springer.		en courant.
Jag rättar under läsandet.	Je corrige en lisant.
Jag frågar,			Je questionne
    under det jag undervisar.		en enseignant.
Ni talar, då Ni svarar mig.	Vous parlez en me répondant.

Föregående exempel visa, att prepositionen en, i, alltid föregår
participe présent, då någon liktidig handling uttryckes; men

Anm. B. Participe présent betecknar mången gång äfven orsaken,
grunden, i hvilket fall en (uttryck af liktidighet) utelemnas; t. ex.:

Gud belönar dygden,		Dieu étant juste, récompense la vertu.

Fråga.				Questionner.
Halsduken.			La cravate.
Vagnen.				La voiture.
Huset.				La maison.
Brefvet.			La lettre.
Bordet.				La table.
Familjen.			La famille.
Löftet.				La promesse.
Benet.				La jambe.
Halssjukdomen.			Le mal de gorge.
Halsen, strupen.		La gorge.
Jag har ondt i halsen.		J'ai mal à la gorge.
Köttet.				La viande.
Salt kött.			De la viande salé.
Färskt kött.			De la viande fraîche.
Färskt oxkött.			Du boeuf frais.
Friskt vatten.			De l'eau fraîche.
Näringen, födan.		L'aliment.
Rätten.				Le mets.
Salta rätter.			Des mets salés.
Mjölkrätter.			Du laitage.
Den resande.			Le voyageur.
Marschera, gå.			Marcher.

Anm. C.  Marcher bör icke förvexlas med se promener . Det förra
antyder sjelfva gåendet, det sednare att man går, åker, rider för
nöjes eller vederqvickelses skull.

Jag har gått mycket idag.	J'ai marché beaucoup aujourd'hui.
Jag har varit ute och gått i	Je me suis promené dans
    trädgården med min moder.	      le jardin avec ma mère.
Gå, fara, tillryggalägga	Faire un mille.
			en mil.
Gå, fara, tillryggalägga	Faire une lieu.
		en timmes väg.
Gå ett steg.			Faire un pas.
Taga ett steg			Faire une démarche.
	(taga mått och steg).
Göra en resa.			Faire un voyage.
Hålla ett tal.			Faire un discours.
En affär, angelägenhet.		Une affaire.
Göra affärer.			Faire des affaires.

Blanda sig uti, Lägga sig uti,	Se mêler de quelque chose.
       Befatta sig med något.
Hvarmed befattar Ni eder?	De quoi vous mêlez-vous? 
Jag befattar mig		Je me mêle
    med mina egna affärer.	   de mes propres affaires.
Denna menniska blandar sig	Cet homme se mêle toujours
      alltid i andras angelägenheter.	     des affaires des autres.
Jag lägger mig icke uti andras	Je ne me mêle pas des affaires
	       angelägenheter.				d'autrui.
Andra (andra menniskor).	Autrui.
			(obestämdt pronomen utan genus eller plural).
Han befattar sig med		Il se mêle de peindre.
		målarekonsten.		Il s'occupe de peinture.
Måleri, målarekonsten.		La peinture.
Kemien.				La chimie.
Konsten.			L'art (masc).
Sällsam, förvånande.		Étrange, étonnant.
Det är sällsamt.		C'est étrange.
Sysselsätta sig med.		S'occuper de, à.
Angå någon.			Concerner, regarder quelqu'un.
Betrakta någon.			Regarder quelqu'un.
Jag lägger mig icke gerna uti	Je n'aime pas à me mêler de
    saker, som icke angå mig.		ce qui ne me regarde pas.
Detta angår ingen.		Cela ne regarde personne.
Icke bry sig om något.		Ne pas se soucier de quelque chose.

Draga till sig, locka, intaga.	Attirer.

Magneten drager till sig	L'aimant attire
			jernet.			le fer.
Hennes sång intager mig.	Son chant m'attire.
Förtjusa.			Charmer.
Tjusa, hänföra.			Enchanter.
Jag är förtjust deraf.		J'en suis charmé, enchanté (masc.).
				J'en suis charmée, enchantée (fem.).
Skönheten.			La beauté.

Anm. D.  Alla substantiver, som ändas på té, och uttrycka egenskaper,
äro femininer.

Välljudet, samklangen.		L'harmonie.
Rösten, stämman.		La voix.
Magten.				Le pouvoir.
Upprepa, uppläsa.		Répéter.
Upprepandet, repeterandet.	La répétition.
Början.				Le commencement.
Visheten.			La sagesse.
Forskningen, studium.		L'étude.
Herren.				Le seigneur.
Ett godt minne.			Une bonne mémoire.
En räkning, promemoria.		Un mémoire.
Näktergalen.			Le rossignol.
All början är svår.		Tous les commencements sont difficiles.

Skapa.				Créer.
Skapelsen.			La création.
Skaparen.			Le créateur.
Välgerningen.			Le bienfait.
Herrans fruktan.		La crainte du Seigneur.
Himmelen.			Le ciel.
Jorden.				La terre.
Ensamheten.			La solitude.
Föreläsningen, lektionen.	La leçon.
Godheten.			La bonté.
Mjöl.				De la farine.
Qvarnen.			Le moulin.

Anm. E.  Uti 44 Lektionen visades, huru i Fransyskan alla reflexiva
verber bilda de sammansatta tempora med hjelpverbet être, vara. Det
finnes dessutom andra verber, som, utan att vara reflexiva, konjugeras
med hjelpverbet être. Dessa äro följande:

Gå.				Aller.
Ankomma.			Arriver.
Förfalla.			Déchoir.
Skiljas hädan.			Décéder.
Inträda.			Entrer.
Dö.				Mourir.
Födas.				Naître.
Afresa.				Partir.
Härröra.			Provenir.
Gå ut.				Sortir.
Falla.				Tomber.
Komma.				Venir.
Blifva.				Devenir.
Neka till, frångå.		Disconvenir.
Träda emellan, medla.		Intervenir.
Uppnå, lyckas.			Parvenir.
Återkomma.			Revenir.
Tillstöta, inträffa.		Survenir.

Har eder moder kommit?		Votre mère est-elle venue?

Participe passé af dessa verber öfverensstämmer i numerus och genus
med Nominativen eller Subjektet i satsen.

Hon är icke ännu kommen.	Elle n'est pas encore venue.
Hafva fruntimren redan kommit?	Les femmes sont-elles déjà venues?
De hafva icke kommit ännu.	Elles ne sont pas encore venues.
Är eder syster ankommen?	Votre soeur est-elle arrivée?

Skriföfningar.

177.

Vill Ni äta middag med oss i dag? Med mycket nöje. Hvad har Ni till
middagen (à diner)?  Vi hafva god soppa, färskt och salt kött,
äfvensom (ainsi que) mjölkrätter. Tyckér Ni om mjölkrätter? Jag
föredrager (préférer) dem framför all annan föda. Är Ni färdig att äta
middag? Jag är färdig.Tänker Ni snart resa? Jag tänker resa i nästa
vecka. Reser Ni ensam? Nej, Madame, jag reser med min farbroder. Reser
Ni till fots eller i vagn? Vi resa i vagn. Mötte Ni någon på eder
sista resa (dans votre dernier voyage) till Berlin? Vi mötte många
resande. Hvarmed ämnar Ni fördrifva tiden i sommar? Jag ämnar göra en
liten resa. Gick Ni mycket på eder sista resa? Jag går gerna, men min
onkel tycker om att åka. Ville han icke gå? Genast i början (d'abord)
ville han det; men då han gått några steg, ville han stiga upp i
vagnen (monter en voiture), så att jag icke gick mycket.

Hvad har Ni gjort i dag i skolan? Vi hafva åhört vår professor. Hvad
har han sagt? Han har hållit ett långt (grand) tal öfver (sur) Guds
godhet. Efter att hafva sagt; "Repeterandet är studiernas moder, och
ett godt minne är en stor välgärning af Gud", tillade han: "Gud är
himmelens och jordens skapare; Herrans fruktan är all vishets början."
Hvad gör Ni under hela dagen i denna trädgård? Jag promenerar
der. Hvad är det, som lockar eder dit? (qu'est-ce qui vous y attire)?
Fåglarnes sång lockar mig dit. Finnas der näktergalar? Det finnes der
sådana, och deras sångs välljud tjusar mig. Hafva dessa näktergalar
mera magt öfver (sur) eder, än målarekonstens skönheter eller (ou que)
eder ömma (tendre) moders stämma, hvilken älskar eder så mycket? Jag
erkänner, att harmonien i dessa små fåglars sång har mera välde öfver
mig, än mina käraste vänners ömmaste ord.

178.

Hvarmed roar sig eder brorsdotter i sin ensamhet? Hon läser mycket och
skrifver bref till sin moder. Hvarmed roar sig eder farbroder i sin
ensamhet? Han sysselsätter sig med måleri och kemi. Gör han inga
affärer mera? Han gör icke längre några affärer, ty han är för gammal
för att göra sådana. Hvarföre blandar han sig uti edra angelägenheter?
Han befattar sig vanligen (ordinairement) icke med andras
angelägenheter, men han blandar sig uti mina, emedan han älskar
mig. Har eder lärare låtit eder uppläsa i dag eder lexa? Han har låtit
mig uppläsa den. Kunde Ni den? Jag kunde den bra nog. Har Ni också
skrifvit themata? Jag har skrifvit sådana; men hvad angår det eder, om
jag törs fråga (que'est-ce que cela vous fait, je vous prie)? Jag
befattar mig vanligen icke med saker, som icke angå mig; men jag
älskar eder så mycket, att jag intresserar mig mycket för (que je
m'intéresse beaucoup à) hvad Ni gör. Bryr sig någon om eder? Ingen
bryr sig om mig, ty jag är icke värd den mödan (je n'en vaux pas la
peine).

Hvem rättar edra themata? Min lärare rättar dem. Huru (comment) rättar
han dem? Han rättar dem under det han läser dem, och under det han
läser dem, talar han med mig. Huru många saker (combien de choses) gör
eder lärare på samma gång (à la fois)? Han gör fyra saker på samma
gång. Hvad vill det säga (comment cela)? Han läser och rättar mina
themata, han talar med mig och hör på mig, allt på samma gång (tout à
la fois). Sjunger (chanter) eder syster, under det hon dansar? Hon
sjunger, då hon arbetar, men hon kan icke sjunga, under det hon
dansar. Har eder moder rest? Hon har icke rest ännu. När skall hon
resa? Hon skall resa i morgon afton. Huru dags? Klockan tre qvart på
sju. Hafva edra systrar ankommit? De hafva icke ankommit ännu, men vi
vänta dem i afton. Skola de tillbringa (passer) denna afton (Not 2,
Lekt. 56) med oss? De skola tillbringa den med eder; ty de hafva
lofvat det. Hvar har Ni tillbringar morgonen? Jag har tillbringat den
på landet. Far Ni alla morgnar till landet? Jag far icke alla morgnar
dit, utan två gånger i veckan. Hvarföre har eder brorsdotter icke
besökt mig (venir voir quelqu'un)? Hon är mycket sjuk och (et elle)
har tillbragt hela dagen på sin kammare.

Innehållsförteckning


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: