efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method
Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861
Fyratioandra Lektionen. Quarante-deuxième Leçon.
Om passiva verber. Des verbes passifs.
Passiva verber framställa subjektet såsom lidande eller emottagande
den genom verbet uttryckta handlingen. De konjugeras medelst
hjelpverbet être, vara, och participe présent af det aktiva
verbet. Hvarje aktivt verb kan sålunda förvandlas till passiv
form. T. ex.:
Aktiv. Passiv. Actif. Passif.
Jag älskar. Jag älskas. J'aime. Je suis aimé.
Du ledsagar. Du ledsagas. Tu conduis. Tu es conduit.
Han berömmer. Han berömmes. Il loue. Il est loué.
Vi höra. Vi höras. Nous entendons. Nous sommes entendus.
I straffen. I straffens. Vous punissez. Vous êtes punis.
De tadla. De tadlas. Ils blâment. Ils sont blâmés.
Berömma. Louer 1.
Straffa. Punir. 2.
Tadla. Blâmer. 1.
Af. Par eller de.
Af mig, af oss. De eller par moi, de eller par nous.
Af dig, af eder. De eller par toi, de eller par vous.
Af honom, af dem. De eller par lui, de eller par eux.
Jag älskas af henne. Je suis aimé d'elle.
Hvem straffas? Qui est puni?
Den obeskedlige Le méchant
gossen straffas. garçon est puni.
Af hvem straffas han? Par qui est-il puni?
Han straffas af sin fader. Il est puni par son père.
Hvilken man berömmes, Quel homme est loué
och hvilken tadlas? et lequel est blâmé?
Elak, obeskedlig. Méchant.
Skicklig. Habile.
Oskicklig. Inhabile.
Flitig, trägen. Assidu, studieux.
Trög, lat. Paresseux.
Okunnig. Ignorant.
Den late, lättingen. Le paresseux.
Belöna, vedergälla. Récompenser.
Akta, förakta. Estimer 1.
Förakta. Mépriser.
Hata, hatande. Haïr*2; haïssant
Hatat; hatad. Haï.
Jag hatar, Je hais,
du hatar, tu hais,
han hatar. il hait.
Beskedlig, snäll (om barn);
vis, förståndig. Sage.
Dessa barn älskas, Ces enfants sont aimés,
emedan de äro parce qu'ils sont
flitiga och beskedliga. studieux et sages.
Resa (till en ort). Aller*1.
Hvart har han rest? Où est-il allé?
Han har rest till Wien. Il est allé à Vienne.
Är det godt Fait-il bon voyager?
(angenämt) resväder?
Det är godt resväder. Il fait bon voyager.
Det är dåligt resväder. Il fait mauvais voyager.
Om vintern. Dans l'hiver.
Om sommaren. Dans l'été.
Om våren. Dans le printemps, au printemps.
Om hösten. Dans l'automne.
Det är dåligt resväder Il fait mauvais voyager
om vintern. dans l'hiver.
Åka. Aller en voiture.
Rida. Aller à cheval.
Gå (till fots). Aller à pied.
(taga hjelpverbet être).
Tycker Ni om att rida? Aimez-vous à monter à cheval?
Jag tycker om att åka. J'aime à aller en voiture.
Lefva; left; lefvande. Vivre*4; vécu; vivant.
Jag lefver, Je vis,
du lefver, tu vis,
han lefver. il vit.
Lefver man godt i Paris? Fait-il bon vivre à Paris?
Man lefver der godt. Il y fait bon vivre.
Dyr. Cher.
Är det dyrt att lefva i London? Fait-il cher vivre à Londres?
Det är dyrt att lefva der. Il y fait cher vivre.
Åskan. Le tonnerre.
Stormen, ovädret. L'orage.
Dimman. Le brouillard.
Blåser det? Fait-il du vent?
Det blåser. Il fait du vent.
Det blåser icke. Il ne fait pas du vent.
Det blåser mycket. Il fait beaucoup de vent.
Går åskan? Fait-il du tonnerre (tonne-t-il)?
Är det dimmigt? Fait-il du brouillard?
Det är oväder. Il fait de l'orage
(il fait un temps orageux).
Skiner solen (är det solsken)? Fait-il du soleil?
Åskan går häftigt. Il fait beaucoup de tonnerre
(il tonne très fort).
Sedermera, derefter. Ensuite.
Så snart som. Aussitôt que.
Så snart som jag har ätit, Aussitôt que j'ai mangé,
dricker jag. je bois.
Så snart jag har aftagit Aussitôt que j'ai ôté
mina skor, mes souliers,
aftager jag mina strumpor j'ôte mes bas.
Hvad gör Ni om aftonen? Que faites-vous le soir?
Sofva; sofvit; sofvande. Dormir*2; dormi; dormant.
Jag sofver, Je dors,
du sofver, tu dors,
han sofver. il dort.
Sofver eder fader ännu? Votre père dort-il encore?
Han sofver ännu. Il dort encore.
Utan (preposition). Sans.
Utan penningar. Sans argent.
Utan att tala. Sans parler.
Anm. I Svenskan har den efter utan följande infinitiven att framför
sig; i Fransyskan följer Infinitiven efter sans omedelbart.
Utan att säga något. Sans rien dire.
Ändtligen. Enfin.
Ankomma, anlända. Arriver 1 (har être till hjelpverb).
Har han ändtligen ankommit? Est-il enfin arrivé?
Han har icke ännu ankommit. Il n'est pas encore arrivé.
Kommer han ändtligen? Vient-il enfin?
Han kommer. Il vient.
Och sedan. Puis.
Och sedan sofver han. Puis il dort.
Så snart han ätit qväll, Aussitôt qu'il a soupé,
läser han, il lit;
och sedan sofver han. puis il dort.
Skriföfningar.
133.
Älskas Ni? Jag älskas. Af hvem älskas Ni? Jag älskas af min
farbroder. Af hvem älskas jag? Du älskas af dina föräldrar. Af hvem
älskas vi? I älskens af edra vänner. Af hvem älskas dessa gossar? De
älskas af sina vänner. Af hvem beledsagas denne man? Han ledsagas af
mig. Hvart för Ni honom? Jag för honom hem. Af hvem tadlas vi? Vi
tadlas af våra fiender. Hvarföre tadlas vi af dem? Emedan de icke
älska oss. Straffas Ni af eder lärare? Jag straffas icke af honom,
emedan jag är snäll och flitig. Äro vi hörda? Vi äro det. Af hvem
höras vi? Vi höras af våra grannar. Höres din lärare af sina
lärjungar? Han höres af dem. Hvilka barn berömmas? De, som äro
beskedliga. Hvilka straffas? De, som äro lata och vanartiga. Berömmas
eller tadlas vi? Vi hvarken berömmas eller tadlas. Är vår vän omtyckt
af sina lärare? Han är omtyckt och berömmes af dem, emedan han är
flitig och beskedlig; men hans broder föraktas af sina, emedan han är
obeskedlig och lat.
Blir han någon gång straffad? Han blir det (l'est) hvarje morgon och
afton. Blifver Ni någon gång straffad? Jag blir det aldrig; jag älskas
och belönas af mina goda lärare. Blifva dessa barn aldrig straffade?
De blifva det icke, emedan de äro flitiga och beskedliga; men de der
blifva det ganska ofta, emedan de äro lata och obeskedliga. Hvem
berömmes och belönas? De skickliga barnen berömmas, aktas och belönas;
men de okunniga klandras, föraktas och bestraffas. Hvem älskas och
hvem hatas? Den, som är flitig och beskedlig, älskas, och den, som är
lat och obeskedlig, hatas. Måste man (faut-il) vara beskedlig, för att
blifva älskad? Man måste vara det (il faut l'être). Hvad måste man
göra (que faut-il faire), för att blifva älskad? Man måste vara
beskedlig och flitig. Hvad måste man göra, för att blifva belönad? Man
måste vara skicklig och studera mycket.
134.
Hvarföre älskas dessa barn? De älskas, emedan de äro beskedliga. Äro
de beskedligare än vi? De äro icke beskedligare, men flitigare än
vi. Är eder broder lika flitig som min? Han är lika så flitig som han,
men eder broder är snällare än min. Tycker Ni om att åka? Jag tycker
om att rida. Rider eder broder så ofta som Ni? Han rider oftare än
jag. Red Ni i förrgår? Jag har ridit i dag. Tycker Ni om att resa? Jag
reser gerna. Reser Ni gerna om vintern? Jag reser icke gerna om
vintern; jag tycker om att resa om våren och om hösten. Är det godt
resväder om våren? Det är godt resväder om våren och om hösten; men
det är dåligt resväder om sommaren och vintern.
Har Ni någonsin rest om vintern? Jag har ofta rest om sommaren och
vintern. Reser eder broder ofta? Han reser icke mera, han har rest
mycket förut. När tycker Ni om att rida? Jag rider gerna om
morgnarne. Har Ni varit i London? Jag har varit der. Lefver man godt
der? Man lefver godt, men det är dyrt. Är det dyrt att lefva i Paris?
Man lefver der godt, och det är icke dyrt. Reser Ni gerna i Frankrike?
Jag reser der gerna, emedan man finner der ett godt folk (de bonnes
gens). Reser eder vän gerna i Holland? Han tycker icke om att resa
der, emedan man lefver dåligt derstädes. Reser Ni gerna uti Italien?
Jag reser der gerna, emedan man der lefver godt och (et qu'on) finner
der ett godt folk; men vägarne der äro icke särdeles goda. Tycka
Engelsmännen om att resa i Spanien? De resa der gerna, men de finna
vägarne der ganska dåliga. Hurudant väder är det? Det är ganska fult
väder. Blåser det? Det blåser mycket. Var det oväder i går? Det var
starkt oväder.
135.
Går Ni denna morgon till torget? Jag går dit, om det icke är
oväder. Tänker Ni resa till Frankrike i år (cette année)? Jag tänker
resa dit, om vädret icke är för fult. Reser Ni gerna till fots? Jag
reser icke gerna till fots.; jag åker gerna, när (quand) jag
reser. Vill Ni gå? Jag kan icke gå, emedan jag är trött. Hvad är det
för väder? Det åskar. Är det solsken? Solen skiner icke; det är
dimma. Hör Ni åskan? Jag hör henne. Är det vackert väder? Det blåser
mycket, och åskan går häftigt. Om hvem har Ni talat? Jag har talat om
eder. Hafven I berömt mig? Vi hafva icke berömt eder, vi hafva
klandrat eder. Hvarföre hafven I klandrat mig? Emedan Ni icke studerar
väl. Hvarom har eder fader talat? Han har talat om sina böcker, om
sina hästar och sina hundar.
Hvad gör Ni om aftonen? Jag arbetar, så snart jag ätit qväll. Och hvad
gör Ni sedan? Derefter sofver jag. När dricker Ni? Jag dricker, så
snart jag ätit qväll. Har Ni talat med handelsmannen? Jag har talat
med honom. Hvad sade han? Han reste, utan att säga något. Kan Ni
arbeta, utan att tala? Jag kan arbeta, men icke (non pas) studera
Fransyskan, utan att tala. Vill du gå efter vin? Jag kan icke gå efter
vin utan penningar. Är eder fader ändtligen anländ? Han är anländ. När
har han kommit? Klockan fyra i dag på morgonen. Är eder brorson
ändtligen rest? Han har icke rest ännu. Har Ni ändtligen funnit en god
lärare? Jag har ändtligen funnit en sådan. Lär Ni eder ändligen
Tyskan? Jag lär mig den ändtligen. Hvarföre har Ni icke förut lärt
den? Emedan jag icke kunnat finna en god lärare.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).