Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Första Lektionen.*)	Première Leçon.

Bestämda Artikeln. Demonstrativa Artikeln. Article défini.

Nominativ.  en(-n);	den		 Nominatif. le
Genitiv.  ens(-ns);	(af) den	 Génitif    du
Dativ  (åt) en(-n);	(åt) den	 Datif	    au
Ackusativ.  en(-n);	den		 Accusatif  le

Anm. A.  Article défini i Fransyskan motsvarar både Bestämda och
Demonstrativa Artikeln i Svenskan.

Har Ni?				Avez-vous?

Om det personliga pronomen står efter verbet, så sättes ett
bindstreck, trait d'union (-), mellan detsamma och verbet.

Ja, min herre, jag har.	       Oui, Monsieur, j'ai.

Anm. B.  Jag heter je; men apostrofen (') i j'ai, jag har, är satt i
stället för bokstafven e. Apostrof brukas alltid vid utelemnandet af
en vokal framför en annan vokal eller stumt h.

Hatten.				Le chapeau.

Anm. C.  Le blir framför en vokal eller stumt h: l'.

Har Ni hatten?			Avez-vous le chapeau?
Ja, min herre, jag har hatten.	Oui, Monsieur, j'ai le chapeau.
Brödet.				Le pain. 
Saltet.				Le sel.

Anm. D.  Genus är i Fransyskan blott tvåfaldigt: Maskulinum och
Femininum (om det sednare se längre fram, Lekt. 55). Hvad som i
Svenskan är Neutrum, är således i Fransyskan antingen Maskulinum eller
Femininum.

Tvålen.				Le savon.
Sockret.			Le sucre.
Papperet.			Le papier.

Anm. E.  Ord, som i Svenskan äro Maskuliner, kunna vara i Fransyskan
Femininer, och omvändt.

Min hatt.			Mon chapeau.
Edert bröd.			Votre pain.
Har Ni min hatt?		Avez-vous mon chapeau?
Ja, min herre,			Oui, Monsieur,
	jag har eder hatt.		j'ai votre chapeau.
Har Ni edert bröd?		Avez-vous votre pain?
Jag har mitt bröd.		J'ai mon pain.

Hvilken? Hvad för en?		Quel?
Hvilken hatt har Ni?		Quel chapeau avez-vous?
Jag har min hatt.		J'ai mon chapeau.
Hvilket bröd har Ni?		Quel pain avez-vous?
Jag har edert bröd.		J'ai votre pain.

Skriföfning 1.

Har Ni brödet? Ja, min herre, jag har brödet. Har Ni edert bröd? Jag
har mitt bröd. Har Ni saltet? Jag har saltet. Har Ni mitt salt? Jag
har edert salt. Har Ni tvålen? Jag har tvålen. Har Ni eder tvål? Jag
har min tvål. Hvilken tvål har Ni? Jag har eder tvål. Har Ni edert
socker? Jag har mitt socker. Hvilket socker har Ni? Jag har edert
socker. Hvilket papper har Ni? Jag har mitt papper. Har Ni mitt
papper? Jag har edert papper. Hvilket bröd har Ni? Jag har mitt
bröd. Hvilket salt har Ni? Jag har edert salt.


---

* Till Läraren. Hvarje lektion dikteras för lärjungarne, som böra
  eftersäga orden, eftersom desamma föreläsas. Till öfning för
  lärjungarne bör läraren framställa frågorna så, att svaren måste
  blifva än jakande, än nekande o. s. v. Hvarje lästimme sönderfaller
  uti tre afdelningar: först granskar läraren lärjungarnes
  skriföfningar, görande dem dervid de frågor, som finnas uti de
  tryckta öfningarne under hvarje lektion; derpå dikterar han nästa
  lektion, och slutligen gör han nya frågor öfver alla föregående.

  I skolor är det bäst att läraren sjelf på Fransyska uppläser den
  Svenska skriföfningen och låter lärjungarne sjelfva dervid rätta
  sina fel samt först derefter framställer till dem frågorna, som de
  turvis besvara. Han vinner sålunda tid och har ändock tillfälle att
  höra, om skriföfningarne blifvit riktigt korrigerade. Hinner läraren
  icke att sjelf tillräckligt sysselsätta sig med alla, så kunna här
  Monitörer, till stor fördel för dem sjelfva, användas. De tvenne
  öfriga operationerna blifva i skolan desamma som vid enskild
  undervisning.

  Det behöfver icke omnämnas, att läraren har i sitt fria val, att
  fördela en lektion uti två eller sammanfatta tvenne till en, allt
  efter lärjungarnes förmåga.

Innehållsförteckning


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: