- ...Hildesborg.
- Om plattgårdar se t.ex. Knut Björk:
Uppkomsten av plattgårdar, i Från Fugger till Kreuger,
Lund 1957 s. 38, Gunnar Fridlizius: Population, Enclosure, and
Property Rights i Economy and History 1979 s. 176 samt Jens
Möller: Godsen och den agrara revolutionen, Lund 1989 s. 61 f.
Om kapitalistiska jordägare, som i Malmötrakten skapade större
brukningsenheter genom att slå samman hemman, se Lars Olsson:
Agrar kapitalism i Skåne 1790-1945 i Lokalhistoria 6,
Stads- och kommunhistoriska institutet 1992, s. 31.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1871.
- Edith Hemby: Här är den bygden. Härslöv genom
tiderna, Hälsingborg 1958, s. 251 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...statdrängar.
- Under andra hälften av 1800-talet ersattes i
stor utsträckning inom Malmöhus län torparna med statare. Detta
skedde i anslutning till förändrad produktion med expanderande
ladugårdsskötsel, varvid statarhustrurna behövdes som mjölkerskor.
Lars Olsson, a.a. s. 34 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Sockerbolaget.
- Edith Hemby,
a.a. s. 326 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vet?«
- Selma
Lagerlöf: Officiel Vägvisare vid Verldsutställningen i
Landskrona 1888, s. 11
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...barnarbetare.
- Se Eilif Sylwan-Gustaf Olsson: Den
svenska betsockerindustrien I, Malmö 1932 s. 66 ff. Frans Suell hade
spelat en ledande roll i det arbete för en omorganisering av det
skånska jordbruket, som föregick enskiftesreformen. Nils Holmberg:
Enskiftet i Malmöhus län, Lund 1939 s. 50 f. Om barnarbetets
betydelse för kapitalackumulationen se Lars Olsson: Då barn var
lönsamma, Stockholm 1980 s. 85
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...eldsvåda«.
- Nya Landskrona Tidning 63/1854.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...anställda.
- Fredrik
Lindholm: Nya Mekaniska Verkstads Aktiebolag 1872-1922,
Landskrona 1922 s. 7 ff. Man kan här jämföra med ett annat skånskt
verkstadsföretag, Kockums i Malmö. Dess grundare var inte en
smedmästare, som utvecklade sitt hantverk till industri, utan en redan
förut etablerad industriman, som kunde satsa kapital. Se Lars
Berggren: Ångvisslans och brickornas värld, Malmö 1991
s. 28 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetare.
- I Arbetarrörelsens arkiv,
Landskrona
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...»yrkeselit«?
- Inom nyare forskning finns en
tendens att nedvärdera jordbruket som rekryteringsbas för
verkstadsindustrin, i synnerhet vad det gäller de yrkesutbildade
arbetarna. Se t.ex. Cederqvist-Gustafsson-Sperling:
Industriarbetarklassens uppkomst, i Historisk Tidskrift
1972 s. 528, Isacson-Magnusson: Vägen till fabrikerna,
Stockholm 1983 s. 21, Christer Winberg: Vem blev
industriarbetare? i Fataburen 1984 s. 36. I sin studie av
verkstadsindustrin i Svedala konstaterar Mats Lindkvist, att det i den
omgivande trakten fanns en omfattande husmanskategori, som var
undersysselsatt, varför det i början av 1880-talet fanns ett stort
överskott av arbetskraft: »Men det var inte den typen av folk
som fabrikörer … hade behov av. Det var en yrkeselit, som
efterfrågades.« Klasskamrater, Lund 1987 s. 45
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skollärare.
- Skollärarsonen var den senare mångårige
ordföranden i Landskrona stadsfullmäktige Ernst Ekstrand, född i Säby
1882, död i Landskrona 1951.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dessa.
- Jmfr. Lars Berggrens
uppgift, att en stor del av filarna på Kockums hade en bakgrund som
smedgesäller, Berggren, a.a.s. 87
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
