Subjektivisternas h�gerliberalism!


Skulle du kunna t�nka dig att r�sta p� oss?

Eller tycker du att vi
�r helt ute och cyklar?

Tryck h�r f�r att l�gga
din r�st!

Subjektivismens diskussionsforum

Diskutera v�rt program!

Subjektivismens Politiska Program!

Subjektivismens Ideologiska Grund!
Vad bygger Subjektivismen p� f�r filosofi?

Subjektivismens Sakfr�gor!
Vilka sakfr�gor st�r Subjektivisterna f�r?

L�s fler Subjektivistiska texter h�r!

Den Subjektiva Verkligheten
Och Dess Horor!

Fredrik Runebert (Fred Jones) personliga hemsida
fylld med subjektivistiska
texter.

Giljotinen!
Sture Stenh�gs och hans
kompis personliga hemsida
fylld med subjektivistiska
texter.

Bakom Fiendens Linjer - En Kritisk Reflektion �ver Genusvetenskap!
Detta �r Fredrik Runebert (Fred Jones) andra hemsida. Den handlar om genusvetenskap som �r en kunskapsinriktning som fr�mst problematiserar k�nsrollerna och
kvinnornas underordnade position
i samh�llet. Dessa feministiska teorier samt Queer-teorier sk�rsk�das kritiskt och reflektivt
p� denna sida.

Fred Jones

[email protected]

Sture Stenh�g

[email protected]

Sakfr�gor!

  1. J�mst�lldhet
  2. Kriminalpolitik
  3. Milj�politik
Sakpolitik A - E!

Sakpolitik F - J!

Sakpolitik S - �!


J�mst�lldhet    

  • Motverka feminismen men kr�v j�mst�lldhet.

  • Legalisera prostitutionen.

  • Kvotering f�r aldrig f�rekomma.

  • Abort ska fortfarande vara lagligt.

  • K�nsdiskriminering p� krogar ska f�rbjudas.

  • Avskaffa den nya lagen som g�r ut p� att misstanken om brott (misshandel) r�cker f�r att straffa en man.

  • Kvinnomisshandel och v�ldt�kter ska bestraffas h�rdare.

  • V�ldt�kter ska definieras av kvinnor. F�ruts�ttningen �r dock att kvinnorna tydligt kommunicerat sin ovilja till samlag.

  • Skriv in i lagen att kvinnors kl�dsel och sexliv och liknande faktorer inte har n�gon betydelse i en r�tteg�ng om v�ldt�kter. Dock kan alkohol p�verka bed�mningen eftersom omd�met f�rs�mras. Det betyder inte att v�ldtagna kvinnor f�r skylla sig sj�lva utan det betyder att vi tar r�ttss�kerheten p� allvar.

  • �vertr�delser av bes�ksf�rbud ska betraktas som ett nytt brott.

  • M�n som bryter mot bes�ksf�rbud ska omedelbart f�rses med fotbojor.

  • �ka resurserna till kvinnojourer samt stimulera bildandet av mansjourer.

  • Kvinnor och m�n ska kunna f�rsvara sig med hj�lp av t�rgas.

  • Forskning om mansmisshandel d�r kvinnor �r de som misshandlar mannen fysiskt och psykiskt ska bedrivas f�r att skapa en mer nyanserad bild av genusforskningen.

  • St�ll h�gre krav p� genusvetenskapliga institutioner (dvs. samma krav som p� andra institutioner). De ska �gna sig �t genus och inte �t att smutskasta andra vetenskapliga inriktningar.

  • Efterstr�va en b�ttre integrering av genusvetenskap i andra �mnen ist�llet f�r att satsa p� sj�lvst�ndiga institutioner.

  • Inf�r automatisk v�rdnad till b�da f�r�ldrarna.

  • Staten ska aldrig f�rs�ka styra f�r�ldrarnas val. K�rnfamiljen ska bevaras f�r de som vill ha den!

  • Satsa mer p� osynliga sjukdomar s�som fibromyalgi.

  • Slopa alla olika j�mst�lldhetsorgan och satsa ist�llet p� ett j�mst�lldhetsorgan som tar upp diskriminering mot alla individer.

  • Avskaffa arbetsdomstolen. Alla diskrimineringsfall ska avg�ras i allm�nna domstolar.

  • Arbetsgivare ska inte beh�va g�ra n�gra j�mst�lldhetsplaner.

  • Avskaffa kvinnofridslagen och ers�tt den med m�nniskofridslagen.

  • Avskaffa kvinnodagen.

  • Homosexuella ska f� m�jlighet att gifta sig, men inte i den svenska kyrkan (dock f�r svenska kyrkan, om de vill, viga homosexuella).

    Tillbaka till inneh�llsf�rteckningen

    Kriminalpolitik    

  • Inf�r d�dsstraff f�r de gr�vsta brotten s�som mord, v�ldt�kter och upprepad misshandel mm.

  • Inf�r str�ngare straff �ver lag.

  • Livstidsstraff ska vara p� livstid.

  • Ett f�ngelsestraff p� fem �r ska vara just fem �r och inget annat.

  • Att f�ngelsekunder sk�ter sig under strafftiden ska vara regeln. De som inte sk�ter sig ska f� f�rl�ngt straff.

  • F�rs�mra standarden i svenska f�ngelser, (dock inte alltf�r mycket).

  • Avskaffa alla permissioner f�r flerg�ngsf�rbrytare.

  • Rymningar och smitningar fr�n permissioner ska leda till straff�rl�ngning.

  • Tredjeg�ngsf�rbrytare ska automatiskt d�mas till maximistraff.

  • F�rstag�ngsf�rbrytare ska f� lindrigare straff och hj�lp till �teranpassning.

  • F�rstag�ngsf�rbrytare ska h�llas avskilda fr�n flerg�ngsf�rbrytare.

  • Arbetsplikt i f�ngelser b�r inf�ras. Denna arbetsplikt kan anv�ndas till studier.

  • Till�t medicinska prover p� flerg�ngsf�rbrytare och farliga brottslingar.

  • Satsa p� brottsf�rebyggande �tg�rder men minska resurserna till on�dig v�rd.

  • V�rstingresor f�r aldrig genomf�ras. Dock �r det en god id� att �ka iv�g p� l�ger i Norrland eller p� landsbygden f�r att f� ordning p� ungdomsbrottslingars liv. Man beh�ver inte segla runt jorden f�r att �stadkomma detta.

  • Mer resurser till polisen.

  • Satsa p� extrapolis.

  • Brott beg�ngna av poliser ska ej utredas av poliser utan av oberoende organ.

  • Poliser ska visa sig mer vid skolor f�r att skapa en naturlig relation mellan barn/ungdomar och poliser.

  • Till�t buggning.

  • Till�t polisen att provocera fram brott.

  • Inf�r video�vervakning p� offentliga platser d�r v�ld eller andra problem f�rekommer.

  • Lagen g�ller alla, �ven f�r invandrare. Det har ingen betydelse vilken kultur de har, det �r Sveriges lag som g�ller.

  • S�kerst�ll en mycket god r�ttshj�lp. Alla ska kunna f�rsvara sig p� ett godtagbart s�tt.

  • Till�t vittnen att vara anonyma. Deras vittnesm�l kan spelas in p� band och spelas upp med f�rvanskad r�st. R�tts�kerheten m�ste g� f�re offentlighetsprincipen.

  • Det �r brottsoffret som ska st� i centrum vid r�tteg�ngar.

  • Garantera sj�lst�ndiga domstolar som inte p�verkas av opinionen.

  • B�ttre information till brottsoffren om hur r�ttsprocessen g�r till.

  • Garantera enklare och tydligare motiveringar fr�n domstolar.

  • Poliser ska inte ha immunitet men de b�r ha mer l�ngtg�ende m�jligheter att skjuta farliga element.

  • Ge polisen m�jligheter att anv�nda t�rgas och vattenkanoner mm. vid upplopp.

  • Ansvaret hos arrang�rer f�r demonstrationer och dylikt ska vara st�rre. Dessutom b�r straffet f�r att arrang�rerna inte har koll p� sina demonstranter st�rkas.

  • F�rbjud masker vid demonstrationer.

  • M�n och kvinnor som �nskar ska f� tillst�nd att ha t�rgas.

  • Alla som k�nner sig f�rf�ljda ska ha r�tt till en larmfunktion p� exempelvis sin mobiltelefon. Teknik f�r positionering b�r anv�ndas mer.

  • M�n som inte accepterar ett bes�ksf�rbud ska omedelbart f�rses med en fotboja.

  • Vid mindre brott kan fotboja ers�tta ett f�ngelsestraff.

  • Falsk angivelse och mened ska bestraffas h�rdare.

  • Bek�mpa narkotikaspridningen i f�ngelserna mer utpr�glat.

  • Alla brott utan offer ska avskaffas (ex: prostitution och hembr�nt) f�rutsatt att tredje part inte skadas indirekt (s�som narkotikabrott som kan leda till snedt�ndningar).

  • Legalisera narkotikan. Det �r b�ttre att bestraffa det som narkotikan eventuellt kan leda till, exempelvis inbrott mm.

  • Narkotikabrott, b�de innehav och f�rs�ljning ska legaliseras f�r att minska riskpremien och d�rmed ocks� priset p� narkotika.

  • Hembr�nning f�r eget bruk ska ej vara f�rbjudet.

  • Bibeh�ll de tingsr�tter som finns.

  • Garantera ett visst antal tingsr�tter per l�n.

  • S�kerst�ll ett decentraliserat polisv�sende.

  • Garantera en fungerande n�rpolis i hela landet.

    Tillbaka till inneh�llsf�rteckningen

    Milj�politik    

  • H�j milj�skatterna och sk�rp milj�lagen.

  • Inf�r en skattestege p� milj�omr�det. Det som �r mest milj�skadligt, kol och torv, ska ha h�gst skattesats. Det n�stmest milj�skadliga, olja och fossila br�nslen, en n�got l�gre skattesats osv.

  • H�gre bestraffningar f�r milj�utsl�pp. Mer personligt ansvar.

  • Inf�r ett kvotsystem f�r utsl�ppsr�ttigheter.

  • Inf�r en r�varuskatt f�r storf�retag. Denna skatt tas ut i procent av storf�retagens r�varuuttag som g�rs i kommuner som f�retaget inte betalar skatt i. F�r storf�retagen �r denna kostnad f�rsumbar medan det kommer att betyda mycket f�r de kommuner som har mycket naturtillg�ngar s�som vattenkraft och skog.

  • Utveckla produktansvaret.

  • Kompost och k�llsortering ska finnas inom varje bostadsomr�de.

  • Alla bidrag till kol- och oljeindustrin b�r avskaffas.

  • Satsa mer p� forskning kring alternativa energik�llor.

  • Satsa p� eleffektiviseringar.

  • Kommuner ska inte kunna s�ga nej till f�rvaring av k�rnbr�nsle, uppbyggnad av vindkraftverk samt vattenkraftverk mm. De kommuner som g�r det ska heller inte f� n�gon el.

  • K�rnkraftsbolagen ska st� f�r slutf�rvaringen samt betala f�rs�kringspremier f�r eventuella olyckor.

  • Till�t forskning om k�rnkraft, men ge inga statliga anslag f�r detta.

  • Satsa p� j�rnv�g p� bekostnad av lastbilstrafiken.

  • Inf�r stadstullar f�r bilar.

  • Kilometerskatt f�r lastbilar.

  • Satsa p� alternativ f�r milj�v�nligare bilar genom forskaranslag och skattefrihet.

  • Krav ska st�llas p� bensinstationer att ha etanol och andra alternativa drivmedel.

  • Skattefrihet f�r f�rnyelsebara drivmedel.

  • H�j skrotningspremien.

  • Satsa p� fler cykelv�gar.

  • Alla statliga och kommunala beslut m�ste f�reg�s av en konsekvensbeskrivning som tar h�nsyn till milj�kostnader.

  • Staten ska kunna anst�lla brukare f�r att bevara en vacker natur (�ppna landskap).

  • Bevara st�dernas gr�nomr�den.

  • Sk�rp skyddet av ur- och naturskogar, v�tmarker samt str�nder mm.

  • S�kerst�ll f�rekomsten av naturreservat.

    Tillbaka till inneh�llsf�rteckningen

  • Hosted by www.Geocities.ws

    1