Skulle du kunna t�nka dig att r�sta p� oss? Eller tycker du att vi �r helt ute och cyklar? Tryck h�r f�r att l�gga din r�st! Subjektivismens diskussionsforum Diskutera v�rt program! Subjektivismens Politiska Program! Subjektivismens Ideologiska Grund! Vad bygger Subjektivismen p� f�r filosofi? Subjektivismens Sakfr�gor! Vilka sakfr�gor st�r Subjektivisterna f�r? L�s fler Subjektivistiska texter h�r! Den Subjektiva Verkligheten Och Dess Horor! Fredrik Runebert (Fred Jones) personliga hemsida fylld med subjektivistiska texter. Giljotinen! Sture Stenh�gs och hans kompis personliga hemsida fylld med subjektivistiska texter. Bakom Fiendens Linjer - En Kritisk Reflektion �ver Genusvetenskap! Detta �r Fredrik Runebert (Fred Jones) andra hemsida. Den handlar om genusvetenskap som �r en kunskapsinriktning som fr�mst problematiserar k�nsrollerna och kvinnornas underordnade position i samh�llet. Dessa feministiska teorier samt Queer-teorier sk�rsk�das kritiskt och reflektivt p� denna sida. Fred Jones [email protected] Sture Stenh�g [email protected]

Subjektivismens Ideologiska Grund! Varje individ har ansvar �ver sitt eget liv. Det �r aldrig samh�llets fel att en individ g�r fel. Samh�llet �r bara en abstrakt tankekonstruktion som kan liknas vid ett samarbetsavtal d�r staten samordnar och kontrollerar samt skyddar individer fr�n varandra. Samh�llet kan dock hj�lpa de individer som s� �nskar det. Alla individer har r�tt att g�ra exakt vad de vill s� l�nge de inte direkt skadar n�gon annan. Alla m�nniskor �r vid f�dseln lika mycket v�rda. Alla m�nniskor ska ges likv�rdiga f�ruts�ttningar att skapa sitt eget liv. Alla m�nniskor �r inte lika mycket v�rda eftersom det �r handlingarna som avg�r v�rdet p� en individ. Den m�nniska som beg�r allvarliga brott har avsagt sig sina r�ttigheter. Med r�ttigheter medf�ljer alltid skyldigheter. Det �r resultatet som �r viktigast inte medlet. F�r att uppn� en st�rre lycka i samh�llet kan samh�llet beh�va offra vissa m�nniskor. Men d� alla m�nniskor �r olika och subjektivistiska individer �r den b�sta metoden f�r lycka �r frihet. Det �r upp till var och en att definiera sin egen lycka. M�nniskors r�ttigheter ska skrivas in i en konstitution och f�rsvaras av en f�rfattningsdomstol. Det ska �ven r�da en konstitutionell maktf�rdelning inom staten. Vi lever efter devisen: S�som andra behandlar mig, s� behandlar jag dem tillbaka. Den som v�nder andra kinden till f�r bara ytterligare en sm�ll. Ont ska med ont f�rg�s. Med ondska �syftas de som inte respekterar andra m�nniskors frihet och v�rdighet. Det �r skillnad p� vad som �r prim�rt och vad som �r sekund�rt. Den som enbart f�rsvarar sig sj�lv �r aldrig ond. Verkligheten �r som vi g�r den till utifr�n de f�ruts�ttningar och ramar som finns. Fr�ga inte efter den objektiva verkligheten, v�lj den verklighet som passar din subjektiva uppfattning. Men se till att du har bel�gg f�r din verklighetssyn och f�rs�k alltid se saker fr�n flera olika h�ll. Alla �siktssystem och ideologier m�ste vara konsekventa f�r att vi ska kunna ha en demokratisk och konstruktiv dialog med varandra. Livet �r tomt, det g�ller att fylla det med n�got. Undvik att bli alltf�r pretenti�s och alltf�r f�rstockad. Pigga upp livet med sk�mt och ironi. Himlen �r ett helvete! Om de kristnas v�rderingar och f�rhoppningar �r sanna hamnar de goda i tristessens himmel. Moralkakor leder inte till lycka och utveckling. Det leder enbart till stagnation. Erk�nnas b�r att religioner spelar en viss stabiliserande faktor i samh�llet s� l�nge religionerna h�lls �tskilda fr�n staten. Personligen �r Fredrik Runebert andlig, men inte religi�s. Moral utg�r fr�n varje individ. Etik �r l�ran om en individs uppfattning om r�tt eller fel. Samh�llets etik �r majoritetens uppfattning om r�tt eller fel. F�r att undvika anarki �r det viktigt att alla f�ljer majoritetens uppfattning (dvs. lagstiftning) om vad som �r r�tt eller fel. M�nniskan b�r allts� bygga upp en samh�llsetik som ska fungera som en objektiv m�tare, men med den brasklappen att vi ska erk�nna att den �r konstruerad av m�nniskor och inte av n�gon �verm�nsklig makt. V�r etik f�ruts�tter en stor respekt f�r minoriteten. De statliga regleringarna ska vara ramlagar och inte detaljregler. Ingen har r�tt att f�rtrycka n�gon annan individs �sikter. Ingen �sikt st�r �ver n�gon annan. Politisk korrekthet ska bek�mpas! Det �r sv�rt, n�rap� om�jligt, att avg�ra om m�nniskan �r biologiskt eller socialt konstruerad. Det intressanta �r dock inte att komma fram till en objektiv uppfattning om detta utan att l�ta varje individ f� bygga upp sitt eget liv. �r vi biologiska varelser v�ljer vi r�tt, �r vi sociala varelser v�ljer vi v�r egen definition av lycka. D�rmed kan inte ett kollektiv best�mma hur individerna ska leva sina egna liv. Krossa Jantelagen! L�t individerna f� vara lyckliga! Motarbeta totalit�ra ideologier s�som fascism, nazism, kommunism, feminism, maskulinism, nationalism samt elitism.