Skulle du kunna t�nka dig att r�sta p� oss?Eller tycker du att vi�r helt ute och cyklar?
Tryck h�r f�r att l�gga
Subjektivismens diskussionsforumDiskutera v�rt program!
|
V�r utg�ngspunkt �r fr�mst den liberala synen p� samh�llet som g�r ut p� att alla individer har r�tt att skapa sitt eget liv utan on�dig inblandning fr�n staten. Alla individer b�r bemyndigas! Staten ska erbjuda bra f�ruts�ttningar f�r alla m�nniskor och ska inte detaljstyra i m�nniskors leverne. Alltf�r mycket kollektivism och statlig inblandning leder till stagnation i samh�llet, l�gre v�lf�rd och mindre valfrihet f�r den enskilda individen. Den offentliga sektorn har blivit alldeles f�r stor och �r alldeles f�r splittrad f�r att p� ett effektivt s�tt uppfylla sina prim�ra uppgifter. Vi vill d�rf�r koncentrera den offentliga sektorn till enbart det viktigaste, dvs. grundtrygghet, beskydd fr�n inre och yttre hot, kontroll och granskning samt r�ttstrygghet.
Subjektivismen kan placeras n�gonstans mellan socialliberalismen och nyliberalismen. Eftersom vi vill ha en grundtrygghet som g�ller alla medborgare har vi lite socialliberalism i oss. Dock g�r vi l�ngre i individens valfrihet och statens minskade inblandning p� marknaden �n vad socialliberalismen g�r. Det som skiljer oss fr�n nyliberalerna �r v�r betoning av kontroll och granskning. Vi tror p� marknadskrafterna men inom vissa ramar som politikerna st�ller upp. Politiker ska reglera och kontrollera marknaden s� att den inte leder till ett or�ttvist, ineffektivt och anarkistiskt samh�lle d�r enbart de som �r mest elaka vinner. I ett s�dant system �r det inte den starkaste som vinner, utan d�r f�rlorar alla p� l�ng sikt.
Ett exempel p� d�r politiker ska vara v�ldigt h�rda i sina regleringar och kontroller �r milj�politiken. Vi �r ett alternativ till det v�nstervridna Milj�partiet samt ekologisterna som tror att milj�n �r det enda som man b�r ta h�nsyn till. Den h�gerliberala l�sningen p� milj�problemen �r mer effektiv eftersom marknadskrafterna anv�nds f�r att minska milj�belastningen. Ekonomi och milj� ska g� hand i hand och ska inte utesluta varandra s�som ekologisterna verkar tro.
Subjektivismen grundar sig p� �vertygelsen att m�nniskan inte kan uppfatta verkligheten p� ett objektivt s�tt, s�som nyliberaler (objektivister), religi�sa ismer m.fl. tror. Det finns ingen naturlag som vi m�ste r�tta oss efter utan det �r vi sj�lva som skapar v�r tillvaro och verklighet. Det �r vad vi uppfattar som �r intressant inte det som finns utanf�r v�r uppfattningsf�rm�ga. Eftersom ingen m�nniska kan uppn� den objektiva sanningen om verkligheten kan ingen veta vad som �r b�st f�r den enskilda individen. Alla m�nniskor �r olika och kan inte buntas ihop till ett kollektiv som m�ste f�lja kollektivistiska lagar s�som Jantelagen. Staten beh�vs dock f�r att ge f�ruts�ttningar f�r varje individ att v�lja sj�lva. Det �r majoriteten av de enskilda individernas etikuppfattning som blir samh�llets etik, dvs. lagstiftning och praxis. Samh�llet kan d� betraktas som ett osynligt (och ibland synligt) kontrakt mellan olika individer och staten kan d� liknas med en verkst�llare. Staten beh�vs d�rf�r att vissa m�nniskor �r passionerade egoister som utan en stat skulle h�nge sig �t inb�rdeskrig och anarki. Statens fr�msta uppgift �r allts� att skydda individer fr�n varandra, dock ska inte staten skydda individerna fr�n sig sj�lva.
Nyliberalernas och kommunisternas samh�lle utg�r fr�n att vi med exakthet vet hur m�nniskan �r beskaffad. Med v�r ideologi beh�ver vi inte med hundra procent s�kerhet veta det, men vi m�ste �nd� utg� fr�n vissa antaganden f�r att vi ska kunna bygga upp ett fungerande samh�lle. Dessa antaganden b�r dock ompr�vas och diskuteras f�r att uppn� ett s� optimalt samh�lle som m�jligt. D�rf�r �r det viktigt med demokratiska val. Men dessa val m�ste avg�ras av m�nniskor som �r intresserade och insatta. De som inte kan n�got om politik ska heller inte r�sta. Ist�llet f�r att m�ta valdeltagandet b�r man m�ta kunskapen hos v�ljarna.
Subjektivismen anser att utilitarismens princip, om att det �r resultatet som �r intressant och inte medlet, �r en bra utg�ngspunkt f�r att f� ett s� bra samh�lle som m�jligt. Vi vill allts� uppn� st�rsta m�jliga lycka f�r st�rsta m�jliga antal och kan d�rmed offra en m�nniska f�r att r�dda tv� andra. Att uppn� st�rsta m�jliga lycka �r enbart en teoretisk konstruktion och �r om�jlig att helt genomf�ra i verkligheten eftersom det skulle betyda att vi skulle kunna s�tta siffror p� allt, vilket vi tyv�rr inte kan. D�rf�r �r det viktigt att var och en f�r best�mma �ver sitt eget liv f�r att kunna uppn� st�rsta m�jliga lycka f�r varje enskild person. Detta tankes�tt leder ocks� till att vi inte anser att en m�nniskas v�rde �r okr�nkbar. En m�nniskas v�rde best�ms av en m�nniskas handlingar. Den som beg�r onda handlingar (utifr�n samh�llets perspektiv) har avsagt sig sina samh�lleliga r�ttigheter och har d�rmed ingen automatisk r�tt till liv.
Det �r d�r subjektivismens konservatism kommer in i bilden. Detta betyder att subjektivister f�respr�kar str�ngare straff och h�rdare tag mot brottslingar. Det �r offren som ska prioriteras och inte brottslingarna. D�rmed kan vi inte dalta med brottslingar. Flera fr�gor som bygger p� en konservativ grund �r subjektivismens betoning av k�rnfamilj och uppfostran. Kultur och religioner och andra frivilliga gemenskaper kan ocks� vara viktigt f�r m�nniskors trygghet och �r ett bra alternativ till staten. Det �r i det civila samh�llet som den �kta solidariteten finns. F�r att ett liberalt samh�lle ska fungera �r det viktigt att varje individ kan ta ansvar f�r sitt eget liv och en viktig del i det �r att de som s�tter barn till v�rlden m�ste ta ansvar f�r det. S� l�nge man inte skadar n�gon annan f�r man g�ra som man vill. Polygami och otrohet med mera �r inte fel i sig. S� l�nge b�da parter �r med p� att leva p� ett visst s�tt och/eller s� l�nge motparten inte skadas av ett beteende �r det okey, men s� fort det kommer ett barn in i bilden blir det annorlunda. D� g�ller det, enligt v�rt f�rslag till samh�llsetik, att leva som k�rnfamiljen, dock �r det inte statens uppgift att tvinga m�nniskor in i k�rnfamiljer mm. Det �r upp till var och en att best�mma. Men det �r viktigt att staten ger individerna f�ruts�ttningar att v�lja sj�lva.
|
