Melis
är ett begrepp som den svenske shoppingturisten i Danmark
har svårt att förstå. Trots att det bara betyder
simpelt socker. Varför i hela friden kallar våra södra
nabor socker för melis? Det låter ju som om påsen
snarare innehåller mjöl!
Bakom detta fenomen är en god historia
gömd. Nu skall den svenske turisten inte vara generad över
att det är svårt att hitta fram till hyllan med socker
på en dansk ”supermarket” då danskarna borde
vara mer generade över att de inte har en aning om att deras
nationsflagga ”Dannebrogen” har en sockersöt bakgrund.
Ordet melis har en lång men logisk etymologisk
bakgrund. Närmast kommer ordet från fornfranskans
mélis som betyder socker. Det kan verka lite märkligt - om
man inte går tillbaka till grekiskans méli, som betyder
honung.
Honung var det viktigaste sötningsmedlet
från antik tid fram till att Columbus hade med sig rörsocker
från Västindien. Man kunde dock om man var en rik romare
köpa socker, som arabiska handelsmän hade med sig från
Indien.
Därav ordet socker som kommer från arabiskans sarkara och som i judarnas Talmud beskrivs som sakkara.
Men även om det fanns både en liten import av indiskt
socker, som faktiskt kallades indiskt salt, och en del smärre
planteringar av sockerrör i medelhavsområdet redan innan
Christophoro Columbus tog det med sig hem från Västindien
så var honung det mest använda sötningsmedlet. Socker
var något man fick uppvägt i små portioner hos
apotekaren och betalade dyrt för – honung kunde man
producera själv.
Förklaringen till att vanligt socker heter
melis i danska butiker beror alltså på att honung var
vanligare än socker för tvåtusen år sedan.
Nu har jag aldrig träffat en dansk som kunnat
förklara detta fenomen för mig. Dansken tar melisbegreppet
med en axelryckning och bjuder med ett stort smil på en kall
öl till. Dansken i gemen är ju lite som Hucklebury Finn
– man skall inte belasta hjärnan med onödiga kunskaper.
En ännu mer spännande historia är den
om den danska flaggans söta upphov. Under romartiden hette socker
melitense vilket betydde socker från Malta. Grekerna kallade
Malta för honungsön, Melité.
Uppenbarligen var malteserna skickliga biodlare och
kunde därför exportera honung till länderna kring
Medelhavet.
Malta fick långt senare betydelse som
militärbas för malteserriddarna, som egentligen borde kallas
Johaniterriddare.
Orden bildades vid medeltidens begynnelse i
Jerusalem. Johaniterna tog hand om sjuka pilgrimer som kom till den
heliga staden. På 1100-talet ombildades orden och blev alltmer
krigisk. När korstågen startade var det inte så
få av de adliga riddarna som var johaniter. De vanliga
munklöftena kompletterades med ridderliga löften om en
ständig kamp för den kristna tron.
Johaniterkloster startades så långt upp
som i Skandinavien. I Eskilstuna låg ett berömt
Johaniterkloster, i Norge fanns ett i Vaerne och Danmark hade flera
stycken. Då orden till stor del bestod av adliga – faktiskt
även kvinnor – tog man hand om sina fränder och
när en fattig riddare blev gammal och orkeslös var han alltid
välkommen till ett johaniterkloster. En slags adligt
ålderdomshem.
Det heliga kriget gick inte alltid så gott
för de kristna tempelriddarna. När man slängts ut ur
Palestina slog man sig ned på Korfu. Även där blev man
kastade i sjön. Nu fick man med Kejsar Karl V:s goda minne
slå sig ned på Malta. Här fortsatte man kampen mot
muslimer och sarcenska sjörövare.
Den första ordensdräkten var en lång svart kappa med
ett vitt kors på vänstra sidan av bröstet. När man
gick ut på slagfältet skiftade man till en röd
vapenrock med vitt kors.
Då syntes det inte om man blivit sårad.
Samma röda och vita kommer igen på ordensskölden och på ordensbanéret.
Flera danska historiker menar att den rödvita
danska Dannebrogen är en direkt kopia av johaniternas
välkända ”trademark” och enligt sägnen blev
den nationsflagga år 1219 när den danske kungen Valdemar
Sejr slog Esterna och intog Riga. Innan slaget hade kungen ivrigt bett
till Gud om hjälp. Och det fick han! Dessutom föll det en
johaniterflagga ned från himlen över slagfältet
när danskarna började vinna.
Dannebrogen faller ned över slagfältet (1809), C.A. Lorentzen, Statens museum for Kunst, København
Guds vägar äro sannerligen outgrundliga!
Dannebrogen anses idag vara världens äldsta nationsflagga.
Trots många uppmaningar har jag inte
fått mina danska vänner att måla sin nationsflagga
på sockerpåsen – det är ett halsstarrigt och
anarkistiskt folk som lever syd om sundet.
copyright o saemund 2002