JENSEN, Kristine Marie (1858-1923), var hushållerska hos skolledaren Jørgen C. Melchior - far till den i Danmark mycket berömde sångaren Lauritz Melchior. Detta huskors har många likheter med vår egen Kajsa Warg - hon förblev alltid fröken och ägnade sitt liv åt att beskriva och systematisera dansk borgerlighets ”husmanskost.”
År 1901 publicerades hennes standarverk Frøken Jensens Kogebog, som man kan finna i alla danska antikvariat och även på moderna danska bokhandelshyllor, vilken då oftast erbjuder en ”light version” av det tunga orginalet. Fröken Jensens kogebog blev en enorm succé redan under hennes levnad - 27 utgåvor av samma bok hann hon med att redigera innan hon dog. Dessutom trycks det ständigt nya upplagor än i denna dag. Fram till idag har det kommit ut 43 upplagor och närmare 700.000 exemplar. En i sanning märklig företeelse för en kokbok med enkel mat och utan några matiga fyrfärgsillustrationer.

Maatte det nu lykkes mig at opnaa, hvad min Tanke har været, nemlig at lade mine mangeaarige Erfaringer paa det økonomiske Omraade komme et større Publikum til gode som en virkelig Støtte og Raadgiver, samt søge at vække Interessen for de huslige Sysler, saa de ikke betragtes som en tung Pligt, men som en stor Opgave, der stilles enhver Husmoder, og paa hvis Løsning Hjemmets Hygge for en stor Del beror.

Utdrag ur förordet, jubileumsutgåvan 1901-2001

I Sverige har vi inget liknande fenomen där en enda kokboksförfattare blivit så populär - möjligen kan Kajsa Warg (se sidan), Gustafwa Björklund (se sidan) eller Charles Emil Hagdahl (se sidan) nafsa henne i hälarna. Det enda vi kan ställa upp med är Kooperativa förbundets Vår Kokbok, men den har redigerats om med jämna mellanrum för att recepten skall vara tidsanpassade. Dock är Vår Kokbok den skandinaviska kokbok som kommit ut i flest exemplar – över 2,500,000. Men det skall påpekas att de moderna upplagorna av Fröken Jensens kogebok också smittats av trendiga influenser – det går idag att finna både pizza och exotiska kryddor och halvfabrikat som hon säkerligen fnyst föraktfullt över. Här kommer ett typiskt utdrag ur den första upplagan (1901).

Er der virkelig Fordel ved selv at bage? Dette Spørgsmaal, som man ofte hører blive fremsat, kan kun besvares med et ubetinget 'ja', dog under den Forudsætning, at man har en virkelig god Ovn.

Fröken Jensen växte upp i Randers och uppfostrades av sin mormor - då föräldrarna dog tidigt. Efter sin konfirmation reste hon till Köpenhamn och gick en kort hushållningskurs. Sedan blev det ett års praktik i England innan hon städslades hos familjen Melchior – en anställning som blev livslång.

Jag har själv flera utgåvor av Fröken Jensens kokböcker och jag blir varje gång jag läser igenom dem förvånad över att den blev så succéfull. Det som beskrivs är ett vanligt - eller som danskarna säger ”almindeligt” - borgerligt kök. Bokens största fördel är att den bygger på praktisk erfarenhet, men ur gastronomisk synvinkel är den mer att betrakta som en ”dead end.”

Kristine Marie Jensen (1858-1923)

Det är intressant ur flera perspektiv att just denna kokbok blev en så formidabel storsäljare i Danmark. Det skedde under en tid då Danmark förlorat mycket av sin kraft - lydstaten Norge bildade ju union med Sverige - och det fanns behov av ett stärkande av den egna nationalismen. Ingen tidsepok inom den skandinaviska sektorn är mer förtjänstfull för den som vill rida på en nationalistisk våg som just den mellan mitten av 1800 och till början av 1900-talet. Det europeiska temat var ”back to basics”, vilket med lätthet uppfylldes i Frøken Jensens kogebok. Nu kanske man som matintresserad förmodar att boken är fylld med danska specialiteter - det är den inte. Danmark är och har varit den del av den norra hemisfären av den europeiska kontinenten som under längre tid integrerats kulturellt mot sina sydliga grannar. I kogebogen beskrivs mycket milda versioner av franskt borgerlig cuisine. 

Vi barbarer som lever norr om Öresund - har lyckats behålla en del orginella och mycket välsmakande specialiteter, som har mer än tusen års förankring i det normala kosthållet. I Danmark är det ofta lättare att hitta en dansk som talar flytande franska än en dansk som kan klara sig utan ordbok när han reser som turist till Nordkap. Det skall bli spännande att följa; om den idag anglosaxiska dominansen i media kommer att påverka den danska traditionella matkulturen till ytterligare en icke-nationell matutveckling i det lilla landet, som ligger i kläm mellan Skanderna och de centraleuropeiska bergsmassiven.

Av samma skäl blir Frøken Jensens Kogebog, en besvikelse för den som letar danska orginalrätter. Danmark är precis som Indien en nation där man varit inspirerad av så många kulturer, vilka är så närliggande att man kan hitta och erbjuda mycket av det bästa som europisk cuisine kan erbjuda – men mycket få unika danska. Danskarna får själva en bekymmersrynka mellan ögonen när de skall beskriva sin yppersta nationalrätt -  dansk mat &är mer som ett ruskomsnusk av det europeiska borgerliga köket, vilket Frøken Jensen redan för hundra år sedan beskriver; med önskvärd tydlighet i sin kogebog.

tillbaka till index

vidare till kafferep

copyright o.saemund 2007