Mom
800 Allmänt
1.
En Distansritt är en tävling för att bevisa uthålligheten och snabbheten hos
en häst. Den skall samtidigt visa den tävlandes kunskap om sin hästs tempo
och förmåga att ta sig fram i terräng.
Hästens prestanda i varierande typer av terräng och över speciella svårigheter
är signifikativt för att kunna bestämma hästkunskapen hos ryttaren om hästens
uppträdande och uppförande. Alla hästar oavsett ras och storlek får starta i
en distansritt.
2.
Tävlingen består av olika delsträckor som kan tidmätas skilt från varandra.
Vid slutet av varje delsträcka och i varje fall åtminstone var 40:e km måste
ett obligatorisk uppehåll inläggas för veterinärinspektion. Om detta inte är
möjligt, kan i undantagsfall, en "trot by" kontroll inläggas. Dock får
inte avståndet till veterinärgrinden vara längre än ca 10 - 25 km. Veterinärkommissionen
skall godkänna avståndet från start till första veterinärinspektionen under
ritten. Vid en 160 km ritt skall det vara fem veterinärgrindar plus
slutbesiktning. Tävlingen kan vara en eller flera dagar.
3.
Oavsett startordning och regler för startandet, tävlar var tävlande hela tävlingen
som om ryttaren vore ensam.
4.
En Distansritt rids vanligen på tid, där den snabbaste tiden fäller avgörandet.
Emellertid kan tävlingen också avgöras på idealtid där felpoäng ( om så föreskrivs
i propositionerna ), ådrages då man överskrider idealtiden under någon dag.
Tävlingar kan även organiseras där några sträckor är på tid och andra är
på en idealtid.
5.
Tävlingsbok är obligatorisk i samtliga tävlingsklasser och Clear Round.
Kapitel
II. Tävlingen
Mom
801 Banan
Banans
karaktär måste klart framgå av tävlingens propositionen. Banan skall om möjligt
inte innehålla mer än 10 % hårdbelagda vägar utan ridbara vägkanter. Den
mest krävande delen av banan skall inte vara mot slutet. Finishen skall vara lång
och tillräckligt bred för att flera hästar skall kunna avsluta i full fart
utan att störa varandra.
Mom
802 Utmärkning av banan
1.Markeringen
av banan måste utföras på ett sådant sätt att det inte är någon
tveksamhet om var man skall rida. Markeringen kan vara flaggor, band, pilar,
kalk, färg eller dyl.
2.
Röda och vita markeringsflaggor eller band etc.
Helt röda eller vita ( på båda sidor ) markeringsflaggor och/eller band måste
användas för att markera obligatoriska sektioner under hela banan, att markera
speciella svårigheter och att markera start och mållinje. Flaggorna skall
placeras så att den tävlande måste passera med en röd flagga på sin högersida
och en vit flagga på sin vänstra sida. Sådana röda eller vita flaggor eller
visare etc. måste respekteras var de än befinner sig på banans sträckning.
Underlåtenhet att göra så medför uteslutning (såvida den tävlande inte rättar
sig). Varhelst på banan en genväg är möjlig bör tävlingsarrangören
placera en funktionär som skall kontrollera att de obligatoriska passagerna
respekteras. Placeringen av dessa funktionärer måste vara utmärkt på den
karta som nämns i mom 804.1. Den tävlande måste fullfölja hela banan i den
riktning som finns angiven på den karta som refereras till i mom 804.1.
Eventuella felridningar skall korrigeras från det ställe där felridningen började.
I annat fall utesluts ekipaget.
3.
Riktningspilar, tecken etc.
Riktningspilar eller tecken är ämnade att visa riktningen så att den tävlande
hittar vägen. De måste placeras så att de tävlande lätt kan känna igen dem
utan att förlora tid. Förutom snitslar och/eller kalk eller annan markering på
marken kan röda, vita eller gula markeringar användas. Röd markering
indikerar höger sväng, vit markering vänster sväng, gul markering rakt fram.
Ett avståndsmärke måste finnas var 10:e km.
4.
Plan för banan.
Varje tävlande skall i förväg få en karta eller plan som visar banans sträckning
och veterinärgrindar eller "trott by" eller obligatoriska speciella
svårigheter.
5.
Start och mål
Start och mål för varje sträcka måste vara klart markerade med röda och
vita flaggor.
Mom
803 Speciella svårigheter
1.
En speciell svårighet räknas som sådan enbart om den är markerad med röda
och vita flaggor.
2.
Typer av speciella svårigheter.
Speciella svårigheter skall lämnas så mycket som möjligt i sitt naturliga
skick. De kan om nödvändigt bli förstärkta, så att de förblir i samma
skick under hela tävlingen.
3.
Alternativ väg.
Vägran vid speciella svårigheter medför inte uteslutning av den tävlande.
Vid varje speciell svårighet måste det finnas en omväg för tävlande som
vill undvika svårigheten. Omvägen bör inte överskrida mer än 500 meter till
banlängden och skall innebära att ridtiden inte blir kortare än den tid det
tar att övervinna den speciella svårigheten.
Mom
804 Tillträde till banan
1.
En karta (i minst skala 1:50 000) över banansträckningen skall finnas tillgänglig
för de tävlande när banan öppnas.
2.
Banan till en distansritt skall öppnas senast dagen innan tävlingens start.
3.
Alla speciella svårigheter, röda och vita flaggor, markeringarna och visare
som måste ses av de tävlande skall vara på sin exakta plats senast 20 rim före
start. Därefter får de inte flyttas eller ändras av tävlande som i sådant
fall straffas med uteslutning.
4.
Dagen före tävlingen måste en genomgång med lagledare och/eller tävlande hållas.
Ryttare är skyldig att hålla sig informerad om vad som meddelats på denna
genomgång.
5.
Vid kortare tävlingar kan genomgångar ske på tävlingsdagen.
Mom
805 Ändringar av banan
Efter
det att banan har öppnats för de tävlande får ingen ändring göras, förutom
under exceptionella omständigheter (såsom kraftiga regn, stark hetta) som gör
att en eller flera speciella svårigheter eller någon del av banan blir oanvändbar,
orättvis eller farlig, får ordföranden i domarkollegiet reducera svårigheten
och tillåta en omväg runt sådana hinder eller sådana delar av banan, eller
minska distansen eller det föreskrivna tempot. Om nödvändigt kan starttiden
flyttas eller hela tävlingen ställas in. I samtliga fall måste varje tävlande,
både officiellt och personligt underrättas före starten om de ändringar som
skett på den berörda delsträckan. Lagledarna, om sådana finnes, skall också
underrättas.
Mom
806 Startmetoder
1.
Start och mål skall markeras med röda och vita flaggor och/eller skyltar.
2.
Hästar får inte passera startlinjen förrän signal givits.
3.
En funktionär kan posteras på lämpligt avstånd från starten, så att han
kan stoppa den tävlande genom att vinka med en röd flagga om starten varit
oriktig på något sätt. Den tävlande skall göra omstart men tiden skall räknas
från hans första start.
Mom
807 Tempo och avstånd
Längden
på olika sträckor och det föreskrivna tempot bestäms av den avsedda svårighetsgraden
på hela tävlingen. Inom följande gränser får arrangören själv välja längd
och tempo mest lämpade för svårighetsgraden på banan, och den kvalitet och tävlingsförberedelse
de tävlande har.
- Maximumlängden på varje delsträcka bör ej överskrida 40 km.
- Den sista veterinärgrinden före varje dags mål bör inte vara längre bort
än 20 km före mål.
- Vid en distansritt måste varje dag delas i minst två delsträckor med en
obligatorisk veterinärgrind inlagd emellan. Se mom 830.7.
Mom
808 Tidsgräns
I
alla distansritter måste arrangören fastställa en maxtid för ankomsten till
mål. Tävlingsarrangören kan också fastställa en max- och/eller
minimiankomsttid för varje delsträcka. Överträdelse innebär uteslutning.
Mom
809 Tidtagning
1.
Eftersom tidtagningen spelar en sådan väsentlig roll i tävlingen måste
arrangören se till att varje tävlandes start och måltider för varje delsträcka
är noggrant tagna och antecknade av kvalificerade personer med synkroniserade
tidtagarur.
2.
Varje tävlande skall förses med ett veterinärkort.
3.
Tidtagare behövs vid start och mål av varje delsträcka för att anteckna
tiderna och föra in dessa på varje veterinärkort. På veterinärkortet skall
även antecknas hästarnas pulsvärde vid de obligatoriska pulstagningarna.
Veterinär kan även låta anteckna synpunkter angående hästens tillstånd som
han finner viktigt för följande veterinär att beakta.
4.
Tiden räknas från det ögonblick som startern ger startsignal tills den tävlande
passerar mållinjen. Tiden räknas i hela sekunder. Delar av sekunder räknas
som nästa hela sekund.
5.
Vid veterinärgrinden måste tidtagningen utföras på ett sådant sätt att det
kompenserar alla förseningar som orsakas av att flera hästar anländer
samtidigt
Mom
810 Tidsplan
En
tidsplan som visar varje tävlandes starttid skall vara iordninggjord i förväg
och skall anges på den tävlandes veterinärkort.
Tidsplan
är inte nödvändig vid masstart.
När
enskild start används skall tävlingsarrangören bestämma tidsintervallen
mellan de startande, men det rekommenderas, för att två tävlande inte skall
störa varandra, att startintervallerna inte bör vara mindre än två minuter.
Mom
811 Tempo
Om
ej annorlunda föreskrivs, är de tävlande fria att välja sitt eget tempo på
de olika delsträckorna. De får leda sina hästar, men måste passera start-
och mållinjen till häst under varje tävlingsdag. I en tävling med förutbestämd
tid kan regeln gälla att ingen tävlande får stanna på sista delen av sträckan
(på ett avstånd ej längre än två km). Tävlande som observeras ha gjort
detta kommer att bestraffas på sätt som anges i propositionen.
Ingen
annan än den tävlande får leda eller rida hästen efter det att den tävlande
startat. Se även mom 817.
Om
ej annorlunda föreskrivs, är de tävlande fria att välja sitt eget tempo på
de olika delsträckorna. De får leda sina hästar, men måste passera start-
och mållinjen till häst under varje tävlingsdag. I en tävling med förutbestämd
tid kan regeln gälla att ingen tävlande får stanna på sista delen av sträckan
(på ett avstånd ej längre än två km). Tävlande som observeras ha gjort
detta kommer att bestraffas på sätt som anges i propositionen.
Ingen
annan än den tävlande får leda eller rida hästen efter det att den tävlande
startat. Se även mom 817.
I
propositionerna för en distansritt skall inte de allmänna bestämmelserna
eller reglerna i TR repeteras. Det är tillräckligt att ange tävlingens
kategori, sträckor, tidsgränser, startmetod samt banans karaktär.
I
tillägg till villkoren för tävlingen (sista anmälningsdag, tid och plats för
start, antal och längd av obligatoriska pauser, anmälningsavgifter och priser)
bör inkluderas sådana administrativa arrangemang som transportmöjligheter, förläggning
av tävlande och hästskötare, stallplats, foder etc.
I
meddelande tillryttare skall tid och plats förstartanmälan anges.
Mom
813 Domarkollegiets sammansättning och åliggande
1.
Domarkollegiet skall bestå av minst tre domare, varav en utses till ordförande
för domarkollegiet.
2.
Domarkollegiet skall övervaka och godkänna alla arrangemang gjorda av tävlingsarrangören
för bedömning, veterinärkontroll och tidtagning vid distansritten. En medlem
av domarkollegiet skall alltid finnas tillgänglig för att döma vid oförutsedda
händelser.
3.
Tävlingsarrangören skall engagera även andra funktionärer och veterinärer
(minst 2 veterinärer, dock minst en per 20 startanmälda hästar). En av dessa
veterinärer skall vara ordförande i veterinärkommissionen, men domarkollegiet
har det yttersta ansvaret för tävlingen.
4.
Vid Clear Round räcker det med en domare och en veterinär.
5.
Domarkollegiet godkänner banan ink] speciella svårigheter innan banan öppnas
för de tävlande.
6.
Hästägare eller närstående till tävlande far ej vara ordförande för
domarkollegiet. På ritter över 80 km får dessutom inte ordföranden vara från
arrangörsklubben/klubbarna.
Mom
814 Reservmoment
Mom
815 Tävlande med problem på banan
Varje
tävlande som har problem under ritten eller vid en speciell svårighet och som
håller på att passeras av en medtävlare, måste snabbt lämna plats. Uppsåtligt
hindrande av en upphinnande tävlande straffas med uteslutning.
Mom
816 Tävlande uteslutna under tävlingen
En
tävlande, utesluten av någon anledning måste lämna banan omedelbart och får
inte fortsätta om det finns lämplig alternativ väg.
1.
Hjälp under tävlingen.
1.1
Hjälp utifrån under tävlingen är tillåten för att hjälpa den tävlande
att vattna och tvätta av hästen samt att ta emot hjälp för att justera sin
utrustning eller att räckas det han/hon behöver (vatten, mat, utrustning)
eller för att sitta upp. Tävlingsarrangören kan bestämma att ovan angivna hjälp
endast får ges på platser som markerats på kartan som finns tillgänglig för
de tävlande enl mom 804.1. I genomsnitt bör en sådan plats finnas minst var
10:e km.
1.2
Före start och efter målgång samt vid de obligatoriska uppehållen eller vid
veterinärgrindarna är det tillåtet att hjälpa den tävlande att sköta hästen
(tvätt, utfordring, ledning etc.). Häst i tävlingsklass, får efter godkänd
veterinärbesiktning, ledas i grimma under de obligatoriska pauserna, om det ej
är uppenbart olämpligt.
1.3
När som helst, t ex efter omkullridning eller om ryttaren blivit skiljd från
sin häst, om hästen har en lös sko eller har tappat skon, får ryttaren
assisteras för att få tag på sin häst, rätta till sin utrustning, sätta
tillbaka skon och att åter sitta upp eller räckas någon del av sin
utrustning, antingen uppsutten eller avsutten. Häst får ej föras framåt i
banan av annan än ryttaren. I nödfall får en medhjälpare hålla hästen
eller leda den. Ryttaren måste dock återta hästen vid den punkt där medhjälparen
övertog den.
2.
Förbjuden hjälp
2.1
All annan hjälp utifrån än den som anges i mom 817.1 är förbjuden och
straffas med uteslutning. Varje ingripande av tredje person, ombedd eller ej,
med målsättning att ge fördel för den tävlande eller dennes häst räknas
som förbjuden hjälp.
2.2
Speciellt följande är förbjudet :
- att följas, föregås eller ledsagas på någon del av banan av något
fordon, cykel, fotgängare, eller någon till häst som inte ingår
i tävlingen.
- att någon vid en speciell svårighet uppmuntrar hästen på vilket sätt det
vara må.
- att klippa av stängseltråd, att ta bort en del av en inhägnad för att
bereda väg eller att hugga ner träd.
2.3
Användning av kommunikationssystem mellan den tävlande och medhjälpare/lagledare
är strängeligen förbjudet. I diskutabla fall bestämmer domarkollegiet och
dess beslut är slutgiltigt. Radio och dylikt får användas mellan medhjälpare.
Mom
818 Klädsel
Hjälm
av godkänd typ för distansridning är obligatorisk. I tävlingsklasser är även
godkänd cykelhjälm med hårt skal godkänd.
Uppsutten skall ryttaren bära hjälm med hakband hakbandet skall vara i
funktion. Om hjälmen tappas under ritten skall ryttaren omedelbart avbryta
ritten för att ta på hjälmen. Underlåtenhet att ta på hjälmen medför
diskvalifikation.
För övrigt är lätt klädsel dvs skjorta eller tröja med krage och byxor av
typ ridbyxor tillfyllest. Klädseln skall vara prydlig och inte nedsättande för
distansrittens rykte.
Av säkerhetsskäl skall, om man inte har skor med klack, antingen stigbyglar
med täckt frontdel eller annan typ av säkerhetsbygel användas.
Spöets längd får ej överskrida 75 cm. Det får inte vara försett med
tyngder eller liknande i spetsen för att förstärka dess verkan. Överträdelse
medför uteslutning.
Sporrar, av vad slag de vara må, som är konstruerade så att de kan antagas såra
eller sarga hästen, får inte bäras. Om sporrar bäres, skall de vara trubbiga
och utan något slag av klingor.
Mom
819 Hästens utrustning
1.
Sadlingen är fri men obligatorisk och skall vara i säker kondition och passa hästen.
Blinkers och huva får ej användas.
- Fri
betsling. Alla slag av hjälptyglar är dock förbjudna med undantag av
martingal med löpande ringar. Tyglarna får endast vara fästade i bettet
(betten) eller direkt i huvudlaget. Hackamore och "gags" (där
tyglarna är fästade i nackstycket och löper genom betselringarna) är
dock tillåtna.
Ovarsam
ridning ska av domarkollegiet påpekas genom "gult kort". Kortet följer
ryttaren. Som ovarsam anses till exempel ridning, där hästen har drivits trots
att ryttaren borde ha förstått att ta det lugnt. Domarkollegiet fattar
beslutet efter samråd med berörda tävlingsveterinärer.
Gult kort gäller ett år från tävlingstillfället. Ryttare som inom det året
ådrar sig ännu ett gult kort flyttas ned en klass. Det gula kortet kvarstår
även efter nedflyttning.
Beslutet är definitivt och går ej att överklaga.
Mom
821 Vikter
Vikten
är fri, men organisatören kan föreskriva minimivikt i propositionen.
Vid Clear Round skall vikten vara fri.
Vid individuellt SM skall ryttaren ha en minimivikt av 70 kg inkl. sadel. Vid
invägning skall ryttaren väga in med den lättaste klädsel han/hon avser rida
i, samt sadel inkl. vojlock, eventuella tomma vattenflaskor etc., men utan träns.
Mom
822 Prisordning
Individuellt
a) Vid gemensam startmetod är vinnaren den som har den snabbaste tiden och som
godkänts i den slutliga veterinärkontrollen. När två eller flera tävlande
som startat samtidigt och som har samma ridtid skall de placeras i den ordning
de passerar mållinjen.
b) Vid enskild startmetod är man vid lika ridtid likaplacerad.
Lag
Det vinnande laget är det med den bästa tiden, genom att lägga ihop de tre främst
placerade i lagen. Vid oavgjort är det vinnande laget det vars tredje ryttare
har den bästa tiden. om endast två ryttare i ett eller flera lag placerar sig
skall dessa placeras efter alla lag med tre godkända ryttare. Lag skall bestå
av 3-4 ekipage tävlande för samma, till Svenska Ridsportförbundet ansluten
klubb eller klubbar inom samma distrikt. Vid SM skall laget bestå av ekipage tävlande
för samma klubb. Sedan startanmälningstiden utgått, far inte utbyte av
ryttare eller häst ske. Under tävlingen uteslutna hästar får ej utbytas mot
nya.
Bestämmande av ordningsföljd. Det lag vars 3 främst placerade ryttares
sammanlagda tid är lägst är segrare, tvåa näst lägst sammanlagda tid osv.
Lag som har 3 placerade ryttare skall placeras före lag som endast har två
placerade ryttare. Utesluten ryttare i laget beräknas så att denna ryttare erhåller
maxtiden i klassen + 20 tim.
Uteslutning
Diskvalificering, uteslutning eller om ekipaget frivilligt utgått ur tävlingen
skall framgå ur resultatlistan.
Mom
823 Pulsgränser
Pulsvärdet
är max 64 slag /min på distanser på 80 km eller mer. På distanser under 80
km är pulsvärdet max 60 slag/min.
Mom
824 Officiella funktionärer
- Vid
alla distansritter skall minst en veterinär väljas från listan över
distansveterinärer samt minst två domare från distansdomarlistan.
Innan
debuterande ryttare får deltaga i en tävlingsklass måste ryttaren först ha
genomfört och godkänts i en sk Clear Round, d v s en distansritt på mellan 40
och 50 km som skall ridas inom en tidsram som består av en min och max tid.
För att få deltaga i en Clear Round måste hästen under året uppnå en ålder
av minst 5 år.
För att få deltaga i övriga distansritter måste man ha kvalificerat sig
genom att ha genomfört en kortare distansritt än den man avser tävla i, dvs för
att rida en 80 km ha genomfört minst två ritter på mellan 50 - 79 km, för
att rida 100 - 120 km på en dag eller klass som pågår i flera dagar med i
genomsnitt 80 km/dag skall man ha genomfört minst två 80 km ritter. För att
rida 130 km eller längre eller klass som pågår i flera dagar med i genomsnitt
100 km/dag gäller att ryttaren har genomfört minst 2 st 120 km ritter. När
man kommer upp i ritter på 121 km eller mer på en dag eller vid flerdagarstävling
med i genomsnitt 100 km/dag skall även hästen ha kvalificerat sig genom att ha
genomfört ritter på 100 km eller mer.
Mom
826 - 828 Reservmoment
Mom
829 Startordning och regler för start
Gemensam
start kan tillåtas av domarkollegiet om terrängförhållande och antal starter
medger detta. Även start i grupper är tillåtet.
Vid flerdagstävling utan masstart skall ny startordning lottas för varje dag.
Vid masstart kan man ha sk jaktstart from andra dagen, d v s ledaren startar så
många minuter och sekunder före tvåan som han ledde föregående dag.
Detsamma gäller 3:an och 2:an o s v. Startsättet för flerdagstävling måste
skrivas in i propositionen.
Sen
ankomst till start
Starttiden för tävlande som ej infinner sig i tid till start, räknas som om
han startat i rätt tid. Tävlande som passerar startlinjen 15 min eller senare
efter sin starttid diskvalificeras.
Kapitel
III. Inspektion, undersökningar,
medicineringskontroll
Mom
830 Veterinärkontroll
1.
Distansritt är ett prov på en hästs uthållighet och kondition. Därför är
det domarkollegiets viktigaste uppgift att försäkra sig om att ett noggrant
veterinäröverinseende av tävlingen finns. Veterinärerna har total bestämmanderätt
i alla fall som rör hästarnas hälsa och välbefinnande.
2.
Den serie av inspektioner och undersökningar som fastslås i dessa regler är
fastställda för att tillvarata tävlingshästens hälsa, säkerhet och välfärd.
3.
Domarkollegiets beslut som grundas på veterinärernas rekommendationer är
slutgiltiga och kan inte överklagas. Dock är domarkollegiet skyldigt att i
samtliga fall ange skälen till att hästen uteslutits.
4.
Skulle en häst förolyckas av någon orsak under tiden mellan första och sista
undersökningen är ordföranden för domarkollegiet skyldig att avge en rapport
om omständigheterna till Ridsportförbundet.
5.
Endast hästar som har klarat alla inspektioner och undersökningar är berättigade
att klassificeras i slutresultaten.
6.
All relevant information som krävs vid inspektionerna och undersökningarna måste
antecknas på ett för varje häst individuellt veterinärkort och måste i
princip finnas med vid varje efterföljande inspektion och undersökning. Tävlande
är tillåtna att se och kopiera de anteckningar som hänför sig till deras häst
omedelbart efter inspektionen eller undersökningen. Veterinärkorten kan behållas
av tävlingsarrangören.
7.
De obligatoriska uppehållen genomförs genom att man etablerar en veterinärgrind
där de tävlande själva bestämmer när deras hästar är klara att genomgå
veterinärbesiktning. Ankomsttiden till veterinärgrinden måste antecknas och hästen
skall visas upp för veterinärkommissionen inom 20 min från denna tid.
Hästen kan under denna tid besiktigas mer än en gång om veterinärkommisionen
så bedömer och tiden räcker till. Emellertid måste hästen ha godkänd puls
och andning inom dessa 20 min. I annat fall är hästen utesluten.
När hästen genomfört godkänd puls och andningskontroll måste den ha ett
obligatoriskt uppehåll som börjar i det ögonblick den tävlande begärt
pulskontroll som sedan godkänts. Under det obligatoriska uppehållet utförs övriga
delar av besiktningen inkl skritt och travprov. Först därefter får hästen föras
ut till vilområdet och fortsätta sin vila.
Varje dag av en distansritt måste delas upp i minst två delsträckor per dag
med obligatorisk veterinärkontroll emellan.
Domarkollegiet tillsammans med veterinärkommissionen kan besluta om att ändra
tiden för obligatorisk vila vid veterinärgrindarna beroende på extrema väderförhållanden
eller andra exeptionella omständigheter. Sådana ändringar måste meddelas
alla tävlande samt lagledare (om sådan finnes) innan start av berörd delsträcka.
Mom
831 Besiktningar och undersökningar av hästar
1.
Första undersökningen.
Denna utföres då hästarna anländer till tävlingsplatsen. Ändamålet är
att kontrollera att hästen ej har smittsam sjukdom, smittfrihetsintyg,
vaccinationsintyg samt att i förekommande fall fastställa dess identitet.
Denna undersökning är ej obligatorisk, om så ej krävs av arrangör och kan
utföras av annan person än veterinär.
2.
Första veterinärbesiktningen
Den första veterinärbesiktningen äger, om möjligt, rum dagen före tävlingen
och minst en medlem av domarkollegiet skall närvara.
Den första besiktningen skall utföras av veterinär med hästen iklädd endast
träns enligt följande :
a)
Hjärtvärden : Hästar med onormalt höga pulsvärden skall uteslutas.
Varje onormalt hjärtljud måste rapporteras och antecknas. Mycket livliga och
upphetsade hästar t.ex. hingstar kan ha hög puls. Då skall febern tas enligt
c)
b)
Andningsvärden : Hästar med onormalt höga andningsvärden skall
uteslutas. Alla onormala andningsegenskaper skall antecknas.
c)
Allmän kondition : Temperaturen kan tas och antecknas och slemhinnorna
skall undersökas. Hästar i allmänt dåligt skick eller med onormalt hög
temperatur skall uteslutas.
d)
Hälta : En häst med hela tiden observerbar oregelbunden gång vid
skritt och/eller trav vid alla förhållande och som tros förorsaka smärta
eller kan hota hästens sportsliga framtid skall uteslutas vid första, sista
eller vilken annan veterinärbesiktning som helst under tävlingen. Hästen
skall skrittas och travas på lösa tyglar på det markunderlag som veterinärkommissionen
bedömer användbart. Om hälta ej säkert kan fastställas skall hästen inte
uteslutas. Varje avvikelse i en hästs gångart skall antecknas i veterinärkortet.
e)
Ömhet, skador och sår : Alla bevis på ömhet, skador och sår på
kropp eller lemmar, som sadel- och sadelgjordstryck och sår i munnen måste
antecknas. Om en häst lider av någon skada som allvarligt kommer att förvärras
genom deltagande i ritten skall den uteslutas.
f)
Skor och hovar : Hästar får ej ridas utan skor och skoningen skall vara
korrekt gjord och skorna i lämplig kondition för tävlingen. Hästen får gå
i mål utan en eller flera skor.
3.
Besiktning vid obligatoriska uppehåll.
Ytterligare inspektioner äger rum under de föreskrivna pauserna och ej senare
än 20 min efter målgång. Domarkollegiet är ansvarig för organisationen av
dessa inspektioner som skall utföras av veterinärer. Varje häst måste
inspekteras mot sitt veterinärkort, ifyllt vid den första undersökningen.
Inspektionen skall bestämma hästens form för att fortsätta tävlingen och
framför allt :
a)
Puls- och andningsvärden : Hästar med en puls över de maxvärden som
fastslagits i propositionerna till tävlingen, efter senast 20 minuters återhämtning
eller med onormala andningsrörelser eller onormal pulsintensitet eller onormala
hjärtslag måste uteslutas
b)
Allmän kondition : Tecken på utmattning innefattar andningsvärden högre
än hjärtvärden, flämtningar eller oregelbunden andning, apatiskt uppträdande
hos hästen, ovillighet att röra sig, styvhet, snubbling och brist på
koordination. Tecken på värmeslag innefattar stark svettning och oförmåga
att svettas tillsammans med hög temperatur, tecken på kolik eller myopathics
och allvarlig uttorkning. Hästar som visar tecken på höggradig utmattning
eller med onormalt hög temperatur (40 grader Celsius) måste uteslutas även om
puls- och andningsvärdena inte är höga. Att ta temperaturen gör många hästar
oroliga, därför skall hjärt/puls och andningsvärdena tas före temperaturen.
c)
Hälta : Halta hästar skall uteslutas. Undersökning av hälta skall tas
efter att puls och andningsvärden kontrollerats.
d)
Ömhet, skador och sår : Hästar med ömhet, skador och sår antecknade
vid den första inspektionen som har förvärrats betydligt, eller några nya
skador som kan komma att bli förvärrade genom vidare deltagande måste
uteslutas.
4.
Individuella veterinärkort
De individuella veterinärkorten måste fyllas i efter varje inspektion, om så
är möjligt.
5.
Den avslutande besiktningen
1. Hästen skall visas upp för slutbesiktning inom 20 min efter målgång.
2.
Den avslutande besiktningen utföres på samma sätt som i veterinärgrindarna
under tävlingen med undantag av att ingen ompulsning/ombesiktning får ske.
3.
Denna besiktning är till för att bedöma om hästen fortfarande är i ridbart
skick efter en normal viloperiod och utföres av veterinärkommissionen på
samma sätt som besiktningarna under tävlingen. Varje häst skall besiktigas
mot sitt veterinärkort. Beslut om att utesluta en häst skall avgöras genom
omröstning av minst två medlemmar av veterinärkommissionen i närvaro av
minst en medlem i domarkollegiet. Ordföranden i veterinärkommissionen har
utslagsröst.
Vid distansritter på 160 km eller mer på en dag eller med ett genomsnitt av
100 km/dag under flera dagar måste alla tävlande hästar stanna kvar i minst
24 timmar efter målgång eller kortare tid om ordföranden i veterinärkommissionen
godkänner en tidigare avresa.
6.
Andra undersökningar
Andra
besiktningar eller undersökningar av samtliga eller enstaka hästar kan
slumpvis utföras av de ansvariga veterinärerna eller av domarkollegiet när
som helst under tävlingen
