Banan
Bananen, en av v�rldens �ldsta kulturv�xter, kommer ursprungligen fr�n sydostasien. Frukterna �r sterila och v�xten f�r�kar sig genom sin kraftiga jordstam. Bananplantan �r en �rt som blir 4-10 m h�g och ger frukt en g�ng (d�refter huggs den ned). Bananer sk�rdas alltid gr�na och omogna. Mogna bananer har gult skal med gula prickar.

Jackfrukt
Jackfrukt (som ocks� kallas br�dfrukt) �r en stor avl�ng och oregelbundet formad frukt med kraftigt taggigt skal. Det �tliga fruktk�ttet sitter samlat i runda rum omkring en central stock. Fruktk�ttet �r gult, saftigt och smakar s�tsyrligt. Frukterna kan bli mycket stora och v�ga upp till 50 kg. De flesta v�ger dock 2-10 kg. Jackfrukt �ts som frukt, till skillnad fr�n andra typer av br�dfrukter som oftast anr�ttas som en gr�nsak. Jackfrukt kommer ursprungligen fr�n Indien varifr�n den spridits �ver Sydostasien och Filippinerna. Numera v�xer den p� de flesta h�ll i tropikerna och har s�rskilt stor betydelse i Indien, Indonesien och Malaysia. Kan importeras hela �ret fr�n Thailand, Malaysia och Indonesien.

Kantonk�ket
Ris, som sk�rdas 2ggr/�r i Kanton, �r basen i vardagsmaten. Andra viktiga gr�dor �r potatis, vete, majs och taro. Utbudet av gr�nsaker, kryddor, k�tt, fisk, skaldjur och tropiska frukter �r stort. Maten �r inte mycket kryddat, utan kockarna arbetar i st�llet med att f� fram intressanta brytningar med hj�lp av olika f�rska r�varor. F�r att Kanonk�ket ska smaka r�tt m�ste man anv�nda f�rska r�varor. Friteringskonsten, som �r spridd i hela Kina, anses komma h�rifr�n.

Kokosmj�lk
Kokosmj�lk utvinns ur den f�rska kokosn�ten i tv� steg. F�rst pressar man ut en tjock, bredbar kr�mig kokosmj�lk som kallas kokosn�tgr�dde (coconut cream). D�refter utvinns den vanliga kokosmj�lken. S�v�l den tjocka som den mindre tjocka kokosmj�lken anv�nds till m�nga matr�tter i Sydostasien. Fetthalten p� kokosmj�lken b�r inte understiga 17%.

Koriander
Koriander �r en ganska liten och spenslig, illaluktande och kal �rt som kan bli drygt en halv meter h�g. Koriander blommar i juni-juli med sm� vita eller r�dl�tta blommor som sitter i ganska sm� flockar. V�xten har en mycket speciell doft som mest p�minner om v�gglus eller b�rfis, mogna frukter har dock en angen�m doft. Koriander kan vegetativt erinra om persilja (Petroselinum crispum), men skiljs l�tt genom sin s�regna lukt och sina speciella frukter och b�r d�rf�r inte kunna f�rv�xlas med andra arter. Koriander �r en odlad art som l�tt fr�s�r sig och ibland kan p�tr�ffas f�rvildad p� avfallsplatser. Arten h�r ursprungligen hemma i Sydeuropa och Fr�mre Asien. F�rsta fynduppgift som f�rvildad �r fr�n Marstrand och publicerade 1838, men arten finns omn�mnd redan under medeltiden (Nordstedt 1920).

Koriander �r en kryddv�xt och en av huvudingredienserna i curry. Torkade frukter ing�r ofta som krydda i asiatisk mat, men kan �ven anv�ndas som br�dkrydda, f�r att smaks�tta lik�rer och vid parfymframst�llning. F�rska blad kan anv�ndas bland annat i sallad och ing�r ofta i mat fr�n Mellersta �stern och Asien. �r 1792 skriver Hoffberg att att den "f�rsk g�r n�gon yrhet i hufwudet, och kan dess kraft nog misst�nkas; men torra fr�n �ro w�derdrifwande".
Koriander �r en av de �ldsta k�nda kryddv�xterna och den finns omn�mnd redan 1550 f. Kr., man har �ven hittat korianderfrukter i Tutankhamons grav (Mabberley 1997).
Artnamnet sativum kommer av latinets sativus (odlad). Det svenska namnet koriander anv�ndes redan under 1500-talet och �r en f�rvanskning av Coriandrum, som �r det vetenskapliga namnet p� sl�ktet koriandrar.

Lime
Lime �r en sl�kting till citronen. Den �r rund, mindre �n citronen och har tunt, blankt, gr�nt skal. Fruktk�ttet �r ljust gulgr�nt. Lime anv�nds p� samma s�tt som citronen och den har fin, syrlig och aromatisk smak. Ursprungligen kommer lime fr�n syd�stra Asien.

Litchi
Litchi �r en valn�tstor frukt med tunt, h�rt, spr�tt skal och vitt saftigt fruktk�tt med uts�kt smak, som p�minner litet om muskatdruva. Frukterna �r f�rst ljusbruna och blir r�dbruna d� de mognar. Ursprungligen kommer litchin fr�n Kina d�r den odlats sedan urminnes tider och anses vara en av de �dlaste frukterna. Den ans�gs s� v�rdefull att man p� vissa st�llen l�r ha anv�nt den som skattebetalningsmedel.
Man skalar frukten genom att g�ra ett h�l p� skalet med nagel eller kniv och sedan drar/petar man av skalet. Mitt i frukten finns en h�rd k�rna som man inte �ter. Litchi �ts naturell. Litchi b�r f�rvaras i kylsk�p i plastp�se.

Mango
Mangons fruktk�tt �r intensivt gult, mjukt och mycket saftigt. Smaken frisk och fyllig. Mangon kan sk�ras i bitar och anv�ndas i sallader eller om den mosas kan den anv�ndas som fruktig s�s eller grundstomme i drinkar och sorbeter. Mango �r mycket gott till kallt k�tt och till r�kt fisk. Mangon kommer ursprungligen fr�n Indien men v�xer nu �ven p� andra tropiska omr�den. Mangotr�den blir mycket stora och uppskattas f�r sin skugga.

Nudlar
Nudlar �r en asiatisk form av pasta. Nudlar �r ibland baserade p� �gg (�ggnudlar) men ofta tillverkade av rismj�l och �ven majs-, �rt- och sojab�nsmj�l. Oftast �r de asiatiska nudlarna mycket tunna, ibland �ven genomskinliga (glasnudlar). Nudlar �r j�mte riset den vanligaste ingrediensen i kinesisk matlagning.

Risnudlar �r den vanligaste nudelsorten i Sydostasien. De �r tunna, genomskinliga och bakade p� rismj�l. De m�ste bl�tl�ggasi hett vatten och d�refter rinna av ordentligt innan de anv�nds i wok-r�tter eller soppor. De beh�ver allts� inte koka. Man kan fritera dem ocks�, i sm� knippen och v�ldigt hastigt, och anv�nda den som garnering.

Glasnudlar (Bean thread vermicelli): Tillverkas av mungb�nor. De k�ps i l�nga fl�tor och �r h�rda och halvtransparenta. Anv�nds ibland i soppor d�r de blir transparenta och gelatinaktiga. De b�r bl�tl�ggas i varmt vatten innan de tillreds, om de inte skall friteras f�r att bli l�tt krispiga (som rice vermicelli)

Glasnudlar (Rice vermicelli): Tunna, spr�da och halvt transparenta nudlar som s�ljs i torkat skick. De kan anv�ndas direkt fr�n paketet om de skall friteras. F�r att anv�nda dem i soppor b�r de bl�tl�ggas i varmt vatten.

Risnudlar (Rice noodles): Ungef�r som glasnudlar men lite bredare och tjockare. Den variant som f�rpackas v�tt (anv�nds oftast i soppor) �r �nnu bredare och tjockare.

�ggnudlar (Egg noodles): Dessa tillverkas av vetemj�l med tillsats av �gg. Anv�nds i soppor. De finns i olika bredder. Vissa varianter s�ljs f�rska och andra enbart som torkade.

Ostrons�s
Ostrons�s g�rs p� ostron och soja, men smakar �nd� inte fisk. S�sen �r brun och har en salt, lite stickande smak och �r mycket viktig i thail�ndsk och vietnamesisk matlagning. man anv�nder den som s�lta, p� samma s�tt som soja anv�ndsi indonesien.

Rambutan
Rambutan �r en mycket njutbar frukt som �ts rakt av. Fruktk�ttet �r vitt och saftigt. Siagians L.M s�ljer rambutan som �r f�rdigskalade och med en liten ananasbit instoppad (som ersatt k�rnan i frukten). Skalet ser annars ut som en r�d h�rbuske och d�rav har frukten f�tt sitt namn (rambut betyder h�r p� Indonesiska). Smaken �r uppfriskande och p�minner n�got om fl�der. Rambutan v�xer i Sydostasien och fr�mst i Indonesien, �ret om.

Ris
Ris �r, efter vete, det mest odlade s�desslaget i v�rlden. De mest popul�ra rissorterna �r Jasminris och Basmatiris. B�da sorterna �r vitt l�ngkornigt polerat ris med aromatisk smak. Jasmin, som betyder v�ldoftande, odlas i Thailand och har en speciell smak och arom. Jasminriset blir klibbigt n�r det kokats (tar ca 18 minuter) och kan d�rf�r l�tt �tas med pinnar. Basmatiriset, som odlas i norra Indien och Pakistan har en n�tliknande smak och blir klibbfritt n�r det kokas (tar ca 12 minuter). Riset blandas ofta med olika kryddor vid tillagning f�r att f�rh�ja dess aromatiska egenskaper.

P� r�ris sitter grodden kvar, vilket g�r att det har en betydligt h�gre vitamin- och mineralhalt �n vitt ris. Det �r dessutom fiberrikt. Den karakt�ristiska smaken g�r att den inte passar s� bra till milda r�tter. F�r allra b�sta resultat, b�tl�gg riset �ver natten.

Vildriset �r kolsvart, och �r egentligen inte alls ett ris, utan fr�n av ett n�rbesl�ktat gr�s som ursprungligen v�xte vilt i USA och var en viktig r�vara i Indianernas matkultur. Tack vare sin kraftiga, n�taktiga smak, g�r sej vildris b�st tillsammans med vitt ris. Det kokas dock separat, och bl�tl�gges helst i tv� timmar f�re kokning.

Avorioris �r en knubbig, italiensk rissort som �r behandlad enligt en speciell metod f�r att pressa "silverhinnans" vitaminer och mineraler in i sj�lva risk�rnan. Avorioris �r luftigare och klibbar mindre �n obehandlat ris, och eftersom det inte h�rdnar n�r det kallnar passar det bra till sallader, puddingar och risotto.

Salak
Salak har sitt ursprung i Malaysia och Indonesien och v�xer i stor skala p� sl�ttlandet runt Jakarta. Salak �r en palm. Frukterna �r �ggformade, ofta med spetsig topp. De har tunt, r�dbrunt, gl�nsande och fj�lligt skal och kallas ibland f�r orm�gg. Fruktk�ttet �r fast, gulvitt, torrt och omger 2-4 stora m�rkbruna k�rnor. Smaken �r s�tsyrlig. Omogna frukter har str�v, syrlig smak. Salak b�r f�rvaras svalt och s� kort tid som m�jligt.

Sesamolja
Sesamoljan �r gjord p� pressade sesamfr�n. Den �r egentligen inte bra att steka i, med den �r mycket god att blanda i wok-s�ser, eller som smaks�ttare i s�ser och soppor.

Sichuan (Sischuan, Hunan och Yunnan)
I Sichuan �r maten ofta kryddat med chilipeppar och andra kryddor och best�r av mycket frukt, gr�nsaker och f�rsk fisk. Ris �r basen i alla m�ltider. Typiskt f�r Sichuank�ket �r att man kombinerar flera tillagningsmetoder. Anka h�rifr�n �r till exempel f�rst marinerad sedan r�kt, �ngkokad och slutligen friterad.

Wok
Att woka betyder att man steker sm� m�ngder mat mycket hastigt, s� att till exempel gr�nsaker blir heta och tillagade men beh�ller sin krispighet. Tillagningstiden i woken �r kortare�n en vanlig stekpanna, och kr�ver mindre olja. Om du vill steka i wok, m�ste du ha en riktig wokpanna, med stor bottenplatta och sluttande kanter. Har du en elektrisk spis v�ljer du en wok med platt botten. Till gasspis passar en rund botten b�ttre. Allt f�r att v�rmen ska f�rdela sej s� j�mt som m�jligt.

Gado-Gado Sallad

Satay