Närradio

Närradio lagar och avtal:

Bulvanföretag.

Närradions kommersialisering en fråga för regeringen.

Närradions riksorganisation (NRO) har uppmärksammat att det bildats bulvanföreningar, som inte är ute efter att sända närradio, utan att tjäna maximalt med pengar. Som exempel nämner NRO i skrivelse till kulturministern de "föreningar ", som söker sändningstillstånd på nio orter främst i Västsverige. De har alla samma adress i Göteborg och bakom står en och samma person. NRO anser att lagstiftningen behöver förändras så att spelreglerna blir tydliga mellan de olika radioformerna - närradio respektive privat lokalradio.

Möjligtvis är det reklamreglerna som behöver förändras. NRO är angelägen om att närradion finns kvar som media för föreningslivet och vill veta om kulturministern tänker göra något i denna fråga.

SFS 1996:844 kap 4.

4-kap. Närradio

1-§ Med närradio avses lokala ljudradiosändningar för
föreningslivet.

2-§ Om en sammanslutning som kan få tillstånd
enligt 4-§ så önskar och det är tekniskt möjligt, skall det finnas en
möjlighet att sända närradioprogram i en kommun. Om det finns
särskilda skäl får det samtidigt sändas mer än ett närradioprogram i
kommunen.

Sändningsområden för närradio skall ha en diameter
på cirka tio kilometer. Radio- och TV-verket får i särskilda fall
besluta om större sändningsområden. Utanför storstadsområdena bör det
eftersträvas att sändningarna kan tas emot i hela kommunen.

3-§ Radio- och TV-verket bestämmer vilka som får sända närradio och
under vilken tid sändningarna får ske.

Tillstånd att sända närradio gäller för viss tid.

Sändningstiden skall så långt det är möjligt fördelas enligt de
sökandes önskemål. Om deras önskemål inte kan förenas, skall förtur
ges åt den sökande som bedöms ha störst intresse av att få sända vid
en viss tidpunkt. Beslut om sändningstid gäller tills vidare, dock
längst för ett år. Radio- och TV-verket får ompröva ett beslut om
fördelning av sändningstid, om det finns särskilda skäl.

4-§ Ett tillstånd att sända närradio kan ges endast till följande
juridiska personer:

1. -Lokala ideella föreningar som bedriver verksamhet
inom sändningsområdet.

2. Lokala ideella föreningar som har bildats för att i närradio
sända program som ett led i den verksamhet som en riksorganisation
bedriver inom sändningsområdet.

3. Församlingar inom Svenska kyrkan.

4. Obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och
högskolor.

5. Sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde
för gemensamma närradioändamål (närradioföreningar).

Lokala ideella föreningar som avses i 1 och 2 får meddelas tillstånd
att sända närradio endast om föreningsverksamheten har bedrivits i
sändningsområdet i minst ett år före dagen för ansökan om tillstånd.
Om det finns särskilda skäl får ett tillstånd ändå meddelas.

5-§ Tillstånd att sända närradio får ges först efter det att
sammanslutningen har anmält vem som har utsetts till utgivare enligt
yttrande-frihetsgrundlagen.

6-§ Ett tillstånd att sända närradio får inte ges
till någon som har tillstånd att sända lokalradio eller digital
ljudradio.

Sändningstillståndet gäller inte om
tillståndshavaren får tillstånd att sända lokalradio eller digital
ljudradio. Tillståndet att sända närradio upphör då från och med den
dag sändningar får ske med stöd av tillståndet att sända lokalradio
eller digital ljudradio.

7-§ Radio- och TV-verket får besluta att en sändningstid inte får
utnyttjas av någon annan under en tid av högst tre månader, om en
innehavare av tillstånd att sända närradio mot vilken det har riktats
ett föreläggande vid vite enligt denna lag, avstår sändningstid eller
avsäger sig sitt sändningstillstånd.

En sändare för närradio får inte användas för andra
sändningar för vilka det krävs tillstånd enligt denna lag.
4-kap. Närradio

1-§ Med närradio avses lokala ljudradiosändningar för
föreningslivet.

2-§ Om en sammanslutning som kan få tillstånd
enligt 4-§ så önskar och det är tekniskt möjligt, skall det finnas en
möjlighet att sända närradioprogram i en kommun. Om det finns
särskilda skäl får det samtidigt sändas mer än ett närradioprogram i
kommunen.

Sändningsområden för närradio skall ha en diameter
på cirka tio kilometer. Radio- och TV-verket får i särskilda fall
besluta om större sändningsområden. Utanför storstadsområdena bör det
eftersträvas att sändningarna kan tas emot i hela kommunen.

3-§ Radio- och TV-verket bestämmer vilka som får sända närradio och
under vilken tid sändningarna får ske.

Tillstånd att sända närradio gäller för viss tid.

Sändningstiden skall så långt det är möjligt fördelas enligt de
sökandes önskemål. Om deras önskemål inte kan förenas, skall förtur
ges åt den sökande som bedöms ha störst intresse av att få sända vid
en viss tidpunkt. Beslut om sändningstid gäller tills vidare, dock
längst för ett år. Radio- och TV-verket får ompröva ett beslut om
fördelning av sändningstid, om det finns särskilda skäl.

4-§ Ett tillstånd att sända närradio kan ges endast till följande
juridiska personer:

1. -Lokala ideella föreningar som bedriver verksamhet
inom sändningsområdet.

2. Lokala ideella föreningar som har bildats för att i närradio
sända program som ett led i den verksamhet som en riksorganisation
bedriver inom sändningsområdet.

3. Församlingar inom Svenska kyrkan.

4. Obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och
högskolor.

5. Sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde
för gemensamma närradioändamål (närradioföreningar).

Lokala ideella föreningar som avses i 1 och 2 får meddelas tillstånd
att sända närradio endast om föreningsverksamheten har bedrivits i
sändningsområdet i minst ett år före dagen för ansökan om tillstånd.
Om det finns särskilda skäl får ett tillstånd ändå meddelas.

5-§ Tillstånd att sända närradio får ges först efter det att
sammanslutningen har anmält vem som har utsetts till utgivare enligt
yttrande- frihetsgrundlagen.

6-§ Ett tillstånd att sända närradio får inte ges
till någon som har tillstånd att sända lokalradio eller digital
ljudradio.

Sändningstillståndet gäller inte om
tillståndshavaren får tillstånd att sända lokalradio eller digital
ljudradio. Tillståndet att sända närradio upphör då från och med den
dag sändningar får ske med stöd av tillståndet att sända lokalradio
eller digital ljudradio.

7-§ Radio- och TV-verket får besluta att en sändningstid inte får
utnyttjas av någon annan under en tid av högst tre månader, om en
innehavare av tillstånd att sända närradio mot vilken det har riktats
ett föreläggande vid vite enligt denna lag, avstår sändningstid eller
avsäger sig sitt sändningstillstånd.

En sändare för närradio får inte användas för andra
sändningar för vilka det krävs tillstånd enligt denna lag.

Reklam i Närradio:

Annonser och reklam

Annonssignatur. Reklam och sådana sändningar som inte är reklam, men

som sänds på uppdrag av någon annan, t.ex. så kallade åsiktsannonser och

informationsmeddelanden, kallas i lagen annonser. Annonserna ska tydligt

skiljas från det övriga programmaterialet genom en särskild signatur, som ska

finnas både före och efter annonssändningen. Granskningsnämnden har i sina

avgöranden lagt särskild vikt vid att försignaturen är mycket tydlig, vilket i

praktiken innebär att ordet ”reklam” eller liknande bör ingå i den.

Annonsmängd. Mängden annonser som får sändas är begränsad. Under

en timme mellan hela klockslag får det sändas högst åtta minuter annonser. Om

sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag får annonser

sändas under högst tio procent av den tiden.

Annonsinnehåll. Nyhetsuppläsare, eller andra personer som spelar en

framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter eller

nyhetskommentarer, får inte uppträda i annonserna. Syftet är att undvika att

reklaminslag förväxlas med nyhetsinslag.

Reklam för alkoholdrycker och tobaksvaror får inte sändas.

Dessa bestämmelser om annonsinnehåll övervakas av Konsumentombudsmannen.

Undantag. Bestämmelserna om reklam gäller inte den reklam som den

sändande gör för sin egen programverksamhet (trailrar) och sådana inslag

behöver därför inte sändas under annonstid (sänds trailrarna under annonstid

räknas de dock in i den totala annonsmängden). Skulle man göra reklam för

annan verksamhet som man bedriver, t.ex. försäljning, gäller dock bestämmelserna.

Reklam och annan annonsering

1 § Före och efter varje sändning av annonser skall det sändas en särskild

signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar. Signaturen

skall i televisionen bestå av både ljud och bild. I sökbar text-TV och i försäljningsprogram

som avses i 5 § tredje stycket skall signaturen alltid vara

löpande, men behöver endast anges i bild.

I fråga om sändningar som regeringen lämnar tillstånd till får regeringen

medge undantag från skyldigheten enligt första stycket och från kravet enligt

6 §.

Med annonser avses reklam samt sändningar som utan att vara reklam

sänds på uppdrag av någon annan.

2 § Av en annons som inte är reklam skall det framgå i vems intresse den

sänds. Om reklamidentifiering finns bestämmelser i 5 § marknadsföringslagen

(1995:450).

3 § I annonser får det inte uppträda personer som spelar en framträdande roll

i program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.

5 § Annonser får sändas högst åtta minuter under en timme mellan hela

klockslag. I TV-sändning får denna tid dels under sändningstiden mellan

klockan 19.00 och 24.00 dels i rena undantagsfall, utsträckas till högst tio

minuter. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag får

annonser sändas under högst tio procent av den tiden.

Annonser får i en TV-sändning sändas under högst tio procent av sändningstiden

per dygn.

Programtjänster som uteslutande är avsedda för program där publiken

erbjuds att beställa varor eller tjänster (försäljningsprogram) får trots vad som

sägs i första och andra stycket sändas i televisionen. Med programtjänst avses

ett samlat utbud av program som sänds under en gemensam beteckning.

Utöver vad som följer av 6 kap. 9 § skall programtjänstens beteckning anges i

början och i slutet av sändningen. (Lag 1997:335).

8 § Om ett program som inte är en annons helt eller delvis har bekostats av

någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten eller som framställer

audiovisuella verk (sponsrat program), skall på lämpligt sätt i början

och slutet av programmet eller vid ettdera tillfället anges vem eller vilka

Att sända närradio

bidragsgivarna är. I sökbar text-TV skall ett sådant meddelande lämnas

löpande. Sådana uppgifter behöver inte omges av signatur på det sätt som

anges i 1 § första stycket och skall inte räknas in i den annonstid som anges i

5 §.

Ett program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer

får inte sponsras.

9 § Bestämmelser om förbud mot reklam för alkoholdrycker och tobaksvaror

finns i 4 kap. alkohollagen(1994:1738) och i tobakslagen (1993:581). Ett

program får inte sponsras av någon vars huvudsakliga verksamhet gäller

tillverkning eller försäljning av alkoholdrycker eller tobaksvaror. (Lag

1999:1009).

12 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för sådan reklam som den

sändande gör för sin programverksamhet.

Reklam är tillåtet att ha i ett program. Reklamtiden är max åtta minuter av en timme. Om man inte sänder en hel timme får man sända reklam max 10% av sändningstiden. Reklamtiden för egna program räknas inte in i dessa tider. Innan reklamen sänds måste man ha en signatur som tydligt talar om att detta är någonting som man får betalt för att sänd. En person som är nyhetsuppläsare på stationen får inte medverka i reklaminslagen eftersom man då kan tro att det är en nyhetsuppläsning.

Sponsring

Ett program är sponsrat om det helt eller delvis har bekostats av någon annan

än den som bedriver en sändningsverksamhet eller är annan programproducent.

Sponsringsmeddelande. Om ett program är sponsrat ska den sändande

före eller efter programmet på lämpligt sätt upplysa publiken om vem sponsorn

är. Om man vill kan sponsringsmeddelandet lämnas vid båda tillfällena. Dessa

meddelanden är visserligen att anse som reklam men behöver inte omges av

den särskilda signaturen för annonser.

Enligt Granskningsnämndens praxis är det tillåtet att i stället för sponsorns

namn ange namnet på sponsorns produkt. Nämnden har även ansett att det i

när- och lokalradio är tillåtet att sända sponsringsmeddelandet i form av en

kort identifikationsjingel för sponsorn, d.v.s. en så kallad ljudlogotyp, förutsatt

att den inte innehåller några andra upplysningar än sponsorns eller produktens

namn. Granskningsnämnden har nämligen ansett att ett sponsringsmeddelande

som t.ex. innehåller en slogan eller sponsorns telefonnummer är otillåtet. Det

saknar då betydelse om sponsorn låtit inregistrera t.ex. en slogan i sitt varumärke.

Sponsringsförbud. Nyheter och nyhetskommentarer får inte sponsras. Den som

har som sin huvudsakliga verksamhet att tillverka alkoholdrycker eller

tobaksprodukter kan inte vara sponsor.

För mer information om sponsring (se ”Vad är ett program?” s. 18).

Otillbörligt gynnande av kommersiella intressen

Otillbörligt gynnande. Reklam och andra annonser ska som nämnts skiljas

från det övriga programinnehållet genom den särskilda annonssignaturen. I

det vanliga programmaterialet får det inte förekomma reklammeddelanden

eller annan marknadsföring. I lagen sägs att ”program som inte är reklam får inte

på ett otillbörligt sätt gynna kommersiella intressen”.

Informations- eller underhållningsintresse. Det är alltså otillåtet att

gynna kommersiella intressen när det sker på ett otillbörligt sätt. För att ett

gynnande inte ska vara otillbörligt kan man något förenklat säga att den nytta

som ett företag har av att nämnas i sändningen ska motsvaras av ett tydligt

informations- eller underhållningsintresse hos publiken. Ju mindre informationseller

underhållningsintresse som föreligger i ett visst fall, desto mindre är

också det gynnande – d.v.s. den grad av fokusering på ett varumärke eller

företagsnamn – som kan tillåtas. Omvänt gäller att en högre grad av fokusering,

och därmed gynnande, kan accepteras om informations- eller

underhållningsintresset är betydande. Att lyssnarna ibland tycker att reklaminslag

är informativa betyder självklart inte att kravet på ett informationsintresse

är uppfyllt. Det har inte heller någon betydelse för underhållningsintresset

om programmet är populärt och har många lyssnare. Det är gynnandet,

omnämnandet av företaget, som ska vara motiverat.

Sponsring av ett program innebär att det är någon annan som helt eller delvis betalar sändningskostnaderna för programmet. Sponsringen skall sändas i början och slutet av programmet. Det enda som får sägas i sponsringen är företagets namn eller produkt, ingen slogan eller telefonnummer. Företag som tillverkar sprit eller tobak får inte sponsra ett program.

Hosted by www.Geocities.ws