Och Mose �ngrade sig att han hade krossat tavlorna, men Gud tr�stade honom s� s�gande: �Var inte bedr�vad �ver de f�rsta tavlorna. De inneh�ll bara de tio budorden, medan de tv� tavlorna som jag nu skall sk�nka dig inneh�ller ocks� halakhot, midrash och haggadot.
(Exodus Rabba 46:1)
Och bra s�, s�ger jag, ty som en f�ljd h�rav har jag �tminstone haft tillr�ckligt med prim�ra k�llor att bl�ddra under min forskning: halakha f�rst och fr�mst samlad i de 32 band av Talmud (vilka fyller en och en halv hyllmeter i mitt arbetsrum), midrash f�rst och fr�mst samlad i de rabbinska tids�lderns midrashverken, vilka �r �ver tjugo till antalet men varav 12 figurerar i min bok samt haggadot, uppbyggande ber�ttelser med en andlig eller moralisk tyngdpunkt, som vi nu hittar utspridda �verallt i den h�r tidiga judiska litteraturen.
L�t oss nu plocka fram det mellersta av dessa tre ord: midrash, eftersom min forskning, dokumenterad i boken som i dag granskas, h�r till midrashforskningens gren inom judaistiken. Med midrash har vi att g�ra n�r de tidiga judiska bibelutl�ggarna, s�som Rabbi Aha ovan, funderar �ver den djupaste betydelsen av den radikala �tg�rden utf�rd av Mose vid bergets fot och f�rs�ker att f�rklara hur gudsmannen �verhuvudtaget kunde agera som en hetsporre. Midrash �r det tidiga judiska s�ttet att l�sa och tolka Skriften. N�gra forskare tycker att den �r en litter�r genre, andra � till vilka �ven jag �r ben�gen att ansluta mig � ser saken i ett bredare perspektiv och tycker att det n�rmast borde definieras som en attityd inf�r en sakral text. Ordet betyder helt enkelt �s�kande� (verbet darash som ligger i grunden, betyder �s�ka�) och det �r just vad det �r fr�gan om: man n�jer sig inte med det budskapet som vid f�rsta blicken �ppnar sig f�r l�sarens �syn utan s�ker den djupare sanningen mellan raderna, i textens luckor och i dess egendomliga drag, allm�nt sagt bakom textens ofta alltf�r icke-informativa yta. F�r l�nge sedan definierade en av midrashforskningens f�der, Geza Vermes, tv� mekanismer som producerar midrash: tidens utmaningar (historiska omv�lvningar, kriser, konkurrerande tolkningstraditioner osv.) st�ller fr�gorna och med dessa fr�gor g�r tolkaren till bibeltexten f�r att d�r s�ka svar. Detta kallade Vermes f�r �till�mpad exeges�. Kanske i det exempel som vi behandlade ovan s�g vi just denna mekanism i verksamhet: den tidiga kristna kyrkan med sin provokativa l�sning av samma text hade utmanat synagogan, och f�rm�tt den tidiga judiska midrashisten att �ppna sina bokrullor, l�sa dem genom p� nytt � och n�gonting nytt hade �ppnats � den h�r g�ngen helt enkelt en visshet om att F�rbundet inte annullerades i och med att f�rbundstecken blev s�nderslagna, nej, utan tv�rtom, Guds fadersk�rlek omfamnade folket �nnu starkare s� att han ville ge dem b�ttre lagtavlor.
Men vad h�nde egentligen, enligt midrashen, vid Sinaibergets fot? Det beh�vs ingen Barnabas eller Origenes f�r att en tidig judisk l�sare kan b�rja fr�ga efter det egentliga h�ndelsef�rloppet. Det r�cker att texten �r outt�mlig � och vilken text inte skulle vara det � eller oklar, eller att den �r k�nsloladdad eller tycks strida mot andra texter eller det allm�nna bibliska budskapet. D� b�rjar man s�ka efter signaler som skulle kunna leda tolkaren bakom den f�ordiga ytan. Detta kallar Vermes f�r �ren exeges�. N�stan varje bibeltext, n�r man l�ser den med ett f�rstoringsglas plus med midrashiska gla�gon, �r full av �invitationer� till djupare exeges, s�kande, midrash. Ni kan g�ra ett experiment: Sl� upp i kv�ll t.ex. Ex 32, eller kanske ber�ttelsen om utt�get ur Egypten (Ex 12 och fram�t), l�s varje sv�ng i intrigen med eftertanke, och t�nk p� det hur litet vi i sj�lva verket f�r veta. Det m�ste ha h�nt mycket mer. Det har varit tusentals m�nniskor inblandade, s� att m�nga processer har varit i g�ng samtidigt, och vi f�r bara veta konturerna och vissa huvudpunkter genom bibeltexten.
Forts�tt