|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ordf�rklaring | Poesivandring | |||||||
| Vad har varit mest framg�ngsrikt? | ||||||||
| Att vara arier och att bomba och er�vra v�rlden har varit mest framg�ngsrikt f�r oss som grupp. Arierna �r egentligen inte s� framg�ngsrika inom kultur och har egentligen ett entonigt spr�k. Arierna har sv�rt f�r att nyanserat uttrycka sig utan att d� bli tvungna till att anv�nda ett alldeles f�r sofistikerat spr�k. Vi �r egentligen r�tt s� d�liga p� s�dant som grupp som vi f�r individerna p�st�r �r bra.� Men den vita samh�llsklassen styr v�rlden vilket betyder att v�r strategi som grupp �r den b�sta f�r gruppen i enlighet med Evolutionsteorin. Vi har dem st�rsta m�jligheterna eftersom ekonomin ger en grundtrygghet �t oss alla. Vi kan klara av st�rre olikheter inom gruppen eftersom ekonomin hos oss garanterar oss ett visst v�lm�ende. P� detta s�tt �r det ocks� hos de olika samh�llsklasserna. | ||||||||
| I arbetarklassen �r det fattigt och m�nga konkurrerar om dem sm� m�jligheterna till lycka f�r sig sj�lva och sina efterkommanden. Att vi �rver helst pengar av v�ra f�r�ldrar betyder att det �r viktigt f�r dina efterkommanden att du har egendomar sj�lv. Om du inte har pengar s� �r livet h�rt f�r dig och dina barn kan f�rv�nta sig s�mre m�jligheter �n andras barn till ett bra liv.� Det har visat sig att barn som �r extra smarta (genier) beh�ver komma fr�n l�gre eller �vre medelklassen f�r att lyckas bli n�got. St�det inom arbetarklassen �r inte lika bra f�r dessa barn som inom dessa h�gre grupper i samh�llet, kanske beroende p� att inom dem h�gre samh�llsklasserna kan man st�dja barnen p� ett b�ttre s�tt p� grund av mer resurser. Mer resurser ger mer inflytande och mer makt samt en h�gre form av kunskap. Det �r givetvis b�ttre att tillh�ra eller f�das i de h�gre samh�llsklasserna �n i den l�gre arbetarklassen. Uppfostran betyder h�r ett kulturellt �verf�rande av kunskap som de h�gre samh�llsklasserna har mer av �n den l�gre arbetarklassen. | ||||||||
| N�r det beh�vs arbetare s� �r det b�st att vara av arbetarklass och n�r det beh�vs datatekniker s� �r det b�st att vara av den l�gre medelklassen. Du kan i enlighet med uppfostran och psykologi om denna uppfostran inte f�r�ndra dina m�jligheter. Visst sker f�r�ndringar och visst m�ts vi �ver klassgr�nserna men �nd�, f�r�ndring av din sl�kts uppfostringspedagogik kr�ver kanske hundratals �r av f�r�ndring mentalt. Om du som individ skulle snabbt f�r�ndras inneb�r detta oftast ett annorlundaskap vilket inneb�r utfrysning fr�n din egen grupp, sl�kt. H�r kan po�ngteras att arbetarklassen har sv�rare f�r f�r�ndringar hos sina egna, �n de andra �vre samh�llsklass�rklasserna har med f�r�ndringar hos sina egna. De �vre samh�llsklasserna har en h�gre tolerans f�r olikheter inom sin grupp antagligen beroende p� b�ttre ekonomiska f�ruts�ttningar �n den l�gre klassen. S� m�jligen beror detta p� att kampen om f�dan inte �r lika p�taglig i Kungahuset som hos familjen Svensson. | ||||||||
| P� detta s�tt �r det mer m�jligt att anpassning av rasen homo sapiens sker i det �vre skiktet (och dessutom �verlever) �n hos det l�gre. Vad som sedan �r b�st best�mmer vi sj�lva som grupp. �r det mer f�rm�nligt att f�rst� Filosofi och Matematik �n att producera produkter och utf�ra enklare sysslor s� kommer homo sapiens att anpassa sig till det f�rm�nligare. | ||||||||
| Detta kan vi redan uppleva som uppfostran. Uppfostran har givit oss en barri�r som �r sv�r att enkelt �verkomma. Du kan inte uppfostra och ge samma m�jligheter f�r dina barn som andras och detta beroende p� din egen situation och livsmilj�. Du kan �verkomma sj�lva livsmilj�n som s�dan men inte sj�lva uppfostran i sin helhet. Du vet inte som arbetarklass vad som �r viktigt f�r medelklassen och om du vet s� kan du �nd� inte uppfostra dina barn p� ett s�dant s�tt enligt psykologi. | ||||||||
| H�r propagerar jag inte f�r n�gon politik! Program som Adolf Hitler propagerade f�r skulle inte kunna inneb�ra det Adolf Hitler �nskade uppn�. Evolutionen g�r l�ngsamt och sker i samexistens med milj�n och oss sj�lva. Det vi tycker som bra �r det vi slutligen f�r fram, men �ver betydande tidsepoker! Evolutionens slutm�l verkar vara att individer inom vissa grupper inte l�ngre ska kunna �verbrygga klyftan till andra inom samma d� kanske st�rre eller mindre grupp. D� har evolutionen uppn�tt sin h�jdpunkt. F�rdelen �r d� total! | ||||||||
| Islam samt andra Religi�sa organisationer mots�tter sig ibland evolutionen som bluff. Gud ser ut som en APA tycker dem. Javisst g�r han (om nu Gud �r en han eller ett k�n) om han skapade den f�rsta m�nniskan efter sin avbild. Och som ni ocks� uppt�cker i mitt resonemang, det finns ingen kristen eller Islamsk etik och moral i denna roffarv�rld. Nej, besegra andra f�r dina efterkommandes r�tt! D� har du s�krat dina efterkommandes framtid. Roffa inte sj�lv utan som nation eller ras f�r d� har du helt r�tt att roffa. P� detta s�tt kan man p�st� att evolutionsteorin �r en bluff eller konspiration av ett g�ng Ariska r�vare. | ||||||||
| Men h�r kan jag i all enkelhet f�rklara att Religionen sj�lv �r en f�rklaring av v�r v�rld och oss sj�lva. Religionen blev gammal n�r evolutionsteorin kom till v�rlden. Med all enkelhet s� kan man med hj�lp av evolutionsteorin f�rklara sv�ra samh�lliga samband p� ett s�dant h�r enkelt och trevligt s�tt. Envist �vertygande tycker jag, Vad tycker ni? | ||||||||