artikel10

Medicinsk Vetenskap vid Karolinska Institutet Nr 4 2005
Text Ann-Marie Dock

M�ttlig tr�ning har positiva effekter p� patienter med myosit, en familj inflammatoriska sjukdomar som fr�mst drabbar muskler och hud. Patienterna k�nner sig starkare och m�r b�ttre.

Sjukdomen kommer ofta smygande. Patienten k�nner sig allt tr�ttare med tilltagande svaghet i musklerna. M�nga patienter f�r lungfibros och en del besv�ras ocks� av muskelsm�rta. Ibland svullnar huden, s�rskilt �ver knogar och runt �gonen. Polymyosit och dermatomyosit �r b�da kroniska sjukdomar, som man �nnu inte vet orsaken till. Av namnet "poly" f�rst�r man att polymyosit drabbar m�nga olika muskelgrupper - framf�r allt i axlar, armar, ben men �ven h�nder. Mer s�llan sl�r sjukdomen till akut men patienten m�ste d� snabbt f� v�rd eftersom andningsfunktionen kan sl�s ut.
Tidigare har patienter med myosit avr�tts fr�n att tr�na eftersom man befarat att inflammationen d� skulle f�rv�rras. Forksning vid Karolinksa Institutet har dock visat att patienter med dessa sjukdomar tv�rtom m�r b�ttre av tr�ning. �ven en ganska m�ttlig s�dan p�verkar styrka och uth�llighet och patienterna rapporterar att deras livskvalitet klart f�rb�ttrats.

Helene Alexanderson �r sjukgymnast vid reumatologkliniken p� Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. F�r n�gra �r sedan presenterade hon i sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet resultaten fr�n de tr�ningsprogram hon utvecklat f�r patienter med dessa sjukdomar. Hon har ocks� tagit fram tv� utv�rderingsinstrument, specifika f�r myositpatienter, och med vars hj�lp man kan m�ta muskul�r uth�llighet och i vilken utstr�ckning patienten begr�nsas i sina dagliga aktiviteter.
- Patienterna remitteras vanligtvis till kliniken av l�kare p� v�rdcentralen f�r att f� r�tt diagnos. De behandlas sedan med h�ga doser kortison och en kombination av ett par olika immund�mpande l�kemedel. N�gon m�nad efter insatt behandling b�rjar vi med l�tt till m�ttlig tr�ning som patienten oftast kan utf�ra hemma, ber�ttar Helene Alexanderson.
Efter de tre f�rsta m�naderna erbjuds patienten anna form av tr�ning som till exempel bass�ngtr�ning. Denna sker i grupp p� kliniken. D�r finns ocks� tillg�ng till motionscyklar, redskap f�r styrketr�ning med mera.
- Vi g�r regelbundna uppf�ljningar av patienterna och m�ter d� kondition, styrka, uth�llighet och balans. Nydebuterade patienter f�ljs upp var tredje m�nad.

F�r att st�lla diagnos kr�vs flera olika unders�kningar. Bland annat tas en muskelbiopsi fr�n l�ret - en liten bit muskel tas ut - f�r att unders�ka muskelfibrerna. Via ett s�rskilt test unders�ks nervledningsf�rm�gan (f�r att utesluta neurologisk sjukdom) och man m�ter muskul�r uth�llighet och styrka. Blodprover tas d�r man tittar p� inflammationsmark�rer.
Runt patienten skapas ett team av l�kare, sjuksk�terska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Patienterna f�ljs upp p� kliniken, oftare i b�rjan och sedan minst en g�ng om �ret.

Det hemtr�ningsprogram Helene Alexanderson har tagit fram och utv�rderat vetenskapligt �r det f�rsta i sitt slag. Dat kan anv�ndas b�de av nyinsjuknade patienter och av dem med kronisk sjukdom. Det �r designat s� att det �r avpassat f�r de muskelgrupper som beh�ver s�rskild tr�ning och med tanke p� muskelsvaghet. �ven ett mer intensivt styrketr�ningsprogram utv�rderades med positiva effekter p� muskelfunktion utan tecken p� �kad inflammation i musklerna.
-Alla patienter beh�ver tr�na flera g�nger i veckan Det kan r�cka med en kvart f�ljt av en kvarts promenad. F�r att orka med �r det viktigt att ha en fungerande medicinering. Muskelfunktionen f�rb�ttras initialt tack vare medicinen och styrkan och uth�llighet kan i sin tur f�rb�ttras med ytterligare tr�ning, s�ger Helene Alexanderson.
Trot att de flesta patienter svara positivt p� behandling utvecklar det stora flertalet best�ende funktionsneds�ttningar. F�r att ta reda p� vad det �r som orsakar muskelsvagheten planeras nu nya studier tillsammans med professor Ingrid Lundberg.
- En teori �r att patienterna har syrebrist i musklerna. Men det kan ocks� finnas andra orsaker som st�rningar i cellernas �mnesoms�ttning. I en kommande studie ska vi unders�ka om tolv veckors tr�ningsprogram kan minska syrebristen och �ka antalet kapill�rer i musklerna. Med hj�lp av mikrodialys kan vi se om det r�der syrebrist genom att m�ta olika �mnen som d� bildas, bland annat laktat, s�ger Helene Alexanderson.

Forskningen �r tv�rvetenskaplig d�r utveckling och utv�rdering av sjukgymnastisk tr�ning utg�r en viktig del. F�r att n� ut med sina forskningsresultat har Helene Alexanderson presenterat dem p� s�v�l nationella som internationella kongresser. Hon har �ven h�llit f�rel�sningar f�r sjukgymnaster runt om i hela landet.