Vi blev inseminerade den 30/3-1999 och fick veta att om det lyckas s� kan man se det om 14 dagar och annars kommer mensen. Men g�r helst ett test p� MVC efter 3 veckor. Vi best�mde att vi skulle testa mitt emellan allts� ungef�r efter 2,5 veckor. Men n�r den 14:e dagen kom allts� den 13/4 s� kunde jag inte h�lla mig utan gjorde ett test. Och det visade svagt bl�tt. Yes, POSITIVT!! Att jag inte lyckades v�cka den nyss somnade sambon �r nog ett under. Jag l�mnade testet p� k�ksbordet med en lapp d�r jag skrivit; V�kommen upp lilla PAPPA! och jag hoppades att det skulle synas att det var positivt.
Oron f�r missfall fanns gnagandes l�nge men mildrades n�got n�r de veckor passerat d� vi tidigare f�tt missfall och n�r den oficiella missfalls tr�skeln var passerad. Men jag k�nde inte att jag riktigt kunde gl�dja mig, jag v�gade inte tro p� att vi skulle f� en chans till att bli f�r�ldrar. Vi gjorde vad m�nga f�rd�mmer. Vi tog reda p� vilket k�n Pyret hade. Cassandra gick under namnet Pyret n�r hon var i magen och fick heta det hela tiden �ven n�r f�rlossningspersonalen f�rs�kte pressa fram vad hon skulle heta s� h�ll vi fast vid Pyret tills hon var f�dd, kanske strax innan d� den f�rl�sande personalen var m�nskligare och gick att prata med. Vi hade best�mt att hon skulle heta Cassandra Veronica Kristin.
Pyret var en livlig tjej som gillade musik, sparkade i alla fall med i musiken. Supersparkade n�r man �kte bil s�rskilt n�r pappa k�rde, n�r mamma k�rde s� sparkade hon mest n�r man var tvungen att v�xla.
Jag m�dde illa i princip hela graviditeten i vecka 12 var jag tvungen att upps�ka akuten f�r att jag kr�kts upp allt som kom in under 4 dagar och fick dropp. Hade sedan under graviditeten en lugn period p� drygt 3 veckor som jag inte kr�ktes p� en enda g�ng. Annars s� kr�ktes jag upp frukosten och ibland �ven middagen hela graviditeten. Ibland undrade jag faktiskt om jag verkligen var gravid och inte bara hade maginfluensa men s� var det inte. I �vrigt m�dde jag nog som de flesta ganska bra, visst b�ckensm�rtor men dom var uth�rdliga. D� var det nog v�rre med att br�sten l�ckte fr�n ungef�r 5:e m�naden, det var jobbigt.
Hade en j�tte bra barnmorska som jag gick hos och kommer att g� hos under kommande graviditet.
N�r jag kom till henne den 15/12 s� hade jag m�tt lite mer d�ligt �n tidigare och blodtrycket var h�gt, urinen visade sp�r p� �ggvita och huvudv�rk med yrsel. Sp�ren och yrseln hade jag haft redan en vecka innan men nu var ju huvudv�rken v�ldsam och blodtrycket v�ldigt h�gt. S� min BM ringde f�rlossningen och ber�ttade hur det l�g till med missfallen, inseminationen och att inget fick g� snett. Dom sa att jag var s� v�lkommen att komma s� snart jag ville. Jag och sambon var d�r inom en halv timme. Vi blir mottagna av en barnmorska som var s� snorkig och otrevlig som sa att hon inte kunde f�rst� varf�r vi var d�r! -Va, man undrar ju om hon inte kunde l�sa och dessutom hade fel p� h�rseln. Eftersom jag h�rt min barnmorskas samtal och l�st i journalen. Hon ifr�gasatte hur min BM m�tt blodtrycket och sa h�nande att hon minsann skulle f� ner det. Och visst det lyckades hon med men jag m�dde ju inte b�ttre f�r det. L�karen jag fick tr�ffa vill jag aldrig tr�ffa igen inte f�r vad som h�nde denna kv�ll kanske men det som h�nde efter f�rlossningen. L�karen undrade om det gjorde ont p� ett st�lle under revbenen men det gjorde det inte s� jag sa nej. Hon var �nd� lite bekymrad �ver yrseln och huvudv�rken s� det togs toxic prover, det �r prover som visar om man har havandeskapsf�rgiftning. Det visade att jag hade en lindrig s�dan. Och fick en tid f�r bes�k p� Special MVC den 17/12. Jag uppfattade det som att alla prover som togs den 15:e skulle tas d� ocks�.
