K�lla: Ahlmark, Per; Det �ppna s�ret, (Timbro 1997).

I och f�r sig tycker jag att det �r ointressant att r�kna offer och utse en m�rdarvinnare, men det ger �nd� en tydlig bild �ver hur skenhelig hela debatten om nazismen �r. Nazisterna var faktiskt inte de enda som br�t mot de m�nskliga r�ttigheterna. De var inte ens b�st p� det! Sedan kan man ju se det som or�ttvist mot HitlerTyskland eftersom de inte hade lika l�ng tid p� sig som kommunisterna att d�da m�nniskor. Per �r d�dade kommunistryssarna enbart cirka 886 000 m�nniskor medan HitlerTyskland hann med cirka 1,8 miljoner m�nniskor per �r. Vem som �r m�rdarvinnare beror allts� p� hur man r�knar. Jag vill ocks� betona att jag �r lite kritisk till hur man har r�knat ut detta, om man tar med alla nationalist- och fascistregimer och summerar kanske det blir mer �n kommunisternas offer. F�r vi f�r inte gl�mma att det inte �r exakta siffror, det �r uppskattningar. Men det f�religger absolut inga tvivel om att det handlar om v�ldigt h�ga siffror f�r b�da ismerna. S� jag tycker att vi ska behandla kommunismens offer p� samma s�tt som vi behandlar nazismens.

Jag tycker att det �r helt okey att skilja p� nazismen som en ond ideologi och kommunismen som en god ideologi med tanke p� vad som f�respr�kas. Men om man ser till konsekvenserna av b�da dessa ideologier �r slutsatsen solklar. Kommunismen fungerar inte i verkligheten eftersom m�nniskor �r obotliga egoister. D�rf�r �r kommunismen lika farlig som nazismen.

S� n�r ska d� Sverigedemokraterna bli lika mycket accepterade som V�nsterpartiet? Aldrig s�ger v�l den politiskt korrekte. Men i en demokrati b�r v�l alla f� komma till tals? Tyv�rr har vi blivit s� bortsk�mda av demokratin s� att vi har gl�mt bort detta och d�rf�r utvecklat en skendemokrati. Jag f�resl�r att alla makthavare l�ser John Stuart Mills bok "Om friheten" s� att de kan f�rs�ka hitta tillbaka till den riktiga demokratin igen. Den demokrati som vi har idag �r enbart marginellt b�ttre �n en diktatur.

Mitt svar p� min retoriska fr�ga �r: nu p� en g�ng! Sverigedemokraterna �r snart klar med sin pr�voperiod. V�nsterpartiet bytte namn 1990 fr�n VPK till V�nsterpartiet medan Sverigedemokraterna startades 1988. �r 1995, n�r Mikael Jansson blev partiledare, b�rjade Sverigedemokraterna rensa bort den skit de har haft i bagaget sedan starten. V�nsterpartiet b�rjade, som sagt var, 1990 och blev inte klara f�rr�n 2000 (om de nu �verhuvudtaget �r klara �n) d� de antog ett nytt partiprogram som tog bort m�nga rester fr�n kommunisttiden. Fortfarande vill de avskaffa kapitalismen. Men hur de ska g�ra det f�rklaras v�ldigt luddigt och sv�vande genom att h�nvisa till en l�ng process. Samma sv�vande svar ger taktiska Sverigedemokrater n�r de f�r fr�gan om vad de ska g�ra med de invandrare som finns i Sverige.

Men om vi, f�r att vara sn�lla, utg�r fr�n 1990 blev V�nsterpartiet allm�nt accepterade n�gon g�ng 1998 d� de fick mycket mer st�d �n vad de haft p� v�ldigt l�nge. F�re detta �rtal har de svajat vid fyraprocentsp�rren. Det tog allts� V�nsterpartiet ungef�r �tta �r att bli riktigt rumsrena. Rumsrena har ju detta parti alltid varit eftersom de har f�tt tala fritt i tv-debatter och i politiska intervjuer vilket Sverigedemokraterna v�ldigt s�llan har f�tt. Om vi ska anv�nda samma logik med Sverigedemokraterna b�r de bli rumsrena 2003. Men detta �r ett i v�rsta fall scenario eftersom jag utgick fr�n 1990 och inte fr�n 2000. F�rutom detta b�r man ta h�nsyn till att n�sta mandatperiod �r mellan 2002 - 2006. Ett alternativt s�tt att se detta p� �r att utg� fr�n n�r nazismen gick ur modet, dvs. 1945 samt fr�n n�r kommunismen gick ur modet, dvs. 1989. Utifr�n denna synvinkel blir det �nnu mer of�rklarligt att V�nsterpartiet �r rumsrena medan Sverigedemokraterna inte �r det. Av den anledningen tycker jag att vi ska vara gener�sa nog att l�ta Sverigedemokraterna f� g�ra sin r�st h�rd utan n�gra odemokratiska p�hopp. Eller saknar vi liberaler argument f�r v�ra st�ndpunkter?

K�llor:
Larsson, Stig., Ekman, Mikael: Sverigedemokraterna - Den nationella r�relsen, Ordfront/Expo, Sthlm, 2001

Ahlmark, Per; Det �ppna s�ret, (Timbro 1997).

Lindqvist, Hans: Men det regnar ju i Moskva! - Den svenska ultrav�nsterns relation till Sovjetunionen, Natur och Kultur, Bor�s, 1992

V�nsterpartiets hemsida

Sverigedemokraternas hemsida

Tommy Ryd�n