| Hur Ska Arvet Efter V�ra Demokratiska F�rk�mpar F�rvaltas?
Vissa �mnen �r s� pass tabubelagda att blotta uttalandet av vissa ord f�r oss att med en �cklande k�nsla rygga tillbaka. Visst kan en viss �ckelk�nsla vara befogad och till och med n�dv�ndig. Den dag d� man inte blir illa till mods av mord och v�ldt�kter d� vill inte jag vara kvar p� denna jord. Men denna k�nsla f�r inte g� ut �ver yttrandefriheten, dvs. den frihet alla m�nniskor har i en demokrati. Den r�tt som g�r att m�nniskor f�r tycka och s�ga vad de vill. Visst f�r vi tycka vad vi vill om olika saker, men vi har inte r�tt att moralisera och mobba ut de som tycker annorlunda. �ven extremister ska f� g�ra sin talan h�rd. Men de ska inte r�kna med att de ska f� st� oemotsagda. Jag har en lika stor r�tt att uttrycka mig som en rasist har att uttrycka sig. En huvudregel f�r en bra diskussion och en bra dialog �r att man lyssnar p� varandra och att man tar till sig av varandras argument. S� l�nge man har argument ska man f� tycka vad man vill. Vissa tror att extremister s�som nazister tar �ver samh�llet om vi l�ter dem f� tala ut, men d� har vi verkligen �verv�rderat deras intelligens och/eller underv�rderat allm�nhetens intelligens. Man kan ju f�rvisso dra en parallell till nazityskland, men de f�ruts�ttningar som r�dde d� var extraordin�ra och Hitlers makt�vertagande berodde enbart delvis p� folkets vilja (ca 40 %). Dessutom borde m�nskligheten ha l�rt sig av sina misstag vid det h�r laget. Om inte borde vi inte h�lla oss med s� farliga projekt som demokrati, d� �r det b�ttre med farliga projekt s�som diktaturer eller elitstyren. N�r n�gon n�mner ordet patriotism, nationalism, antifeminism, revisionism eller n�got liknande blir det oftast ett j�vla liv. �ven fast en artikel med rubriken revisionism handlar om en beskrivning av revisionismen eller en kritik av de demokratier som inte till�ter revisionister f�ra sin talan drar man slutsatsen att de �r revisionister och till och med nazister. D� g�r det inte ens att ta dem i hand. D� �r det r�tt att hata utan anledning! Att jag l�ser om nazism och kommunism utan att sj�lv vara nazist eller kommunist verkar vara v�ldigt sv�rt att fatta. F�rvisso �r de flesta revisionister nazister och kommunister men det beh�ver inte betyda att alla revisionister �r nazister och kommunister. Juden, v�nstertoken och konspirationsteoretikern Noam Chomsky f�rsvarar av n�gon outgrundlig anledning revisionister som f�rnekar eller f�rminskar betydelsen av f�rintelsen. Vad hans motiv f�r detta �r kan jag bara ana mig till. Men om Noam Chomsky vore n�got annat �n jude hade den personen f�tt epitetet nazist och antisemit. S� fort n�gon som inte �r jude kritiserar Israel skriker p�beln antisemitism utan att f�rklara betydelsen av begreppet. Om n�gon skriker antiamerikanism till den som br�nner den amerikanska flaggan blir han/hon stolt. Om n�gon skriker antisemitism hamnar man p� defensiven. �r antisemitism lika med judeutrotning? Svar: Nej, inte n�dv�ndigtvis. Tyv�rr sammanfaller ofta dessa tv� fenomen! �r antisemitism lika med judehat? Svar: Kanske. Det �r sv�rt att avg�ra. Man kan hata judendomen utan att hata judar precis som jag hatar kristendomen utan att hata alla kristna. Semitism och sionism (vissa brukar definiera dessa olika begrepp olika, jag g�r f�r enkelhetens skull inte det) �r en inriktning, en ideologi. Det �r den som ligger bakom staten Israel. Kritik mot staten Israel �r inte lika med sl�ng alla judar och/eller israeler i Medelhavet. Kritik mot staten kan helt enkelt handla om att Israel behandlar Palestinafr�gan fel. D�rmed inte sagt att palestinierna sk�ter den b�ttre. Snarare tv�rtom. Yasser Arafat �r en j�vla m�rdare, precis som Israels aggressor Sharon som inte kan erk�nna Palestina som ett sj�lvst�ndigt land. Om dessa tv� folk om�jligt kan leva med varandra f�r man dela p� dem tv�, bygga upp en Jerusalemmur och garantera att dessa tv� folk aldrig beblandar sig med varandra. Tyv�rr verkar inte dessa galna fanatiker kunna leva tillsammans. Religionen anv�nds f�r att urs�kta folkmord. Varf�r ska vi g� p� t� f�r Israel? �r det p� grund av det som h�nde f�r femtio �r sedan? �r det verkligen n�gon som p� allvar kan p�st� att det som h�nder i mellan�stern �r ett s�tt att hedra de d�da fr�n Nazitysklands koncentrationsl�ger? Hedrar vi de d�da i Nazitysklands koncentrationsl�ger genom att skapa det system som bygger p� det system som r�dde under de v�rsta �ren i koncentrationsl�gren? Hedrar vi dessa offer genom att f�rbjuda m�nniskor att ut�va sina demokratiska r�ttigheter? Hur hedrar vi dessa offer genom att avveckla demokratin? Vi f�r aldrig gl�mma att demokratin �r det b�sta t�nkbara systemet och att det med h�stl�ngder sl�r diktaturer eftersom demokratier skapar fred och harmoni tack vare den inbyggda tr�gheten i systemet. M�nniskor har k�mpat i fler �rhundraden f�r att uppn� �kta demokrati, l�t oss nu inte f�rst�ra detta arbete genom att begr�nsa demokratin. Om vi vill hedra de offer som stupat i v�rldens alla diktaturer ska vi till�ta revisionisterna tala fritt. Vi ska lyssna p� deras argument och sakligt argumentera emot. Om vi �r s� s�kra p� att m�nniskan kan t�nka sj�lvst�ndigt och att vi antirevisionister har r�tt b�r vi betro m�nniskan att f� t�nka sj�lv utan n�gra statliga pekpinnar. Det arv diktaturens offer och demokratins f�rk�mpar har l�mnat efter sig b�r f�rvaltas v�l genom demokratiska metoder och demokratiska samtal. Om revisionisterna inte kan f�ra demokratiska samtal har de utvisat sig sj�lva. Vi �r skyldiga v�ra demokratiska f�rk�mpar att ta striden med de odemokratiska f�respr�karna ist�llet f�r att l�gga locket p� den kokande kastrullen och d�rigenom riskera att n�sta generation r�kar ut f�r det som v�ra f�rk�mpar har gjort. Samh�llet ska med andra ord genomsyras av principen "tolerans �ven mot de intoleranta".
|