Det finns en teori som s�ger att 10 % av befolkningen �r kl�ttrare medan 90 % utg�r arbetsmyror. Det �r kl�ttrarna som skapar arbeten genom sina id�er. Denna andel b�r politikerna f�rs�ka h�ja. Men ist�llet g�r man allt f�r att h�mma tillv�xten och utvecklingen genom att h�lla innovat�rerna nedtryckta. Den �vriga befolkningen, 90 %, utg�r arbetsmyrorna som utf�r arbetet och genomf�r de id�er som kl�ttrarna kommer med. Denna teori till�ter vissa kapitalister att dra slutsatsen att kl�ttrarna �r de som skapar v�lf�rd. Men tyv�rr anser majoriteten att det �r arbetsmyrorna som enbart skapar v�lf�rd. B�da syns�tten �r skadliga, men det sista syns�ttet �r mest farligt eftersom det leder till att Sverige dr�neras p� kapital och arbeten. Denna tradition bygger p� ett marxistiskt arv som utg�r fr�n att enbart arbetstimmar skapar v�lf�rd. Vi s�g hur det funkade i Sovjetunionen. Vissa varor som producerades staplades p� h�g samtidigt som det r�dde brist p� andra varor. Hur dessa arbetstimmar skapas och vad arbetstimmarna syftar till �r irrelevant i dessa tankesystem. F�r mig �r denna konfrontation olycklig f�r hela samh�llet. Politik handlar alltf�r ofta om att skapa konflikter ist�llet f�r att hitta konstruktiva l�sningar. Marx utg�r fr�n att arbetare och arbetsgivare inte kan samarbeta utan �r d�mda att strida mot varandra �nda tills systemet rasar samman. D� kan m�nniskor bygga upp n�got tillsammans. Samma logik �terfinns i feminismens tankes�tt d�r m�n och kvinnor �r d�mda till konflikter �nda tills manligheten och kvinnligheten �r uppl�st. Jag ser ist�llet en �msesidighet i samh�llet. Utan kl�ttrarna rasar hela v�lf�rdssystemet samman eftersom inga jobb skapas. �ven i en planekonomi kr�vs innovationsf�rm�ga, men hur skapar man det utan n�gra mor�tter till innovat�rerna (kl�ttrarna). Tar man dock bort arbetsmyrorna verkst�lls ju aldrig kl�ttrarnas id�er. Ett samh�lle bygger inte p� ogenomf�rda id�er utan p� genomf�rda id�er.

Att vissa m�nniskor tj�nar mer �n andra ska fungera som en motivation f�r kl�ttrarna att skapa tillv�xt och d�rmed arbeten. Vem vill studera i fyra �r ifall man tj�nar lika mycket som en outbildad? Studier visar att det inte �r l�nsamt att studera i Sverige. B�dar detta gott f�r framtiden? Utan utbildning ingen tillv�xt. F�r hur ska vi kunna utvecklas och h�lla oss v�l i konkurrensen om vi inte till�ts tj�na mycket pengar? Hur m�nga vill bli vd f�r stora f�retag, med allt ansvar det medf�r, ifall alla verkst�llande direkt�rer tj�nar lika mycket som de som st�r p� golvet? Det �r inte rikedomen vi ska bek�mpa n�r vi ska utrota fattigdomen utan det �r fattigdomen. Samh�llet �r inte ett nollsummespel d�r sjuksk�terskor med automatik f�rlorar det som b�rshajarna vinner. B�da yrken har sina funktioner och ska inte spelas ut mot varandra. Ist�llet ska man fokusera p� problemet vilket �r att sjuksk�terskor tj�nar f�r lite. Vissa verkar tro att sjuksk�terskor per automatik f�r h�gre l�ner ifall vi bara f�rbjuder fallsk�rmar och sparkar Jan O. Karlsson. Men s� �r det givetvis inte. F�rbjud g�rna fallsk�rmar inom statlig verksamhet och satsa dessa pengar p� sjukv�rd. Men hur ska de privata fallsk�rmarna bidra till h�gre sjukv�rdsl�ner? Ja, man kan ju h�ja skatterna, men v�rdet av detta �r minimalt. Det r�cker att se p� f�rm�genhetsskatten som utg�r en v�ldigt liten del av statsbudgeten men som samtidigt leder till h�ga kostnader genom att m�nniskor flyttar ut ur landet. Detta leder till att kapital flyter ut fr�n Sverige och d�rmed g�r vi miste om investeringar som kan bidra till v�r v�lf�rd. Principer g�r f�re resultat.

Tillv�xten �r viktig f�r att skapa jobb och d�rmed f� in skattepengar f�r att f�rs�rja det som vi b�r finansiera gemensamt. Genom att s�nka skatten kan fler jobb skapas samtidigt som konsumtionsutrymmet �kar vilket i sin tur leder till h�gre skatteint�kter utan att vi beh�ver kv�va den fria individen genom den ofantliga sektorns expansion. Varje politiskt beslut ska utg� fr�n individuell frihet. Bevisb�rdan ska v�ndas fr�n att individf�respr�kare ska motivera mindre tv�ngspolitik till att kollektivister f�r motivera varje frihetsbegr�nsning. Det �r skattebetalarnas pengar som politikerna f�rvaltar och inte statens pengar.

Att Jan O. Karlsson f�r s� mycket kritik just nu �r en g�ta eftersom detta inte �r n�got nytt. Han har redan redovisat allt sedan ett �r tillbaka. Den som ist�llet borde b�ra skammen �r G�ran Persson som godk�nde detta. Att kr�va av n�gon att avs�ga sig sin l�n eller sin pension �r vederv�rdigt eftersom ingen har den r�tten �ver en annan m�nniska som inte har brutit mot n�gon regel. Samma sak g�ller Barnevik. Ist�llet f�r att skylla p� Barnevik som har �gnat hela sitt liv �t att bygga v�rden b�r man rikta all ilska mot de som har godk�nt avtalet. Hur kan styrelsen g� med p� dylika avtal utan att informera aktie�garna? Vill man uppn� n�got konstruktivt b�r man inf�ra en lag om att dylika avtal m�ste godk�nnas av aktie�garna p� en bolagsst�mma. F�r Barnevikfr�gan �r enbart en aktie�garfr�ga. Det �r aktie�garnas pengar och det �r dem som ska avg�ra f�rdelningen av dessa medel, med vissa undantag f�r personalens och l�ngivarnas skull. I en global konkurrens kan dylika avtal vara n�dv�ndiga, men d� ska de ocks� godk�nnas av aktie�garna. M�nga anser att dessa fallsk�rmspengar borde g� till de anst�llda, men detta skulle i regel bara vara sm� droppar i havet. Dessutom skulle dessa bolag riskera personalens jobb d� bolaget tvingas att anst�lla en VD som �r mindre kompetent.

Att Jan O. Karlsson fick kritik f�r dubbla l�ner �r i och f�r sig f�rst�eligt eftersom han enbart har ett jobb. Men det �r ju inte staten som betalar dubbla l�ner, s� vad ang�r det oss skattebetalare? Vi f�r det varken s�mre eller b�ttre av att Jan O. Karlsson f�r tv� l�ner. Visst �r det dumt att Jan O. Karlsson inte kan avs�ga sig sin l�n. Det �r en individuell r�ttighet att f� g�ra det. Anledningen �r att revisionsr�tten i EU vill f�rs�kra sig om Jan O. Karlssons lojalitet. Men vad hindrar Jan O. Karlsson fr�n att vara illojal? Om han kan tj�na �nnu mer pengar p� att vara illojal, vad g�r d� hans pension f�r nytta? D� �r det v�l mer effektivt att hota med avtalsbrott, b�ter och f�ngelse? Men f�rutom det f�rst�r jag varf�r revisionsr�tten vill garantera Jan O. Karlsson en ers�ttning efter avslutat uppdrag eftersom det �r det enda s�ttet f�r revisionsr�tten att garantera representanternas lojalitet och mod. Om en representant oroar sig f�r framtida f�rs�rjning d� han/hon granskar ett f�retag raseras hela revisionsr�tten. Revisionsr�tten m�ste vara totalt oberoende f�r att garantera en sund marknadsekonomi.

En brasklapp f�r mitt f�rsvar av Jan O. Karlsson �r att han �r Socialdemokrat. Man ska kunna beg�ra att en Socialdemokrat lever som han l�r. Dock har jag inget emot ett ideologibrott inom det Socialdemokratiska partiet. Men d�r �r vi inte, tyv�rr. Hans n�rap� patetiska urs�kter till odr�gliga journalister som g�r dj�vulens uppdrag (dvs. folkets uppdrag) efter att han varit otrevlig och sn�st av dem irriterar mig. F�re hans f�ga trov�rdiga urs�kter var Jan O. Karlsson en stor f�rebild eftersom han behandlade journalisterna som de f�rtj�nar. Nu �r dock Jan O. Karlsson enbart en hycklande sosse.

Gustav Fridolin har surfat p� den svenska avundsjukans v�g en l�ngre tid bland annat genom att motionera om s�nkta politikerl�ner. Hans populistiska utspel �r hans k�nnetecken! Dock kan jag inte l�ta bli att imponeras av hans konsekvens d� han ger bort den del som han f�reslog skulle s�nkas. Han tar med andra ord konsekvenserna av sina id�er vilket �r ovanligt i politikens v�rld. I sak anser jag dock att politikernas l�ner �r bra som de �r eftersom det beh�vs en viss ers�ttning f�r att n�gon ska orka dra det ok som ett politiskt uppdrag medf�r.

M�nga varnar f�r att kommunals krav p� h�gre l�ner �r samh�llsfarligt eftersom det leder till h�gre inflation, h�jda r�ntor och arbetsl�shet mm. Vissa feminister f�rs�ker vinna enkla po�ng f�r detta genom att p�st� att detta beror p� att de �r just kvinnor. Detta argument �r enbart en strategi bland fler f�r att beh�lla patriarkatet. Med det resonemanget kan jag inte ha en egen �sikt eftersom jag d� automatiskt f�rsvarar n�got som inte existerar. Samma argument mot f�r h�ga l�nekrav har framf�rts till andra fackf�rbund vid andra tillf�llen. Det �r inget nytt argument som uppst�tt enbart f�r att s�tta alla kvinnor p� plats. Jag h�ller med de resonemang som handlar om riskerna med h�jda l�ner. Dock anser inte jag att detta ansvar ligger p� kommunals axlar utan det ligger p� de andra fackf�rbundens. Jag tror att h�jda l�ner f�r kommunalare �r samh�llsekonomiskt f�rutsatt att andra fackf�rbund h�ller efter. F�r att komma ifr�n de or�ttvisa l�ner som r�der inom den offentliga sektorn kr�vs det att kommunal blir tuffare, lika tuffa som andra fackf�rbund. Det �r denna tuffhet som vi ser nu. Men f�r att undvika en s�mre ekonomisk situation f�r alla �r det viktigt att de andra fackf�rbunden h�ller tillbaka sina krav.