| Statens Bolag Statens uppgifter b�r vara att tillhandah�lla den service och tillfredst�lla de behov som marknaden inte klarar av. Vad klarar d� marknaden inte av att tillfredst�lla? Jo, att tillgodose m�nniskors behov av grundtrygghet, r�ttss�kerhet, kontroll, reglering och liknande uppgifter. Staten ska inte �gna sig �t n�ringslivsverksamhet ifall det inte �r helt n�dv�ndigt. N�got som jag tycker �r n�dv�ndigt �r att staten �ger all infrastruktur s�som v�gar, j�rnv�gar och till viss del �ven bredband. Denna infrastruktur b�r finansieras av staten eftersom f�retagen inte kan konkurrera p� samma s�tt som p� andra marknader och eftersom problemet med m�nniskor som �ker sn�lskjuts p� andra �r betydande (free-rider problemet). Vem ska st� f�r investeringarna? Varf�r ska jag betala f�r en bro n�r andra kan betala f�r det? Ett annat problem �r att utbud och efterfr�gan �r sv�r att matcha eftersom man inte kan bygga en halv bro. Med andra produkter i andra branscher kan man minska produktionen ifall utbudet sjunker. Men hur minskar man produktionen av en bro? Antingen bygger man en bro eller ocks� inte. Man bygger inte en till bro tio meter bredvid den f�rsta bron bara f�r att efterfr�gan stiger. Infrastrukturprojekt kan inte styras utav f�retagsekonomiska kalkyler eftersom det finns andra v�rden med broar och v�gar �n de int�kter som ett f�retag kan f� genom v�gavgifter. Andra exempel p� verksamheter som staten kan �gna sig �t �r barnomsorg, sjukv�rd, skolor, forskning och liknande verksamheter, men d� f�rutsatt att det r�der konkurrens och att privata alternativ finns att tillg�. Statliga verksamheter inom v�rd, skola och omsorg �r viktigt f�r att h�lla en viss standard p� omr�det. Enbart privat verksamhet kan leda till f�rs�mrad service i mindre befolkade delar av Sverige och enbart kommunal verksamhet leder till ineffektivitet och s�mre l�neutveckling f�r fr�mst kvinnor. Statliga bolag som har syftet att syssels�tta m�nniskor som inte har samma f�ruts�ttningar som andra exempelvis funktionshindrade och f�rst�ndshandikappade �r en passande verksamhet f�r staten. Dessa �r inte l�nsamma utan st�d fr�n staten s� d�rf�r kan det beh�vas statliga f�retag som inte har det prim�ra syftet att g� med vinst. D�rmed har jag f�rklarat vad jag inte tycker att staten ska �ga. Jag har l�st igenom �verksamhetsber�ttelsen f�r f�retag med statligt �gande 2000� och kommit fram till att staten �ger alldeles f�r mycket bolag. Dessa bolag skulle klara sig mycket b�ttre utan staten som �gare, och staten skulle d� bli mer effektiva i den verksamhet som staten �r till f�r, dvs. kontroll och grundtrygghet. Genom att staten sprider ut sina resurser p� s� m�nga verksamheter blir statens ageranden v�ldigt ineffektiv och byr�kratisk. De resurser som ligger nedpl�jda i n�ringslivsverksamhet b�r satsas p� b�ttre v�rd och skola. Varf�r m�ste staten f�rvalta fastigheter f�r universiten, h�gskolor och f�rsvarsanst�llda via olika bolag samt �ga vilka kommersiella fastigheter som helst via Civitas Holding AB med dotterbolagen Vasakronan, Vasallen och Celtica AB? Andra exempel p� s�dant som marknaden sj�lv kan klara av �r kulturprojekt s�som G�ta Kanal som syftar till att G�ta Kanal ska vara Sveriges ledande turistm�l. F�rlusttyngda Operan och Dramaten b�r inte heller �gas av staten, utan ska uts�ttas f�r de sunda marknadskrafterna. Visste ni att staten via bolaget Lernia konkurrerar med Poolia och andra privata f�retag som v�xer med hyperfart? LKAB skall �marknadsf�ra, tillverka och leverera f�r�dlade, kvalitetss�krade j�rnmalmsprodukter fr�n Malmf�lten�. Varf�r? Staten kan v�l ha kontroll �ver malmbrytningen utan att f�rs�ka leka f�retagare? Jag tycker det b�rjar bli dags f�r staten att s�lja ut sina poster i Nordea, OM, SAS och Telia eftersom det absolut inte finns n�gra intressen f�r staten att �ga dessa. Telia blir bara bakbundet av staten och kan inte positionera sig p� den europeiska marknaden vilket beh�vs f�r att Telia ska vara konkurrenskraftig p� den globalt konkurrensutsatta marknaden. Samma sak b�r g�lla f�r SJ som b�r konkurrera p� samma villkor som alla andra resef�retag. |