| Sjukskrivningar!
Jan Rydh anser att f�rklaringar s�som att "l�kare sjukskriver f�r l�tt idag" eller "kvinnor orkar inte dubbelarbeta l�ngre" inte h�ller. Det mesta tyder p� att sjukskrivningsproblemet �r arbetsrelaterat eftersom sjukskrivningarna fr�mst sker inom kommun och landsting. Anledningen till detta anses vara nedsk�rningarna inom den offentliga sektorn. Detta skulle ocks� f�rklara varf�r kvinnor �r �verrepresenterade bland l�ngtidssjukskrivna. Det beror inte p� att de �r just kvinnor utan p� de jobb som de flesta kvinnor utf�r. Sedan kan det ju givetvis handla om saker som att de som jobbar inom den offentliga sektorn �r mindre h�lsosamma. N�gon s�dan studie har aldrig genomf�rts, s�vitt jag vet, och det kommer v�l aldrig att genomf�ras heller eftersom den teorin inte �r politiskt korrekt. Varf�r skulle sjukskrivningar enbart ha med arbetet att g�ra. Man m�ste se till helheten och inte rikta in sig p� n�gra f� omr�den. Livet �r inte synonymt med arbete. De neddragningar som var n�dv�ndiga f�r att vi �verhuvudtaget skulle ha n�got att br�ka om idag, borde ha �terst�llts tidigare i kombination med en konkurrensuts�ttning av den offentliga sektorn. Staten borde tidigare ha koncentrerat sig p� det viktigaste och sk�rt bort allt on�digt s�som informationskampanjer som propagerar om hur farligt det �r att �ta fet mat eller att r�ka cigaretter eller om hur oj�mst�llt v�rt samh�lle �r. Det finns fler exempel p� sl�seri med skattebetalarnas (inte statens) pengar. Vad �tg�rderna fr�mst b�r riktas mot �r att f�rb�ttra arbetsvillkoren inom den offentliga sektorn genom konkurrensuts�ttning och mer resurser direkt till v�rden. Det kr�vs �ven en effektivisering och en tydligare ansvarsf�rdelning inom den offentliga sektorn. Administrativt arbete ska utf�ras av den administrativa personalen och inte av sjuksk�terskor eller l�kare. En annan �tg�rd �r att till�ta mer entrepenader inom den offentliga sektorn samt till�ta en mer innovativ atmosf�r. Sluta centralisera och r�kna ut kortsiktiga vinster som underminerar det l�ngsiktiga v�rdet. Genomf�r regelbundna j�mf�relser inom den offentliga sektorn mellan olika enheter. St�ll fr�gor som "Varf�r har din enhet dubbelt s� h�g sjukfr�nvaro som enheten bredvid?". Avslutningsvis vill jag betona att vi aldrig f�r tolerera sjukskrivningsfusk. Studier visar att m�nga har sjukskrivit sig utan att vara sjuka. Attityden till fusk har f�r�ndrats fr�n att vara moraliskt fel till att vara en r�ttighet. Idag �r det en r�ttighet att f� fuska till sig en sjukskrivning. L�sningen p� sjukskrivningsproblemen kr�ver en helhetsl�sning utan styrning fr�n s�rintressen s�som facket eller svenskt n�ringsliv. V�ga ta tag i problemet utan att reducera problemet till en arbetsgivarfr�ga. Att kr�va av arbetsgivaren att st� f�r en st�rre del av sjukskrivningskostnaden �r samma sak som att skuldbel�gga arbetsgivaren. Sjukskrivningar �r redan idag en kostnad f�r arbetsgivaren. Det �r inte l�nsamt att k�ra slut p� sina anst�llda. Tyv�rr �r det �nnu mindre l�nsamt att anst�lla en extra f�r att minimera riskerna f�r utbr�ndhet eftersom skatterna �r s� h�ga. Om skatterna s�nks blir det l�ttare f�r arbetsgivare att anst�lla en till f�r att d�rmed slippa det h�ga trycket p� den personal som redan �r anst�lld. Ett annat problem med att l�ta arbetsgivaren st� f�r en st�rre del av kostnaden �r att handikappade och andra personer som kan t�nkas blir sjukskrivna i framtiden f�r sv�rare att f� jobb. Med andra ord f�rst�r man f�r de personer som verkligen beh�ver statens beskydd. D� �r det b�ttre att l�ta individen st� f�r en st�rre del av kostnaderna samtidigt som skatten s�nks rej�lt. L�t individen spara i f�rs�kringar och p� individuella konton ist�llet f�r att l�ta staten ta in pengar f�r att sedan betala ut dem igen. Det �r en on�dig rundg�ng som skapar en on�dig byr�krati som i sin tur st�r f�r en stor del av statens budget. Staten b�r enbart erbjuda en generell grundtrygghet som g�ller alla m�nniskor oavsett bakgrund. |