| Sekter Och Organisationer Intresseorganisationer har en uppgift i svensk politik att utg�ra en arena f�r en sakpolitisk fr�ga och/eller att utg�ra ett s�rintresse. Detta kan ha ett stort v�rde i en demokrati s� l�nge s�rintressena inte blir f�r stora. F�r att undvika denna fara �r f�reningsst�det i kombination med en helhetssyn hos politiker v�ldigt viktigt. Det ideala �r att en person som vill vara politiskt aktiv �r medlem i flera organisationer ist�llet f�r i ett enda s�rintresse eller i ett politiskt parti. Risken med politiska partier �r att de utvecklas till sektliknande organisationer som ser sitt viktigaste uppdrag att maximera r�ster och att maximera medlemsantalet. Partiet blir viktigare �n politiken. Medlemsv�rvning blir viktigare �n visioner. Ist�llet f�r att engagera sig i en �siktpakets-organisation vore det b�ttre ifall var och en slogs f�r sina fr�gor i olika organisationer. Detta minskar riskerna f�r skapandet av en sektanda. Politiska partier blir ett egenv�rde genom att f� medlemmarna att identifiera sig med ett parti. Partiet �r allt! De interna debatterna h�mmas p� grund av h�nsyn till partiets b�sta. �Vad ska de andra partierna s�ga�? �Vad ska v�ljarna tro�? �Vad �r b�st f�r partiet�? Detta blir viktigare �n fr�gan: �Vilken politik l�mpar sig b�st f�r Sverige�? Dock �r politiska partier bra som valmaskiner d�r de olika partierna utg�r olika ideologiska alternativ. Partierna ska erbjuda ett �siktspaket d�r kandidaterna inom partierna ska h�lla sig inom. Dock �r det bra ifall kandidaterna v�gar avvika fr�n varandra. Det b�r inte l�ngre vara m�jligt att g�mma sig bakom en partilinje. Ett alternativ till representativ demokrati �r direktdemokrati. Men detta kr�ver engagerade och insatta v�ljare. Fr�gan �r ocks� om vi �r beredda att g� till valurnan varje dag. Jag �verl�ter nog hellre detta �t yrkespolitikerna, vilka jag kan avs�tta vid n�sta val. Dock anser jag att folkomr�stningar ska bli tvingande ifall ett visst antal personer har skrivit p� en namninsamling. Vad ska vi ha kostsamma folkomr�stningar till ifall de inte �r tvingande? Detta f�ruts�tter dock att alla som beg�r en folkomr�stning har ett r�stk�rkort. L�t engagemanget och kreativiteten ta �verhanden p� bekostnad av stelbentheten, sektm�ssandet, det oligopolliknande hyckleriet inom partierna. Konformiteten och sektandan h�mmar demokratins optimala funktionalitet. |