Den gemensamma n�mnaren f�r dessa teser �r att "force majeure" �beropas, dvs. den brottsliga handlingen ligger alltid bortom individens egen kontroll. Det �r en h�gre makt som driver m�nniskan till att beg� brott. Detta g�ra att bestraffningarna blir l�jliga i f�rh�llande till de bestialiska brott som f�rbrytare har beg�tt. Att inte d�mas till maximistraff efter sitt tredje grova brott �r en skymf mot hela samh�llet. I dagens r�ttsamh�lle �r det brottslingen som st�r i centrum, inte offret. Det �r brottslingen som det �r synd om och inte offret.

N�r en brottsling har f�tt en dom p� l�t oss s�ga 10 �r, d� kan han genom falskspel och manipulation lura till sig en strafflindring genom att slicka r�v. Tidigare var strafflindringen h�lften av strafftiden, idag g�ller 2/3-regeln. Att utg� fr�n att brottslingar ska missk�ta sig �r en fel utg�ngspunkt. Samh�llet ska utg� fr�n att de ska sk�ta sig i f�ngelset. De som sk�ter sig f�r komma ut vid den tidpunkt d� straffet �r avtj�nat. De som inte sk�ter sig ska f� straff�rl�ngning. En brottsling f�r en p�f�ljd f�r att ha beg�tt ett brott. Det �r brottets beskaffenhet som ska bed�mas inte om brottslingen �r sn�ll efter att straffet �r utd�mt.

Att denna liberalisering av kriminalpolitiken inte tar n�gon h�nsyn till vad som �r r�ttvist st�r klart. Vad som �r mindre klart �r f�ljderna av detta. Att sl�ppa ut en m�rdare igen �r ett riskabelt projekt. Detta projekt kallas f�r humanism. N�r m�rdaren genom permissioner eller strafflindring kan m�rda �nnu ett offer d� drar vi slutsatsen att vi har varit f�r h�rda mot m�rdaren. D�rf�r beh�vs det mer v�rd och mer v�rstingresor och �nnu mer permissioner!

Inom systemet �r det ingen som kan t�nka sig att brottslingen har en egen fri vilja och att denna individ frivilligt har sagt upp sina r�ttigheter. Alla f�rklaringar ligger utanf�r den enskilda individen.

N�r n�gon kritiserar systemet och kr�ver h�gre straff blir man kallad f�r antiintellektuell, icke-p�l�st, h�mndgirig och bestialisk. Att de som jag vill sl�cka livet p� �r bestialiska m�rdare h�r inte hit, utan det �r jag som kritiker som inte skadar n�gon annan utan enbart utnyttjar mina demokratiska r�ttigheter som �r en hemsk m�nniska. Inom feminismens v�rld skulle detta kallas f�r h�rskartekniker.

Samma princip g�ller n�r n�gon kritiserar flyktingpolitiken. D� vaknar alla moralister till liv och skriker gl�pord och kallar kritikerna f�r antiintellektuella och rasister. I en skendemokrati ska man bara efterapa f�rst�sigp�arna annars blir man isolerad och f�rl�jligad. Det �r enbart de som tillh�r eliten som har r�tt till en �sikt. Fr�ga Thomas Bodstr�m! Enligt honom �r det enbart jurister som f�r ha �sikter om kriminalv�rdspolitiken. G�ller det �ven andra omr�den, herr Bodstr�m? �r du elitist?